Dyster nationaldag

På nationaldagen och kvällen innan har det regnat 23 mm, där jag befinner mig och regnet fortsätter, det blåser och är just nu11-12 grader. Inget mysigt sommarväder precis.
För tre veckor sedan, i mitten på maj kommenterade jag statistiken för Sverige med avseende på coronapandemin. Det var inte så uppmuntrande statistik för Sveriges del.

Antalet coronafall fortsätter att öka allt snabbare i världen.
Enligt Worldometers Coronavirusstatistik finns det idag 6,9 miljoner konstaterade fall i världen, en ökning från 4,6 miljoner för tre veckor sedan. Antalet avlidna är 400 000, en ökning från 309 000. Det motsvarar ca 51 dödsfall per miljon invånare. Antalet testade är 11 miljoner vilket motsvarar ett snitt på knappt 34 testade per miljon invånare.

Antalet dödsfall i corona fortsätter att öka men i långsammare takt i världen. 
Hur står sig då Sverige i denna statistik? I Sverige finns det nu knappt 43 000 konstaterade coronasjuka jämfört med drygt 29 000 för tre veckor sedan. Det ger oss plats nummer 25 bland de drygt 200 länderna, vilket inte är så bra med tanke på att Sverige är ett ganska litet land befolkningsmässigt. För tre veckor sedan låg vi på plats 24 i världen, så där har vi fallit tillbaka en plats.

Antalet coronafall i Sverige ökar i ganska oförändrad takt med ca 600 fall per dag sedan i mitten av april.
I Sverige är antalet dödsfall i coronavirus nu 4 639  en ökning med omkring 1 000 dödsfall på tre veckor, vilket ger oss en 17:e plats bland de drygt 200 länderna på listan. I förhållande till folkmängden ser det ännu dystrare ut med 460 döda per miljon invånare, en ökning från 361 döda per miljon invånare för tre veckor sedan. Vi har nu avancerat från plas nummer 8 till plats nummer 7 i världen, men om vi räknar bort lilleputtstater som Andorra och San Marino är det i realiteten plats nummer 5 i världen. Vi är i detta avseende sämre än mer än 200 länder i världen.

Antalet dödsfall i corona i Sverige ökar i långsamt avtagande takt, som sjunkit från 100 fall per dag i slutet av april till 50 fall per dag i början av juni.
Vi har alltså lyckats sämre än de flesta andra länder i världen med vår coronastrategi oavsett vad FHM säger.
Idag har vi testat 275 500 personer, vilket är nästan 100 000 fler än för tre veckor sedan. Men för en månad sedan sade socialminister Lena Hallengren att vi skulle testa 100 000 i veckan från mitten av maj. Det har vi alltså inte gjort, bara en tredjedel av detta. Själv tror jag att det var ett avgörande misstag att avsluta den allmänna smittspårningen som bedrevs i början av epidemin.
För tre veckor ställde jag frågan: Finns det kanske någonting vi kunde ha gjort bättre här i Sverige? Häromdagen svarade Anders Tegell på samma fråga från Dagens Nyheter: ”Det finns saker vi hade kunnat göra bättre men i huvudsak tycker jag att Sverige har valt rätt väg”, sade Anders Tegnell till DN.
Men alla håller inte med honom. Häromdagen uppmanade några professorer och forskare i SvD att den aktiva kontaktspårningen, som upphörde i många regioner i mitten på mars, behöver tas upp igen. En strategi som värnar både hälsa och ekonomi handlar om att testa, isolera och spåra i stor skala.

Avskaffa straffskatten på förnuftiga lösningar

Plastkassen av återvunnen plats, som vi tidigare har använt för att bära hem varor från Coop, återanvände vi förut för att kasta sopor i, som sedan bränns i våra kraftvärmeverk, så att vi fick glädje av dem en fjärde gång som energikälla. Bra återvinning tycker jag. Numera är de så dyra på grund av Straffskatten på förnuftiga lösningar gör att vi handlar i papperskassar, som vi återanvänder och köper särskilda soppåsar av plast, som inte straffbeskattas, eftersom papperskassarna är olämpliga för sopor. Men jag använder alltså lika många plastpåsar som tidigare. Samtidigt är många, kanske de flesta varor som vi köper och placerar i papperskassen inpackade i plast, som inte straffbeskattas. Det gäller grönsaker, mejeriprodukter, kött, korv, läsk, diskmedel med mera. Gör man en livscykelanalys på plastkassar och papperskassar finner man att det är sämre med papperskassar.

Skatten är tre kronor för bärkassar och 30 öre för frukt- och grönsakspåsar. Målet med skatten är att minska nedskräpningen i naturen och haven enligt ett EU-direktiv från 2015. Medlemsstaterna ska enligt direktivet reducera förbrukningen av plastkassar till 40 stycken per person och år senast 2025.
Anledningen till att plastkassarna straffbeskattas är att de påstås skräpa ner vår natur och bidrar till mikroplasten i haven. Men detta är skröna, i varje fall i Sverige. Ända sen debatten om plastkassarna startade har jag alltid spanat efter plastkassar som ligger och skräpar i vår natur eller på stranden, men jag har inte hittat en enda plastkasse. INTE EN ENDA!!! Däremot har jag hittat massor med plastskräp som våra bönder har använt till att packa in hö i balar, tomma läskflaskor och liknande. Men denna plast, som verkligen skräpar ner vår natur, straffbeskattas inte. De största källorna till mikroplaster i haven är slitage från bildäck, konstgräsplaner och tvätt av polyesterkläder. Kanske förekommer plastkassar i det skräp som i andra länder kastas i naturen och så småningom hamnar i havet men det sker inte i Sverige. Vad är vitsen med denna meningslösa skatt?
AVSKAFFA DEN MENINGSLÖSA STRAFFSKATTEN PÅ PLASTKASSAR OMEDELBART!

Uppdatering 8 juni.
Läser på Naturvårdsverkets hemsida att vi har en genomsnittlig förbrukning av 74 plastbärkassar per person och år 2019, alltså klart under EU:s mål om 90. Vi har redan 2017 och 2018 legat klart under detta mål och hade en sjunkande förbrukning redan innan straffskatten infördes 2020. Men det var inte vad SNV uppgav innan beslutet om skatt togs. Då hävdade man att Sverige låg över detta mål med 114 kassar 2017 och 102 kassar för 2018. Beslutet fattades alltså på felaktiga grunder.

Coronavirus jämfört med normalår till vecka 18

För en månad sedan skrev jag om hur antalet dödsfall i corona har utvecklat sig per vecka, fram till vecka 14, jämfört med ett normalår, räknat som snittet för 2015-2019. Nu kan man förlänga serien fram till vecka 18.

Genomsnittligt antal döda i Sverige per vecka 2015-2019, motsvarande siffror för 2020, samt antalet döda i coronavirus, covid-19, vecka 1-18.

I Sverige har dödsfall i coronavirus förekommit sedan vecka 11. Men under årets första 10 veckor har antalet dödsfall varit lägre  än genomsnittet för motsvarande period 2015-2019. Kanske har vi sluppit en influensavåg, kanske finns det andra orsaker. Men sedan vecka 13 är antalet döda högre i år jämfört med normalåret, beroende på cornonavirus.
Effekten av coronavisrus syns tydligt i diagrammet. Under vecka 12-18 har överdödligheten varit 2 900 dödsfall mer än ett normalår. Antalet dödsfall på grund av corona är nästan 2 984. Utan corona hade vi kanske haft något färre dödsfall än ett normalår, men det är inte säkert. Några kanske hade dött i alla fall.

Dyster coronastatistik

För en månad sedan, i mitten på april kommenterade jag statistiken för Sverige med avseende på coronapandemin. Det var inte så uppmuntrande statistik för Sveriges del.
Enligt Worldometers Coronavirusstatistik finns det idag 4,6 miljoner konstaterade fall i världen, fördelat på 215 länder (varav en del är mycket små).  Antalet avlidna är 309 000 vilket motsvarar ca 40 dödsfall per miljon invånare. Antalet testade är 11 miljoner vilket motsvarar ett snitt på knappt 34 testade per miljon invånare.

Anders Tegnell, FHM.
Hur står sig då Sverige i denna statistik? I Sverige finns det drygt 29 000 konstaterade coronasjuka. Det ger oss plats nummer 24 bland de drygt 200 länderna, vilket inte är så bra med tanke på att Sverige är ett ganska litet land befolkningsmässigt. För en månad sedan låg vi på plats 20 i världen men då var det bara 94 länder som hade levererat statistik. Så relativt sett har vår position försämrats.
I Sverige är antalet dödsfall i coronavirus 3 646, vilket ger oss en föga hedrande 15:e plats före länder som exempelvis Indien, Ryssland, Japan och Sydkorea. I förhållande till folkmängden ser det ännu dystrare ut med 361 döda per miljon invånare. Det ger oss plats nummer 8 i världen, men om vi räknar bort lilleputtstater som Andorra och San Marino är det i realiteten plats nummer 6 i världen. Vi är i detta avseende sämre än mer än 200 länder i världen. Tyskland som har haft 175 000 sjukdomsfall har bara haft 96 döda per miljon invånare, bara en fjärdedel jämfört med Sverige. För en månad sedan låg vi också på plats 8, men bland hälften så många länder.

Presskonferens FHM.
Antalet testade i Sverige är 177 500, vilket motsvarar 17 589 testade per miljon invånare eller 1,7 procent av befolkningen. Det betyder att vi inte vet någonting om de övriga 98,3 procent av befolkningen, om de är immuna eller kanske smittade. Det ger oss en plats nummer 64 i världen. För en månad sedan låg vi på plats 36 i världen med avseende på andel testade per miljon invånare. Island har testat drygt 18 procent av befolkningen, Danmark drygt 6 procent, Norge 4 procent och Finland 2,5 procent. USA, Tyskland och Storbritannien har alla testat mellan 3 och 4 procent av befolkningen. Jag tycker mig ha hört något om att vi skulle börja testa fler också här i Sverige, men det verkar mest ha varit snack.
Finns det kanske någonting vi kunde ha gjort bättre här i Sverige?

Tänkte inte på det

Ännu ett bevis på det dåraktiga med att oroa sig för kommande katastrofer.

          Det är aldrig den katastrof du oroar dig för som kommer.
          När katastrofen kommer, kommer den oanmäld.

Bodil Malmsten (2007)

Coronavirus jämfört med ett normalår

Dagens Nyheter har skrivit om hur olika regioner och kommuner rapporterar dödsorsaker med anledning av corinaviruspandemin. Det råder stor osäkerhet om siffrorna. I många fall rapporteras dödsorsaken som coronavirus även om det också kan finnas andra sjukdomar bakom ett dödsfall. I vissa kommuner där ingen provtagning sker på äldreboenden rapporteras inte coronavirus som dödsorsak även om det kan ligga bakom dödsfallet. Med tiden kanske vi får en mera rättvisande kunskap om utfallet.
SCB rapporterar totala antalet döda per dag och per vecka, vilket regelbundet uppdateras. Lägger man in folkhälsomyndighetens rapporter om antalet dödsfall på grund av coronavirus i SCB:s statistik får man en intressant bild.

Genomsnittligt antal döda i Sverige per vecka 2015-2019, motsvarande siffror för 2020, samt antalet döda i coronavirus, covid-19, vecka 1-14.

I Sverige har dödsfall i coronavirus förekommit sedan vecka 11. Men under årets första 10 veckor har antalet dödsfall varit lägre  än genomsnittet för motsvarande period 2015-2019. I genomsnitt dog 1910 personer per vecka i början av 2015-2019, mot endast 1837 under 2020. Det är först i vecka 13 och 14 som coronavirus drivet upp antalet avlidna över tidigare år. Totalt sett är antalet döda sedan årsskiftet till och med vecka 14 fortfarande lägre för 2020 jämfört med medeltalet under perioden 2015-2019.
Första dödsfallet i världen rapporterades från Kina i vecka 4. Första sjukdomsfallet i Sverige rapporterades i vecka 6. Kanske har våra försiktighetsåtgärder hållit nere de totala dödstalen i början av pandemin. Kanske är även SCB:s preliminära rapportering behäftad med osäkerheter. Frågorna hopar sig.

Att sluta coronatesta många var ett misstag

Idag har Sverige drabbats av totalt 11 927 sjukdomsfall av coronavirus enligt Worldometer. Därmed ligger vi på plats 21 i världen bland totalt 94 länder som har levererat statistik. Därmed är vi värre drabbade än de flesta större länder. Sverige ligger med sin befolkning på 10 miljoner bara på 55:e plats i storleksordning. Tar man hänsyn till befolkningen är antalet 1 181 sjukdomsfall per miljon invånare, vilket ger oss plats 20 på listan.
Men vi är också värre drabbade om man ser till antalet döda per miljon invånare. Totalt har vi nu 1 203 döda vilket ger 119 döda per miljon invånare. Genomsnittet för de länder, som har levererat statistik är bara 21 döda per miljon invånare. Det kan ju finnas olika förklaringar till den nedslående statistiken. Jag tror inte det kan bero på att vår sjukvård är så mycket sämre än resten av världen, snarare tvärtom. Det kan ju också bero på att vi just i Sverige har råkat få extra många sjuka i riskgrupperna, framförallt äldre personer. Eftersom vi hört rapporteras att coronavirus har spritt sig på ett stort antal äldreboenden i Sverige, och sjukdomen därför har drabbat riskgrupper, torde detta vara en förklaring. Kanske den också har drabbat äldre som är beroende av hemtjänst med otillräcklig skyddsutrustning.
En annan förklaring kan vara att sjukdomen är mycket mera spridd i landet än vad vi känner till. Vi har nu 1 203 dödsfall av 11 927 sjukdomsfall, dvs 10 procent. Om antalet döda per sjukdomsfall skulle ligga på genomsnittet i världen skulle vi ha 6,5 %. Sverige ligger på en föga hedrande plats 8 i världen. Naturligtvis kan det också finnas brister i statistiken och rapporteringen från andra länder som bidrar till detta.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Några andra länder som ligger bättre till än Sverige i allmänhet har testat betydligt fler personer än vad vi har gjort i Sverige. Folkhälsomyndigheten lade redan den 12 mars om sin strategi. De som inte är på sjukhus eller tillhör en riskgrupp skulle inte testas för corona framöver. ”Det är inte längre viktigt att veta exakt hur många som är smittade i Sverige”, sade Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, till Aftonbladet.
Det var nog ett stort misstag, eftersom det gjorde det omöjligt att förhindra en olycklig smittspridning till riskgrupper på äldreboenden. Vi tappade greppet om smittspridningen helt enkelt.
Sverige ligger först på plats 36 i världen med avseende på andel testade per miljon invånare. Island, Norge, Danmark och Finland ligger alla före oss, liksom 18 andra europeiska länder. Det kan faktiskt inte vara så att Sverige har haft sämre möjligheter än alla dessa länder att testa. Till och med Vitryssland och Azerbaijan har testat fler per capita än Sverige. Det har varit ett val man har gjort.

Häromdagen kritiserade 22 forskare och experter på DN Debatt Folkhälsomyndighetens strategi:
”Om det funnits en genomarbetad, väl fungerande strategi för det svenska smittskyddsarbetet med covid-19 skulle knappast Sverige i dag ha lika stora dödstal som Italien, och tio gånger högre än Finlands. Om det funnits en utarbetad, väl fungerande strategi skulle inte hälften av Stockholms äldreboenden ha drabbats av epidemin – och i vissa fall över tjugo procent av vårdpersonalen vara antikroppspositiv.”
Kanske ligger det något i kritiken.