Maria Schottenius inlägg i DN häromdagen om nya Slussen ger
anledning till viss förvåning. Hon skrev så här: ”Stadens politiker mjukade upp
med att riva Klarakvarteren. Nu är de beredda att sätta grävskoporna i Slussen,
som är en betydligt större raritet och skulle ha haft status som världsarv om
man varit ute med ansökan i tid. Corbusier har kallat Slussens fyrklöver för
”den moderna tidens första stora verk”, andra har jämfört den med
Eiffeltornet.”
Maria Schottenius
Slussen från 1935 skulle visserligen kanske ha varit en större
raritet i Le Corbusiers ögon än Klarakvarteren som ju bara innehöll en massa gammal
bebyggelse från tiden före modernismens genombrott. Le Corbusier ville riva
inte bara Klarakvarteren utan all bebyggelse på malmarna och ersätta den med
ett par slingrande jättestora skivhus. Just på detta projekt kanske man kan säga att rivningen av
Klara var en uppmjukning.
Le Corbusiers förslag till ombyggnad av Stockholm från 1930-talet
Man rev mer än 700 hus i Klara under 1950- och 1960-talen,
många av dem från 1600- och 1700-talen, till exempel det Wredeska palatset på
Drottninggatan 29, ursprungligen uppfört på 1690-talet av Fabian Wrede och möjligen
med Nicodemus Tessin d.y. som arkitekt. Förstås en betydligt mindre raritet än
Slussen.
Wredeska palatset enligt Suecia Antiqua
Man rev också bildhuggaren Johan Tobias Sergels atelje på Sergelgatan,
ursprungligen ett gjuteri som från 1786 alltså inrymde ateljé. Kanske inte så
mycket att spara i Schottenius ögon.
Sergels ateljé
Sagerska husen som revs 1970 var ju tämligen nya, från
början av 1900-talet och ett av de få exemplen på stilren jugendrokoko i
Stockholm, men absolut inget att bevara i jämförelse med Nordeas nuvarande
byggnad på platsen.
Sagerska husen på Hamngatan
Kronprinsens stall var en 1700-tals byggnad vid Tegelbacken
i Stockholm, bland annat känd för att under en tid ha inrymt kaféet Tysta Mari,
en mötesplats för politiker och tidningsfolk från bl a DN.
Kronprinsens stall
Kan naturligtvis
inte jämföras med Slussen med sin urindoftande Gula gång.
Gula gången
En betydligt större raritet än alla gamla ruckel i Klara.
Uppdatering den 19 oktober
Slussen kanske verkligen är en raritet av det enkla skälet att ingen annan stad i världen har kommit på den absurda idén att placera en (ofullständig men dock) planskild motorvägskorsning mitt i den centrala stadskärnan, på gränsen till stadens medeltid ursprung. Sedan behovet av att låta 80 000 fordon per dygn passera detta känsliga område utan att stanna för ljussignaler för länge sedan har försvunnit eftersom det numera finns flera andra passager över Saltsjö-Mälarsnittet finns inga bärande skäl kvar att låta den människofientliga konstruktionen finnas kvar.
Uppdatering den 19 oktober
Slussen kanske verkligen är en raritet av det enkla skälet att ingen annan stad i världen har kommit på den absurda idén att placera en (ofullständig men dock) planskild motorvägskorsning mitt i den centrala stadskärnan, på gränsen till stadens medeltid ursprung. Sedan behovet av att låta 80 000 fordon per dygn passera detta känsliga område utan att stanna för ljussignaler för länge sedan har försvunnit eftersom det numera finns flera andra passager över Saltsjö-Mälarsnittet finns inga bärande skäl kvar att låta den människofientliga konstruktionen finnas kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar