En betydligt större raritet?

Maria Schottenius inlägg i DN häromdagen om nya Slussen ger anledning till viss förvåning. Hon skrev så här: ”Stadens politiker mjukade upp med att riva Klarakvarteren. Nu är de beredda att sätta grävskoporna i Slussen, som är en betydligt större raritet och skulle ha haft status som världsarv om man varit ute med ansökan i tid. Corbusier har kallat Slussens fyrklöver för ”den moderna tidens första stora verk”, andra har jämfört den med Eiffeltornet.”

Maria Schottenius

Slussen från 1935 skulle visserligen kanske ha varit en större raritet i Le Corbusiers ögon än Klarakvarteren som ju bara innehöll en massa gammal bebyggelse från tiden före modernismens genombrott. Le Corbusier ville riva inte bara Klarakvarteren utan all bebyggelse på malmarna och ersätta den med ett par slingrande jättestora skivhus.  Just på detta projekt kanske man kan säga att rivningen av Klara var en uppmjukning.

Le Corbusiers förslag till ombyggnad av Stockholm från 1930-talet

Man rev mer än 700 hus i Klara under 1950- och 1960-talen, många av dem från 1600- och 1700-talen, till exempel det Wredeska palatset på Drottninggatan 29, ursprungligen uppfört på 1690-talet av Fabian Wrede och möjligen med Nicodemus Tessin d.y. som arkitekt. Förstås en betydligt mindre raritet än Slussen.

Wredeska palatset enligt Suecia Antiqua

Man rev också bildhuggaren Johan Tobias Sergels atelje på Sergelgatan, ursprungligen ett gjuteri som från 1786 alltså inrymde ateljé. Kanske inte så mycket att spara i Schottenius ögon.

Sergels ateljé

Sagerska husen som revs 1970 var ju tämligen nya, från början av 1900-talet och ett av de få exemplen på stilren jugendrokoko i Stockholm, men absolut inget att bevara i jämförelse med Nordeas nuvarande byggnad på platsen.

Sagerska husen på Hamngatan

Kronprinsens stall var en 1700-tals byggnad vid Tegelbacken i Stockholm, bland annat känd för att under en tid ha inrymt kaféet Tysta Mari, en mötesplats för politiker och tidningsfolk från bl a DN. 

Kronprinsens stall

Kan naturligtvis inte jämföras med Slussen med sin urindoftande Gula gång.

Gula gången

En betydligt större raritet än alla gamla ruckel i Klara.

Uppdatering den 19 oktober
Slussen kanske verkligen är en raritet av det enkla skälet att ingen annan stad i världen har kommit på den absurda idén att placera en (ofullständig men dock) planskild motorvägskorsning mitt i den centrala stadskärnan, på gränsen till stadens medeltid ursprung. Sedan behovet av att låta 80 000 fordon per dygn passera detta känsliga område utan att stanna för ljussignaler för länge sedan har försvunnit eftersom det numera finns flera andra passager över Saltsjö-Mälarsnittet finns inga bärande skäl kvar att låta den människofientliga konstruktionen finnas kvar.