På 1970-talet gick alla i näbbstövlar, Mahjongkläder, åt linser och bakade surdegsbröd. Det var en tid som långsamt bleknar bort i historiens töcken nu när det lattedrickande urban chique-folket intagit Stockholm och Södermalm.
Det var i alla fall vad jag trodde. Men nu visar det sig att ett nytt surdegssöder håller på att (åter-)uppstå. Det är inte bara Vamlingbolaget på Åsögatan som säljer nygamla Mahjongjackor. Recept på olika surdegsbröd bytes på nätet och Södermalm intas av fler och fler bagerier som bakar alltmer avancerade surdegsbröd, till exempel det franska ”levain”. Matpornografin har intagit söderbloggarna med recept och ekologiska krav på matvarorna. Är det en kollektiv trettioårskris som sprider sig över surdegssödermalm?
Så här säger till exempel surdegsentusiasten Mattias på nätet: ”Att få göra något med händerna efter en hel arbetsvecka av ”datorknackande” – och att dessutom få göra det med sin son – det slår nästan allt. När jag ser min son Vidar stå med sina små händer i en härligt mjölig deg av finaste Dinkel-vete, då ser jag hur livet liksom makes sense. Jag har gett honom liv, och vi ger surdegen liv tillsammans.”
Det är surdegen som ger livet mening. Det är bara att konstatera att surdegstrenden nu har nått Södermalm med full kraft. Jag hittar lätt ett dussin bagerier, med olika varianter av surdeg:
Bästa bageriet på Swedenborgsgatan
Gunnarssons specialkonditori, Götgatan vid Skanstull
Sofo Breadshop, Bondegatan
Bageriet Urban Deli, Skånegatan
Bagargänget, Folkungagatan
Blooms, S:t Paulsgatan
Brödboden i Götgatsbacken
Rivalbageriet, Mariatorget
Bagar’n i Hornstull, T-banestationen Horsntull
Fabrique stenugnsbager både på Långholmsgatan och Rosenlundsgatan
Slussenbageriet, Slussengallerian
Saltå Kvarnbutiken på Renstiernagatan
Själva definitionen på surdegar är ju att de verkligen är gamla. Själv skulle jag vilja bli av med en hel del gamla surdegar, men det tycks vara lättare sagt än gjort.
I surdegsbranschen är surdegarna bättre ju äldre de är. Man gör en originalsats, använder en aning i baket, fyller på och använder samma surdeg igen. Bak efter bak, år efter år, decennium efter decennium. Ju äldre surdeg, desto finare. Ett bageri i San Francisco skryter med att de använt samma deg sedan Guldruschen 1849. Surdegssöder är bara i sin linda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar