Bråk om Arlanda men vad händer med Bromma?

Enligt Dagens Nyheter har konflikten mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om Arlanda blossat upp igen. Ska flygplatsen byggas ut eller inte? Regeringspartierna gav motstridiga besked. Men enligt  DN finns en dold uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om Arlandas framtid. Men vad går den ut på?
Enligt Miljöpartiets Per Bohlund är man i regeringen överens om att inte gå vidare med att bygga ut kapaciteten på Arlanda. Den så kallade Färdplanen för Arlanda läggs nu i en papperslåda och vi kommer inte gå vidare med den, sade Miljöpartiets Lorenz Tovatt till Expressen. Men enligt näringsminister Ibrahim Baylan (S) finns det inget beslut om att stoppa en utbyggnad av Arlanda.

Flygandet till Arlanda har minskat med mer än 90 % under andra kvartalet i år, men frågan är om man kan bygga en långsiktig planering för flygets behov på situationen under mitt under en coronapandemi, eller behöver man ha ett mera långsiktigt förhållningssätt? 
Det är givet att miljöpartiet, om man frågar dem, vid varje tillfälle kommer att ifrågasätta varje flygplats i landet. Men hittills har planeringen byggt på Anders Sundströms utredning från 2016, som innebar att Bromma skulle avvecklas senast 2038, då avtalet går ut, och att Brommaflyget då skulle flyttas till Arlanda, som då skulle förses med en fjärde rullbana. Den så kallade färdplanen för Arlanda.
Miljöpartiet har dessutom fått igenom hos den grönblå majoriteten i Stockholm att Bromma flygplats ska läggas ned efter 2038 då avtalet med Swedavia går ut. Det låter som det är långt fram, men planering och utbyggnad tar också tid.
Arlanda har idag tre banor, varav två parallella. Kapaciteten begränsas i praktiken av de två parallella banorna, eftersom den tredje korsande banan knappast kan användas i högtrafik. Med fyra banor, varav tre parallella, ökar kapaciteten från dagens 88 till mer än 120 flygrörelser per timme. Kanske kan man kompromissa med miljöpartiet om att lägga ner den korsande banan när man bygger en fjärde bana? Fortfarande tre banor men en tredjedel större kapacitet!
Både socialdemokraterna och miljöpartiet vill alltså lägga ned Bromma, men skillnaden är att miljöpartiet vill göra det utan kapacitetsökning på Arlanda. Miljöpartiet har sagt sig vilja bygga 140000 bostäder i Stockholm fram till år 2030, varav en hel del på Bromma. Men det är inte mycket som talar för att Mp kommer att lyckas genomföra sina ambitioner, eftersom partiets lokala grupper oftast är negativa mot olika förslag till förtätningar lokalt. Men det är osannolikt att moderater och andra borgerliga partier i Stockholm kommer att gå med på en nedläggning av Bromma utan kapacitetsökning på Arlanda. Enligt januariöverenskommelsen ska flygets klimatpåverkan minska genom krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle. Frågan är om MP därmed är beredda att behålla Bromma flygplats också efter 2038. Frågan är vad MP egentligen vill.

Ny prognos med mindre befolkningsökning i världen

Världens befolkning kommer inte att bli nära 11 miljarder år 2100, som FN tidigare har kommit fram till, utan bara 8,8 miljarder, dvs 20 % mindre. Detta enligt en studie som publicerats i Lancet av forskare vid University of Washington i Seattle och som refereras i bl a Guardian. Det betyder att risken för svält minskar betydligt och att energiförbrukningen blir mindre än beräknat liksom koldioxidutsläppen. Det kan däremot bli andra problem, som en åldrande befolkning och brist på arbetskraft i många länder.
Enligt studien kommer världens befolkning nå sitt max med 9,7 miljarder år 2064 och därefter sjunka till 8,8 miljarder i slutet av seklet. Vissa länder som Japan, Spanien och Italien kommer att se sin befolkning halveras, medan Afrikas söder om Sahara tredubblas.

Sjunkande befolkning i många västländer.
Antalet äldre i världen kommer att överstiga de unga, med 2,4 miljarder människor över 65 år jämfört med 1,7 miljarder under 20 år. De viktigaste faktorerna för att befolkningen krymper i många länder är tillgång till preventivmedel och utbildning av kvinnor. Även om Afrikas befolkning söder om Sahara beräknas tredubblas, beräknas dess fertilitet sjunka från 4,6 födslar per kvinna 2017 till 1,7 år 2100. På sikt kommer då befolkningen att minska även i Afrika.

Stagnerande befolkning i USA, UK m fl, samt snabbt stigande i exempelvis Nigeria.
Befolkningen i 23 länder med en restriktiv invandringspolitik väntas halveras, bland dem Japan, Thailand, Italien och Spanien. I många sådana länder kommer det att bli ett stort problem med en krympande arbetsför befolkning. Kinas befolkning i arbetsför ålder kommer enligt prognosen att minska från 950 miljoner 2017 till cirka 360 miljoner år 2100, medan Indiens kommer att minska från 762 miljoner till cirka 580 miljoner. I Nigeria beräknas befolkningen i arbetsför ålder tvärtom öka från 86 miljoner 2017 till 460 miljoner år 2100. Detta kommer sannolikt att öka trycket på migration. Blir prognosen verklighet kommer många länder att behöva ompröva sin politik.