En upprörd debatt brutit ut på den gotländska landsbygden. Bakgrunden är att kommunen vill lägga ner ett antal skolor där. Barn- och utbildningsnämnden har i uppgift att spara 13 miljoner kronor nästa år, och sannolikt lika mycket under vart och ett av de efterföljande två åren. Enligt ett förslag som just nu diskuteras på möten runt om på ön, kan åtta skolor runt om på Gotland komma att läggas ned, helt eller delvis.
Klinteskolan
Högstadiet på Klinteskolan i Klintehamn hör till de nedläggningshotade, och enligt liggande förslag är det till Hemse som Klinteeleverna ska skickas, men många föräldrar protesterar mot förslaget. I så fall vill många i stället skicka barnen till Visby. Kanske leder det till att också högstadiet i Hemse läggs ner så småningom.
Gotland inte är en avfolkningsbygd utan befolkningen har legat stabilt på omkring 57-58 000 invånare de senaste tjugo åren. Visserligen minskar befolkningen på Gotlands landsbygd och ökar i Visby, men det sker mycket långsamt. Omkring 40 procent av Gotlands befolkning bor i Visby och 60 procent på landsbygden och i de mindre tätorterna. I stort sett är befolkningen stabil på den rena landsbygden utanför småorterna, men befolkningen ökar i vissa socknar och minskar i andra. Tendensen är att de som ökar ligger relativt nära Visby medan de som minskar ligger något längre från Visby.
En orsak till att skolorna kan komma att läggas ned är snarare att befolkningens åldersfördelning har förändrats på Gotland som framgår av följande diagram.
Andel i olika åldersgrupper på Gotland 1968 och 2010.
För 40 år sedan var 31 procent av befolkningen under 20 år, nu är det 22 procent. Andelen har minskat med en tredjedel. I stället är det 40+ som har ökat. Mest har de som är mellan 60 och 70 år ökat. Även 70+ och 80+ har ökat och de sätter inte många barn till världen längre. Jag gissar att detta är mest accentuerat just på landbygden, och att det är detta som leder till att skolorna måste läggas ner. Det innebär också en risk för snabbare avfolkning av landsbygden i framtiden, om inte unga barnfamiljer skulle flytta till landsbygden.
En bidragande orsak till att många skolor har fått för få elever är också att sedan det fria skolvalet infördes har många inte valt den skola som ligger närmast. Människor som bor på landsbygden väljer ändå skolor i eller närmare Visby. Det är alltså föräldrarna själva som bidragit till att elevunderlaget urholkas på landsbygden. Frågan är om den nya motståndsrörelsen mot skolnedläggningar kan ändra på den saken.
Öja skola
En av de skolor som kan komma att läggas ned helt är Öja skola på Storsudret. Där minskar alla socknar sin befolkning utom Hamra som ökar något. Enligt prognoserna kan det i framtiden komma att gå en, två, eller tre elever i varje årskull där. Om kommunen dessutom måste spara pengar kan man ju förstå att en sådan skola knappast kan överleva. I stället ska eleverna åka till Havdhem. Lika lite som man kan ha mobiltäckning i alla delar av landet kan man ha skolor där det knappast finns några barn. Grundskolechefen Mats Hanell, som för övrigt är vår granne och en klok karl, har sagt att barnen faktiskt får en bättre skolgång om de hamnar i en skola med större barngrupper. Det kanske är därför föräldrarna väljer bort de små skolorna.
Högstadiet på Klinteskolan i Klintehamn hör till de nedläggningshotade, och enligt liggande förslag är det till Hemse som Klinteeleverna ska skickas, men många föräldrar protesterar mot förslaget. I så fall vill många i stället skicka barnen till Visby. Kanske leder det till att också högstadiet i Hemse läggs ner så småningom.
Gotland inte är en avfolkningsbygd utan befolkningen har legat stabilt på omkring 57-58 000 invånare de senaste tjugo åren. Visserligen minskar befolkningen på Gotlands landsbygd och ökar i Visby, men det sker mycket långsamt. Omkring 40 procent av Gotlands befolkning bor i Visby och 60 procent på landsbygden och i de mindre tätorterna. I stort sett är befolkningen stabil på den rena landsbygden utanför småorterna, men befolkningen ökar i vissa socknar och minskar i andra. Tendensen är att de som ökar ligger relativt nära Visby medan de som minskar ligger något längre från Visby.
En orsak till att skolorna kan komma att läggas ned är snarare att befolkningens åldersfördelning har förändrats på Gotland som framgår av följande diagram.
För 40 år sedan var 31 procent av befolkningen under 20 år, nu är det 22 procent. Andelen har minskat med en tredjedel. I stället är det 40+ som har ökat. Mest har de som är mellan 60 och 70 år ökat. Även 70+ och 80+ har ökat och de sätter inte många barn till världen längre. Jag gissar att detta är mest accentuerat just på landbygden, och att det är detta som leder till att skolorna måste läggas ner. Det innebär också en risk för snabbare avfolkning av landsbygden i framtiden, om inte unga barnfamiljer skulle flytta till landsbygden.
En bidragande orsak till att många skolor har fått för få elever är också att sedan det fria skolvalet infördes har många inte valt den skola som ligger närmast. Människor som bor på landsbygden väljer ändå skolor i eller närmare Visby. Det är alltså föräldrarna själva som bidragit till att elevunderlaget urholkas på landsbygden. Frågan är om den nya motståndsrörelsen mot skolnedläggningar kan ändra på den saken.
En av de skolor som kan komma att läggas ned helt är Öja skola på Storsudret. Där minskar alla socknar sin befolkning utom Hamra som ökar något. Enligt prognoserna kan det i framtiden komma att gå en, två, eller tre elever i varje årskull där. Om kommunen dessutom måste spara pengar kan man ju förstå att en sådan skola knappast kan överleva. I stället ska eleverna åka till Havdhem. Lika lite som man kan ha mobiltäckning i alla delar av landet kan man ha skolor där det knappast finns några barn. Grundskolechefen Mats Hanell, som för övrigt är vår granne och en klok karl, har sagt att barnen faktiskt får en bättre skolgång om de hamnar i en skola med större barngrupper. Det kanske är därför föräldrarna väljer bort de små skolorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar