måndag 15 januari 2018

Påven Innocentius XII högaktuell igen…

Den helt dominerande frågan på Folk och Försvars konferens i Sälen är varken försvaret eller folket.
Försvarsberedningen har konstaterat att ”ett väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas.” Om det däremot hade varit så, att ett väpnat angrepp på Sverige hade kunde uteslutas, vore det meningslöst att ha ett militärt försvar, eller hur? Kanske var det detta som Fredrik Reinfeldt utgick ifrån, och kanske förre försvarsministern och vapenvägraren Sten Tolgfors, men såvitt jag förstår knappast någon nu aktiv politiker.
Stefan Löfven har nu upprepat detta besked i Sälen, men dessutom sagt att ”ett enskilt militärt angrepp på Sverige är osannolikt.” Om detta senare besked inte vore sant skulle det alltså innebära att ett enskilt militärt angrepp på Sverige vore sannolikt, eller hur? Det har jag inte hört att någon har påstått. Alltså två korrekta och förenliga uttalanden vad jag förstår.
Påven Innocentius XII, död 1700.
En annan i lika hög grad aktuell fråga är om någon påve har haft skägg sedan år 1700, då Innocentius XII avled, och hur många som kanske hade skägg dessförinnan.

torsdag 11 januari 2018

Nya Karolinskas skumraskaffärer

Jag har skrivit om krisen på Nya Karolinska Sjukhuset nyligen här. Fakturor från BCG utan specifikationer har attesterats på NKS av samma person som tidigare arbetat på konsultbolaget. Sedan DN avslöjat att Andreas Ringman Uggla gått direkt från konsultbolaget BCG till upphandlare av BCG på Nya Karolinska, en extrem form av jävssituation, meddelar sjukhuset att Ringman Uggla slutar på NKS med omedelbar verkan. Varje hederlig svensk kanske trodde att han fått sparken. Nej, har får sluta arbeta men ändå uppbära en superlön lön på 870 000 kronor i ett halvår utan att göra någonting alls. Trots att han fått sparken på grund av misstänkt jäv. Jurister anser att detta är brottsligt och borde leda till åtal. ”Det borde vara straffbart”, säger Joakim Nergelius, professor i juridik. ”Det kan handla om trolöshet mot huvudman.” Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i juridik håller med.

Finanslandstingsrådet har bett landstingsrevisorerna om en särskild granskning av konsultanvändandet vid NKS. Varje förnuftig person borde förstå att upphandlingen av BCG borde granskas av åklagare.

tisdag 9 januari 2018

Höga hus i Stockholm 2

För ett par veckor sedan skrev jag en rescension av en färsk bok av Dan Hallemar om höga hus i Stockholm. Jag var delvis kritisk eftersom dels så få byggnader behandlades, dels inte alla de högsta och i något fall inte ens ett högt hus (bara 9-våningshus). Enligt Emporis är ett 11-våningshus ”low-rise building” medan ett på tolv eller fler är ”high-rise building”. Där någonstans borde väl gränsen gå tycker jag. Mer än 30 våningar kallas ”skyscrapers”, men så höga hus i Stockholm kan räknas på ena handens fingrar.
Hur många höga hus finns det då i Stockholm? Jag har roat mig med att samla in uppgifter om höga hus (huvudsakligen från Emporis men även andra källor), och hittat omkring 500 höga hus (minst ca 32 m höga). Jag har säkert missat en del och uppgifterna är i vissa fall osäkra. Då har jag förutom kontors- och bostadshus även tagit med torn, kyrkor och industribyggnader, men däremot inte exempelvis fyrar och skorstenar.
Hur stor andel av våra hus är då höga? Det finns omkring 700 000 lägenheter i flerbostadshus i länet. De flesta flerbostadshus är mellan 3 och 7 våningar. Därtill kommer byggnader för andra ändamål. Antagligen utgör andelen höga hus bara någon enstaka procent av alla byggnader, småhusen oräknade. Och de flesta höga hus är ändå inte särskilt höga, som framgår av nedanstående diagram.
Antal höga hus i Stockholms län efter våningsantal.
De flesta höga hus är i själva verket bara 12-14 våningar höga, motsvarande omkring 35-45 meter höga. Dessa utgör ca 60 % av alla höga hus. Det är faktiskt bara ett 30-tal hus (ca 6-7 procent) som har 18 våningar eller mer motsvarande omkring 60-120 meter.
De hus som vanligen brukar nämnas som höga hus är minst 18 våningar höga, som t ex de fem Hötorgshusen. Har jag räknat rätt finns det bara 33 så höga hus i Stockholms län. Till detta kommer ett antal kyrkor och andra torn.
Så snart förslag läggs om ett nytt högt hus i Stockholmsregionen brukar diskussionens vågor gå höga. Närboende, myndigheter som Riksantikvarieämbetet, Skönhetsrådet, organisationer som Samfundet S:t Erik och andra brukar för det mesta komma med kritiska synpunkter, särskilt om det höga huset till äventyrs skulle byggas i Stockholms innerstad. Så var det med Söder torn, de norra tornen vid Torsgatan, och i Värtan men också t ex Tellus och Marievik utanför innerstaden. Då kan det vara intressant att veta att bara en liten andel av de höga husen finns i innerstaden.
Fördelning av höga hus på Stockholms innerstad, Stockholms ytterstad och övriga 25 kommuner i Stockholms län.
Det framgår att det finns knappt 100 höga hus i Stockholms innerstad, drygt 150 i ytterstaden och nästan 250 i de övriga 25 kommunerna i länet.
Räknat i höjd finns det ca 50 byggnader som är minst 60 m höga. De allra flesta utgörs av hus om 12-14 våningar. Faktiskt finns 50 % av de höga husen i förortskommunerna och en tredjedel i Stockholms ytterstad. Bara en sjättedel ligger i Stockholms innerstad. Men i diskussionen om höga hus talar man nästan bara om Stockholms innerstad.  Höga hus handlar inte om innerstaden i första hand.
Höga hus har byggts i olika perioder, som framgår av nedanstående diagram.
Höga hus i Stockholms län efter byggnadsår. Hus byggda före 1900 är markerade detta år.
Den första stora vågen av höga hus kom under 1950- och 1960-talet. Ett stort antal höga hus byggdes under denna tid, oftast grupper av punkthus för bostäder i nya förorter, men också ett antal höga kontorshus i innerstaden och i några förorter. Under andra halvan av 1970-talet upphörde höghusbyggandet nästan helt och endast få höghus byggdes under 1980-talet och 1990-talet. Några år in på 2000-talet ökade höghusbyggandet på nytt, och nu handlade det ofta om riktigt höga hus. Under de senaste tio åren har vi åter haft en våg av höga hus, och den är inte slut än på långa vägar. Det finns åtminstone ett 30-tal höga hus planerade i regionen för de närmaste åren. Kanske inte alla blir genomförda men säkert några av dem. Oftast ligger de höga husen inte heller i innerstaden, utom i Hagstaden förstås, där det nu byggs många ganska höga hus.
Vad har de höga husen för användning? Det visar sig att bostadsanvändning är helt dominerande.
Höga hus i Stockholms län efter användning, höjd och inflyttningsår.
Före 1900 byggdes bara kyrkor som höga hus. Under början av 1900-talet byggdes ett fåtal högre hus av annat slag, t ex Stockholms stadshus och Kungstornen. Men under 1930-talet byggdes också den fjärde gasklockan i Hjorthagen, som är en mycket hög byggnad. Bostadsanvändning svarar totalt för ca 75 % av de höga husen med en stor dominans under 1950- och 1960-talet. De allra flesta bostadshusen var länge högst ca 50 m eller 16 våningar medan kontorshusen var lite högre. I början på 2000-talet har åter lite högre bostadshus börjat byggas.
Frågan är varför varje nytt bostadshus brukar väcka en stor debatt, i alla fall i innerstaden, när de ändå är så få och måttligt höga. Ja, faktiskt inte alla hus. Nyligen vann detaljplanen laga kraft för ett nytt bostadshus vid Tanto, på gamla Tobaksmonopolets tomt vid Ringvägen, helt utan överklaganden! Det är ändå måttligt högt, 19 våningar och 51 m. För ett högt hus på rätt plats ökar tätheten och stadslivet, och ger många hushåll möjlighet till fin utsikt över staden. Det är kvaliteter som inte ska förringas.

söndag 7 januari 2018

Ovanligt regnig höst på Gotland

När år 2017 är till ända kan man konstatera att det har regnat ovanligt mycket på Gotland under hela hösten. Det innebär att årets nederbörd blev 845 mm vilket är 55 % mer än normalt.
Varning för mycket stora regnmängder på Gotland nyligen.
Stora vattenpölar, geggiga vägar och översvämmade gårdsplaner var ingen ovanlig syn på Gotland i december.
Nederbörd i mm per månad i Visby 2014-2017.
Det kom så mycket regn under årets sista månader att årsnederbörden blev långt över det normala, i alla fall för Visby. Det har faktiskt inte regnat så mycket under något år på 2000-talet som det gjorde 2017, som framgår av nedanstående diagram.
Nederbörd i Visby i mm per år 2000-2017.
Nederbörden som kommer under den kalla årstiden avdunstar inte och tas inte heller upp av växtligheten särskilt mycket utan fyller på grundvattnet. När jag skrev om detta senast i november 2017 rapporterades att de mindre grundvattenmagasinen och Tingstäde träsk var på väg att fyllas upp. Men enligt Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, var grundvattennivåerna i de stora magasinen fortfarande under det normala. I slutet av december sa Susanne Bjergegaard Pettersson, chef för vatten- och avlopp på Region Gotland, enligt P4 Gotland att den regniga hösten nu hade fyllt magasinen på ön. Men för att hon skulle vara lugn krävs mer regn även under våren. Jag undrar hur mycket det ska regna för att hon ska vara nöjd?

lördag 23 december 2017

Skinka och kålrotslåda till julbordet

Till skinkan krävs enligt min mening den traditionsenliga finska kålrotslådan. I övrigt kan man vara mer flexibel kring julmaten.
Finsk kålrotslåda efter i Iris recept.

Så här gör man:

Två stora kålrötter eller tre mindre
1 hg margarin
1 dl vetemjöl
1-3 msk sirap
2 dl gräddmjölk
1 kryddmått vitpeppar
Lite riven muskot efter smak
Skär kålroten i tärningar. Koka i saltat vatten ca 30 minuter. Mosa fint (eller använd en food processor). Tillsätt mjölet, sedan övriga ingredienser och blanda väl. Häll i ugnseldfast smord form, släta till ytan och häll ströbröd över. Gör ett fint mönster i ytan med spetsen av en kniv. Grädda i ugn, 200 grader i en timme.

Gör man den en dag innan kan den värmas i ugn på julafton. Gott till julskinkan.

fredag 22 december 2017

Prisfall på bostäder eller bostadskrasch?

Priserna faller nu på bostadsmarknaden, i Sverige och i synnerhet i Stockholmsregionen, efter att ha stigit i sex år. Snittpriset i länet är nu på samma nivå som för 1,5-2 år sedan. Priset är nu ca 9 % lägre än somras, men det är fortfarande drygt 30 % högre än för 4 år sedan. Bilden är ungefär densamma för Stockholms län, Stockholms stad och för innerstaden som helhet. Däremot skiljer sig bilden för vissa ytterkommuner, där priserna fortfarande stiger. Kanske har en del bostadsspekulanter insett att priserna centralt är för höga. För dem som köpte en bostadsrätt för några år sedan är värdeökningen fortfarande rejäl med prisuppgångar på 50 % eller mer.
 Priser på bostäder i Stockholms län 2014-2017, kr/kvm. Pris i november -17: 55 100 kr/kvm.
Priser på bostäder i Stockholms stad 2014-2017, kr/kvm. Pris i november -17: 68 400 kr/kvm.
Priser på bostäder i Stockholms innerstad 2014-2017, kr/kvm. Pris i november -17: 87 400 kr/kvm.
Priset borde vara ett resultat av skillnaden mellan utbud och efterfrågan. Priset stiger när det är brist tills en balans uppstår. Vi har haft brist på bostäder i Stockholmsregionen sedan 1990-talet, då bostadspolitiken lades om radikalt. Bristen har lett till nästan ständigt ökande priser. Under den senaste tiden har dock bostadsbyggandet ökat från omkring 9-10 000 lägenheter per år under 2013 och 2014 till ca 12-14 000 lägenheter per år under 2015-2017.
 Påbörjade och färdigställda lägenheter per år 2013-2017. (Sista kvartalet 2017 är en framskrivning, färdiga siffror finns ännu inte. Skillnaden mellan påbörjade och färdigställda är svår att förklara, om inte antalet pågående byggen ständigt ökar).
Tillsammans med permanentning av fritidshus och ombyggnad av lokaler och vindar,  som brukar uppgå till ett par tusen bostäder per år kan det ökade tillskottet ungefär motsvara befolkningstillväxten under de tre senaste åren. Det innebär att bostadsbristen inte förvärras längre för första gången på många år. Det är i så fall en rimlig förklaring till att priserna inte längre stiger av detta skäl. Amorteringskravet kan naturligtvis också bidra till detta. I så fall borde prisfallet stabiliseras på ungefär nuvarande nivå eller strax under denna.
Prisfallet kan alltså vara en naturlig anpassning till utbud och efterfrågan, men det kan också vara en psykologisk effekt av många varningar, som man kunnat läsa under den senaste tiden. När priserna inte längre stiger och mäklare börjar prata om kommande prisfall, drar både köpare och säljare öronen åt sig och blir försiktiga. Man tänker, kanske får jag betala mindre om jag väntar några månader. Kanske ska jag inte sälja just nu. Det förstärker effekten.
Om prisfallet fortsätter kommer nyproduktionen säkerligen att minska under de närmaste åren. Allt talar dock för att befolkningstillväxten fortsätter vilket kommer att motverka fortsatt prisfall. De flesta som byter bostad flyttar dock inte till en nybyggd bostad. Det ökade utbudet av nybyggda bostäder är marginellt, jämfört med nivån på flyttningar på bostadsmarknaden. Omkring en kvarts miljon personer flyttar inom regionen varje år. Statistiken över bostadsflyttningar och nyproduktion av bostäder att sambandet historiskt är ganska svagt om det alls finns något samband. Vid den ekonomiska krisen under början av 1990-talet minskade bostadsbyggandet till en tredjedel, men antalet bostadsflyttningar påverkades inte alls.
Bostadsmarknaden fungerar som andra marknader med uppgång och nergång. Jag skulle tro att bostadsproducenterna blir försiktigare och att utbudet sjunker under de närmaste åren, vilket kan stabilisera prisnivån.
Hans Lind
En som däremot hoppas på ett rejält prisfall är Hans Lind, professor emeritus i fastighetsekonomi, som anser att Sverige behöver en rejäl bostadskrasch för att vi ska få en sund bostadsmarknad. Han hoppas på en halvering av bostadspriserna för att de som har svårast att komma in på bostadsmarknaden ska få en chans. Staten skulle kunna framkalla en sådan krasch genom att dels öka räntan, dels själv bygga billiga bostäder, tills vi åter får överskott på bostäder, som situationen var under början av 1970-talet mot slutet av miljonprogrammet. Men dit tror jag att det är mycket långt och knappast önskvärt.
Vad som då skedde var ju att de minst attraktiva bostäderna tömdes, att dessa bostadsområden stigmatiserades och att en del bostäder revs. Dessutom sjönk bostadsbyggandet till absoluta miniminivåer under många år. Jag tror inte att det är något vi ska åstadkomma avsiktligt.
Idag skulle ett sådant prisfall sannolikt orsaka en ekonomisk kris för hela landet, när hundratusentals människor förlorar miljoner och bankerna miljarder. Det marknadsstyrda bostadsbyggandet skulle upphöra helt för mycket lång tid och kräva att staten tog över hela ansvaret för bostadsförsörjningen.

P.S. Vi kanske kan hoppas på inflationen. Om bostadspriserna sjunker nominellt med 5 % om året dröjer det knappt 10 år innan de realt halverats med dagens inflation på 2 %. Skulle de sjunka nominellt med 2 % om året minskar de realt med en tredjedel på samma tid. Även detta skulle antagligen medföra allvarliga samhällskonsekvenser men ändå inte drabba lika hårt.

tisdag 19 december 2017

Vad fan får jag för pengarna?

Alltsedan Nya Karolinska öppnade har vi praktiskt taget dagligen läst om trubbel och kaos, it-system som ligger nere och hur andra sjukhus behöver ta över patienter.  I dagens DN ägnas ett helt uppslag om hur Stockholms läns landsting betalar ut miljontals kronor i konsultarvode till nyexaminerade managementkonsulter i 25-30-årsålderna utan tidigare erfarenhet av sjukvård, men med timarvoden på 2 600-2 800 kronor. En konsult kan tjäna 700 000 kronor på en månad men på fakturorna saknas specifikationer på vad som har utförts. Flertalet fakturor har samma person som referens som tidigare arbetat på konsultbolaget. Någon jävsutredning har dock aldrig genomförts.
Nya Karolinska sjukhuset.
Jurister anser att detta är brottsligt och borde leda till åtal. ”Det borde vara straffbart”, säger Joakim Nergelius, professor i juridik. ”Det kan handla om trolöshet mot huvudman.” Han har aldrig skådat någon liknande penningrullning. Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i juridik håller med.
Själv har jag omkring 20 års erfarenhet av upphandling, dels som beställare, dels som utförare (dock inte samtidigt). Jag har gått fler kurser om offentlig upphandling, och jag måste tillstå att även jag är häpen över denna till synes totala brist på offentlig kontroll och dessa orimliga taxor. Standardtimlön på 2 600-2 800 kronor betalas för juniorkonsulter med pengar som kommer från vår landstingsskatt, som vi trodde skulle användas till bra sjukvård och kollektivtrafik. Jag säger som en del andra: ”Vad fan får jag för pengarna?”
Men dessutom kan man i samma DN läsa om det kaos som har uppstått i pendeltågstrafiken i Stockholmsregionen. Den av landstinget sedan en vecka införda skipstop-trafiken, där vissa tåg inte stannar vid ett antal stationer, har snarast varit ett fiasko med förseningar och inställda tåg, vilket ytterligare har förvärrat situationen. Man lyckas inte få ut tillräckligt många tåg i trafik, och tågen är dessutom för korta.
Trängsel på pendeltågstationer.
En bidragande förklaring till eländet tycks vara att den tågtäthet på 24 tåg i timmen som tidigare utlovats sänkts till 16 tåg i timmen, trots att den nya Citybanan skulle bidra till en kapacitetsökning. Men ligger felet hos det borgerligt styrda landstinget som svarar för trafiken, hos MTR som kör tågen eller hos den rödgröna regeringen som står för infrastrukturen? Problemet fanns redan innan skip-stoptrafiken, det har bara förvärrats. Kanske det är ett problem att låta ett bolag i Hong Kong köra tåg i Sverige. Blir det inte bättre tar folk bilen, men det är inte heller någon lösning.
Citybanan kostar 16,8 miljarder kronor att bygga enligt Trafikverket. 
Alla skyller ifrån sig. Men problemen kan bara bli värre. Regionen växer befolkningsmässigt med 100 000 invånare på tre år. På 10 år blir det 334 000 nya invånare som behöver fungerande sjukvård och kollektivtrafik, För att inte tala om bostäder. I alla fall om man ska tro landstingets senaste prognos. Det betyder att det behövs mellan 15 000 och 20 000 nya bostäder per år. Förra året byggdes det ca 14 000 lägenheter. Under de tre första kvartalen 2017 har det byggts ca 10 000 lägenheter. Hyfsat mycket men ändå inte tillräckligt.
Tidigare i höstas presenterade Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i landstinget scenarier för befolkningsutvecklingen under kommande 40 år. Befolkningen kan under den tiden växa från 2,3 miljoner idag till omkring 4 miljoner, men i vart fall betydligt mer än 3 miljoner. ”Detta är uppgifter som är viktiga för Stockholms läns landsting och länets kommuner som underlag för planering och budgetering av exempelvis barn- och mödrahälsovård, förlossningar, skolor, vårdbehov för äldre samt för kollektivtrafik”, säger Hanna Wiik, chef för Tillväxt- och regionplaneförvaltningen.
Det är onekligen en utmaning. Men vad fan får vi för pengarna?

Uppdatering 22 december - mer jäv och It-kaos
Nyheterna om Nya Karolinska haglar. I dagens DN kan vi läsa om fler personkopplingar mellan Karolinska och konsultföretaget BCG, som skickar opreciserade fakturor på jättebelopp till Karolinska. En ledamot ur Karolinska universitetssjukhusets styrelse får lämna styrelsen. Han har suttit i styrelsen i 10 år och var under 19 år vd i den konsultfirma, BCG Norden, som fakturerat KI, alltså under samma period. Tala om olämpliga personkopplingar för att inte tala om jäv. Han har dessutom haft uppdrag i elva andra bolag, är bland annat vd i ett riskkapitalbolag och har  bedrivit ekonomisk verksamhet i ett skatteparadis.
I förra veckan presenterade sjukhusdirektör Melvin Samsom planerna för nästa års sjukhusflytt som görs i flera etapper. En del av Nya Karolinska utgörs av en forskningsbyggnad för 800-900 forskare, en byggnad, som redan är invigd. Men nu meddelas att forskarna inte får flytta in i början av januari som planerat, eftersom man inte kan garantera att it-nätverket klarar både patienter och forskare, efter de omfattande tekniska problem med it-nätverket, som man har haft hittills. När det kan ske är oklart. Arbetet med att förbättra nätverket på Nya Karolinska går nämligen mycket långsamt.