Den senaste tidens avslöjanden om missförhållanden på statliga myndigheter verkar aldrig ta slut. Bilden tonar fram av ett rofferi på skattebetalarnas bekostnad som är satt i system. Tillväxtverket har brutit mot regler om representation och har lagt ner 16,5 miljoner kronor på middagar och fester som i stället bokförts som seminarier. SÄPO höll en Bondfest för 5 miljoner men kände inte till momsreglerna för internrepresentation. Vinnova har lagt ner mer än 3 miljoner på slotts- och herrgårdsvistelser med vinprovning mm. Stiftelsen för strategisk forskning struntade i lagen om offentlig upphandling när de anlitade Bindefeld som festfixare för mer än 9 miljoner, men slarvade händelsevis bort kvittona. Den statliga KK-stiftelsen anordnade en fest i Kungliga Tennishallen för 14,7 miljoner motsvarande 16 500 kronor per gäst, betalade sin egen vd:s 50-årsfest för 150 personer och har för vana att hålla styrelsemöten på olika slott. Under fyra år har Fiskeriverket lagt ut 56,5 miljoner kronor på resor, representation och konferenser. Enligt Miljöaktuellt som granskat Fiskeriverkets undangömda krognotor har hälften av kostnaderna vid flera tillfällen bestått av alkohol. Också Fiskeriverkets generaldirektör har låtit skattebetalarna stå för födelsedagsfesten, i detta fall 60-årskalaset. Lotteriinspektionen reser regelbundet till Las Vegas och FRA firar på Circus.
Ett avslöjande av annat slag av forskaren Stefan Holgersson gäller Stockholmspolisen som under sin förra chef Carin Götblad systematiskt förfalskat siffrorna över uppklarade brott och ljugit om hatbrottsjouren med mera. I stället för att komma tillrätta med problemen har Carin Götblad försökt fiffla för att skapa ett gott intryck men i stället visat att Stockholmspolisen är ineffektiv, manipulativ och opålitlig.
Det verkar som om omdömet sviktat inte bara på någon enstaka myndighet utan att detta är ett mönster. En kultur tycks ha spridit sig där allt fler förmåner tycks självklara oavsett hur regelsystemet ser ut och där man tycks utgå från att ingen ska kolla dem. En kultur har spridit sig där respekten för regelsystemen och för att skattebetalarnas pengar används med eftertanke har eroderat.
Har regeringen helt tappat greppet om de statliga myndigheterna. Tillväxtverkets generaldirektör fick gå men alla andra sitter kvar. Förklaringen ligger kanske i att det går likadant till även inom regeringskansliet.
På en av festerna i Blå hallen sitter folkpartiledaren Jan Björklund själv och smörjer kråset. Glitter och glamour var temat för Näringsdepartementets årliga personaldag och julfest som kostade 600 000 kronor men bokfördes som seminarium. När Aftonbladet började nysta fick Annie Lööf bråttom att städa upp bland kvittona innan de visades upp för pressen.
Men varför krävs det att pressen granskar kvittona för att myglet med skattepengar ska komma ut i ljuset. Vad har Riksrevisionsverket gjort? Har de lagt av sedan Inga-Britt Ahlenius slutade? Och vad gör regeringen för att stoppa fifflet i fortsättningen?
Ett avslöjande av annat slag av forskaren Stefan Holgersson gäller Stockholmspolisen som under sin förra chef Carin Götblad systematiskt förfalskat siffrorna över uppklarade brott och ljugit om hatbrottsjouren med mera. I stället för att komma tillrätta med problemen har Carin Götblad försökt fiffla för att skapa ett gott intryck men i stället visat att Stockholmspolisen är ineffektiv, manipulativ och opålitlig.
Det verkar som om omdömet sviktat inte bara på någon enstaka myndighet utan att detta är ett mönster. En kultur tycks ha spridit sig där allt fler förmåner tycks självklara oavsett hur regelsystemet ser ut och där man tycks utgå från att ingen ska kolla dem. En kultur har spridit sig där respekten för regelsystemen och för att skattebetalarnas pengar används med eftertanke har eroderat.
Har regeringen helt tappat greppet om de statliga myndigheterna. Tillväxtverkets generaldirektör fick gå men alla andra sitter kvar. Förklaringen ligger kanske i att det går likadant till även inom regeringskansliet.
På en av festerna i Blå hallen sitter folkpartiledaren Jan Björklund själv och smörjer kråset. Glitter och glamour var temat för Näringsdepartementets årliga personaldag och julfest som kostade 600 000 kronor men bokfördes som seminarium. När Aftonbladet började nysta fick Annie Lööf bråttom att städa upp bland kvittona innan de visades upp för pressen.
Men varför krävs det att pressen granskar kvittona för att myglet med skattepengar ska komma ut i ljuset. Vad har Riksrevisionsverket gjort? Har de lagt av sedan Inga-Britt Ahlenius slutade? Och vad gör regeringen för att stoppa fifflet i fortsättningen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar