Om medeltemperatur och moln

I Sverige brukar vi räkna juni, juli och augusti till sommarmånaderna, och då är det också varmast. Men så är det inte i den del av Indien där jag uppehåller mig. Perioden juni till september är monsunperioden, och det är årets kallaste månader - om man nu kan anse det kallt när det är 25-30 grader på dagarna. Men annars är det varmare. Under monsunen är det kallare eftersom det regnar och molnen skärmar av solinstrålningen så att den inte när de lägre luftlagren.

Medeltemperaturen i Pune, en stad med fem miljoner invånare i Maharashtra, ganska nära Mumbai, har, trots den globala uppvärmningen, faktiskt sjunkit under de senaste hundra åren, vilket framgår av nedanstående diagram. Globalt anser man att medeltemperaturen har ökat med 0,7 grader. I Indien är motsvarande temperaturhöjning 0,4 grader, drygt hälften av den globala höjningen, men i Pune alltså några tiondelar lägre än för hundra år sedan.

Medeltemperaturen är alltså omkring 25 grader i Pune, men vad står denna siffra egentligen för, och vad innebär det att medeltemperaturen ökar eller minskar med några tiondels grader på hundra år? Det som mäts är alltså lufttemperaturen någon meter över markytan. Årets medeltemperatur är medelvärdet av dygnets medeltemperatur under årets tolv månader. Skillnaden mellan varmaste och kallaste månaden är omkring 10 grader, lite olika beroende på om man mäter skillnaden mellan dygnets min-, max- eller medeltemperatur. Skillnaden mellan den varmaste månaden maj och den kallaste månaden december är 9,05 grader om man mäter dygnsmedeltemperaturen. Tar man dygnets maxtemperatur blir skillnaden mellan varmaste månaden april och den kallaste månaden augusti 10,6 grader. Utgår man från dygnets mintemperatur blir skillnaden mellan den varmaste månaden juni och den kallaste januari 10,8 grader. Det är egentligen inte så stora variationer under året vi talar om, tio grader upp eller ner.
Däremot är det som framgår av nedanstående diagram ganska stora skillnader mellan dygnets min- och maxtemperatur, alltså mellan dag och natt. I februari är skillnaden mellan dag och natt hela 20,1 grader, i augusti bara 6,1 grader. I medeltal är skillnaden mellan dag och natt i Pune 13,9 grader. Så när vi talar om att jordens medeltemperatur har ökat med 0,7 grader under de senaste 100 åren, eller i fallet Indien 0,4 grader, borde vi också tänka på att temperaturen ökar och minskar med mer än det tiodubbla, mellan 6 och 20 grader, varje dygn, 365 dygn om året i hundra år, eller 36 500 gånger under denna period.

Luften värms alltså inte upp långsamt med 0,7 grader på hundra år, den värms vissa årstider upp med 20 grader på några timmar och kyls sedan ner lika mycket igen, allt inom loppet av 24 timmar. Luften saknar förmåga att lagra värmen någon längre period. Temperaturen är ett resultat av ständigt pågående växelspel mellan olika krafter, instrålning och utstrålning. Den globala medeltemperaturen är alltså ett statistiskt fenomen, inte ett fysikaliskt. Uttrycket "Den globala uppvärmningen" är i den meningen en myt, ett uttryck som fungerar som en dimridå, för att dölja de verkliga förhållandena.
Under dygnets ljusa timmar värms luften alltså upp 20 grader som en effekt av solinstrålningen, medan den kyls ned lika mycket några timmar senare genom värmeutstrålning när solen har gått ned, eftersom luften har så liten värmelagringskapacitet. Den allra största värmelagringskapaciteten har vattnet i världshaven, och där varierar temperaturen obetydligt mellan dag och natt och mellan vinter och sommar. Oceanerna som utgör jordens stora värmemagasin värms upp och kyls ned i ett cykliskt förlopp.
Men hur är det då med molnen? Här i Indien är det i princip molnigt under monsunperioden mellan juni och september. Det innebär att i snitt 80 procent av markytan är täckt av moln. Då är det alltså kallare än under övriga delar av året trots att solen står högre och solinstrålningen är större. Molnen har en avsevärd effekt på temperaturen, genom att de skärmar av solinstrålningen på dagen och lägger ett lock för värmeutstrålningen på natten. Därför sjunker skillnaden mellan dag och natt från 20 grader till bara 6 grader, en molneffekt på 14 grader, vilket framgår av följande diagram, som också visar hur molnigheten varierar under året.

Molnens betydelse framgår tydligt av följande karta, som jag har jag hämtat från professor Peter Stilbs klargörande inlägg på klimatbloggen The Climate Scam nyligen. Den visar den stora betydelsen för lufttemperaturen som molnen har.

Bilden visar en karta över utgående värmestrålning från Jorden från ett område där man ser Australien och Nya Zeeland längst ner och Kina och Japan högst upp. Värmeutstrålningen varierar inom detta område från under 100 Watt/m2 till över 300 Watt/m2, beroende på om det finns moln eller inte. I genomsnitt är 59 procent av jordytan täckt av moln. Det är alltså enligt Peter Stilbs så att molnbildningen har större effekt på strålningsbalansen mot rymden än växthusgaserna. Att de har en helt avgörande betydelse för medeltemperaturerna i Pune, Maharashtra, Indien inser man lätt när vi ser klimatkurvorna och jämför monsunperioden med resten av året.

Relaterat inlägg
Finns det en global temperatur?
Den urbana uppvärmningen och Climategate