Den finländske arkitekten Alvar Aalto gjorde 1961 en plan för området väster om Tölöviken i centrala Helsingfors med flera kulturbyggnader. Aalto ritade själv Finlandiahuset, en konsert och kongressbyggnad, som stod klar 1971. Fasaderna kläddes med carraramarmor och även i interiören användes marmor. Tyvärr visade sig inte fasaderna klara det bistra finska klimatet och marmorskivorna har därför bågnat och riskerar att falla ned. I konsertsalen gjorde marmorn liksom formen på salen att akustiken blev usel särskilt för stora konserter. När byggnaden reparerades på 1990-talet fick man av kulturhistoriska skäl inte byta ut marmorn exteriört mot finsk granit, utan man använde i stället tjockare carraramarmor, men problemen fanns kvar.
Finlandiahuset
Nästa byggnad i området blev Finlands nationalopera. En arkitekttävling om ett operahus anordnades 1975-1977, som vanns av arkitekterna Eero Hyvämäki, Jukka Karhunen och Risto Parkkinen, och byggnaden invigdes 1993, som Finlands första riktiga operahus. Tidigare hade Alexanderteatern använts för operaföreställningar. Operan ligger vid Tölöviken lite norr om Finlandiahuset.
Finlands nationalopera
En ny arkitekttävling om en byggnad för nutida konst vanns 1993 av Steven Holl, en amerikansk arkitekt. Det nya konstmuseet Kiasma var klart 1998 vid södra ändan av Tölöviken.
Kiasma från söder
Den senaste byggnaden i området är Musikhuset som invigdes för ganska precis ett år sedan, ritat av Marko Kivistö som chefsdesigner vid arkitektkontoret LPR Arkitekter. Byggnaden kostade totalt omkring 1,6 miljarder kronor. Musikhuset som ligger mitt emellan Finlandiahuset och Kiasma, är elegant utformat och omges av fina trädgårdsanläggningar som knyter ihop området. Mycket av fasaderna är klädda med glas. En del av byggnaden har sänkts ned för att inte konkurrera alltför mycket med de omgivande kulturbyggnaderna eller riksdagshuset på andra sidan om Mannerheimsgatan.
Musikhuset
Den terrasserade trädgården söder om byggnaden ger en ny utblick mot den mer extravaganta formen på Kiasma.
Kiasma från norr
Det rymmer en stor konsertsal och flera mindre, bland annat för kammaropera. Eftersom akustiken i Finlandiahuset var så dålig var den nya byggnaden naturligtvis efterlängtad av musikälskare. Akustiken i den nya byggnaden har testats i modeller innan byggnaden uppfördes i full skala och anses också vara bra. Frågan har ändå ställts om Helsingfors verkligen behöver alla dessa musikbyggnader.
Finlands musikaliska etablissemang har lobbat för en ny konsertbyggnad nästan ända sedan Finlandiahuset byggdes. Enligt Helena Hiilivirta, chef för det nya musikhuset brydde sig Alvar Aalto helt enkelt inte om akustik.
Musikhuset
Den politiska vänstern har varit kritisk mot projektet, eftersom musikhuset har byggts för elitens behov, på bekostnad av en mängd undergroundkultur som tidigare huserade i de gamla magasinsbyggnaderna i området men nu har körts bort. Leif Jakobsson, ordförande i konstkommissionen i Finland, har pekat på att det i de nordiska länderna med bara 25 miljoner människor under de senaste åren har byggts ett 40-tal nya konserthus, operahus och teatrar. Det finns gott om andra konsertsalar i Helsingfors, till exempel i operahuset. Alldeles för mycket pengar har spenderats på tjusiga nya byggnader, säger han, och inte tillräckligt på vad som händer i dem. I Danmark har ju det nya operahuset för 2,3 miljarder danska kronor, ritat av Henning Larsen och finansierat av A P Møller, fått ekonomiska problem, eftersom finansiären inte lika frikostigt vill subventionera driften. I början på året rapporterades att Det Kongelige Teater skulle avskeda etthundra personer, bland annat en stor del av balettensemblen och en tredjedel av operakören. Tre operauppsättningar och tre balettföreställningar skulle skäras bort från repertoaren.
Köpenhamnsoperan
Bakgrunden till problemen var att politikerna som tog emot gåvan från A P Møller ju redan hade ansvaret för det gamla operahuset vid ”Kongens Nytorv och samtidigt beslutade att bygga ytterligare ett teaterhus vid Nyhavn och därmed fick ansvaret för driften av tre teaterhus inom ramen för befintligt anslag. När man höjer priserna på en operabiljett till uppåt tusenlappen visar det sig att betalningsviljan hos operaälskarna faktiskt inte är så stor, samtidigt som operan redan från början är mer subventionerad än andra konstformer. Kanske frågeställningen känns relevant även i Sverige, där förespråkarna för ett nytt operahus inte inser att ny verksamhet också kostar mer pengar och att politikerna inte är särskilt villiga att öppna plånboken även för detta.
Nästa byggnad i området blev Finlands nationalopera. En arkitekttävling om ett operahus anordnades 1975-1977, som vanns av arkitekterna Eero Hyvämäki, Jukka Karhunen och Risto Parkkinen, och byggnaden invigdes 1993, som Finlands första riktiga operahus. Tidigare hade Alexanderteatern använts för operaföreställningar. Operan ligger vid Tölöviken lite norr om Finlandiahuset.
En ny arkitekttävling om en byggnad för nutida konst vanns 1993 av Steven Holl, en amerikansk arkitekt. Det nya konstmuseet Kiasma var klart 1998 vid södra ändan av Tölöviken.
Den senaste byggnaden i området är Musikhuset som invigdes för ganska precis ett år sedan, ritat av Marko Kivistö som chefsdesigner vid arkitektkontoret LPR Arkitekter. Byggnaden kostade totalt omkring 1,6 miljarder kronor. Musikhuset som ligger mitt emellan Finlandiahuset och Kiasma, är elegant utformat och omges av fina trädgårdsanläggningar som knyter ihop området. Mycket av fasaderna är klädda med glas. En del av byggnaden har sänkts ned för att inte konkurrera alltför mycket med de omgivande kulturbyggnaderna eller riksdagshuset på andra sidan om Mannerheimsgatan.
Den terrasserade trädgården söder om byggnaden ger en ny utblick mot den mer extravaganta formen på Kiasma.
Det rymmer en stor konsertsal och flera mindre, bland annat för kammaropera. Eftersom akustiken i Finlandiahuset var så dålig var den nya byggnaden naturligtvis efterlängtad av musikälskare. Akustiken i den nya byggnaden har testats i modeller innan byggnaden uppfördes i full skala och anses också vara bra. Frågan har ändå ställts om Helsingfors verkligen behöver alla dessa musikbyggnader.
Finlands musikaliska etablissemang har lobbat för en ny konsertbyggnad nästan ända sedan Finlandiahuset byggdes. Enligt Helena Hiilivirta, chef för det nya musikhuset brydde sig Alvar Aalto helt enkelt inte om akustik.
Den politiska vänstern har varit kritisk mot projektet, eftersom musikhuset har byggts för elitens behov, på bekostnad av en mängd undergroundkultur som tidigare huserade i de gamla magasinsbyggnaderna i området men nu har körts bort. Leif Jakobsson, ordförande i konstkommissionen i Finland, har pekat på att det i de nordiska länderna med bara 25 miljoner människor under de senaste åren har byggts ett 40-tal nya konserthus, operahus och teatrar. Det finns gott om andra konsertsalar i Helsingfors, till exempel i operahuset. Alldeles för mycket pengar har spenderats på tjusiga nya byggnader, säger han, och inte tillräckligt på vad som händer i dem. I Danmark har ju det nya operahuset för 2,3 miljarder danska kronor, ritat av Henning Larsen och finansierat av A P Møller, fått ekonomiska problem, eftersom finansiären inte lika frikostigt vill subventionera driften. I början på året rapporterades att Det Kongelige Teater skulle avskeda etthundra personer, bland annat en stor del av balettensemblen och en tredjedel av operakören. Tre operauppsättningar och tre balettföreställningar skulle skäras bort från repertoaren.
Bakgrunden till problemen var att politikerna som tog emot gåvan från A P Møller ju redan hade ansvaret för det gamla operahuset vid ”Kongens Nytorv och samtidigt beslutade att bygga ytterligare ett teaterhus vid Nyhavn och därmed fick ansvaret för driften av tre teaterhus inom ramen för befintligt anslag. När man höjer priserna på en operabiljett till uppåt tusenlappen visar det sig att betalningsviljan hos operaälskarna faktiskt inte är så stor, samtidigt som operan redan från början är mer subventionerad än andra konstformer. Kanske frågeställningen känns relevant även i Sverige, där förespråkarna för ett nytt operahus inte inser att ny verksamhet också kostar mer pengar och att politikerna inte är särskilt villiga att öppna plånboken även för detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar