tisdag 30 juni 2020

Guldbron - dödsstöt eller inte?

Av obegripliga skäl har Dagens Nyheter publicerat två tramsiga inlägg av Claes Britton om den så kallade Guldbron: ”Guldbron en dödsstöt mot klimatmålen” och ”En bilfri innerstad kräver en renässans inom stadsplanering”. Britton kallar guldbron för ”en praktfull skandal”. Tidigare har han kritiserat Guldbron den 23 mars: ”Det kommer att krävas ett trolleritrick av den högre skolan för att den ska smälta in i Gamla stans känsliga historiska omgivningar”, skrev Britton den gången. Ungefär som om den modernistiska version av Slussen som byggdes 1935 skulle ha ”smält in” på något som helst sätt. Planprocessen för den nya Slussen inleddes med en idétävling i början av 1990-talet, alltså för nästan 30 år sedan. En arkitekttävling utlystes 2004 och en andra tävling 2007.
Guldbron mellan Södermalm och Gamla stan.
Planprocessen inleddes baserad på det vinnande förslaget med samråd där mer än tusen yttranden inkom. Debatten om förslaget pågick i flera år med alternativa förslag presenterade, till exempel Slussen Plan B. År 2011 godkändes detaljplanen för Nya Slussen av stadsfullmäktige. Efter överklaganden vann detaljplanen för Nya Slussen laga kraft 2013. Det är så beslutsprocessen ser ut. Alla beslut har fattats i god demokratisk ordning med flera val under processens gång. Claes Britton är sent ute med att klaga.
Nu har Claes Britton upptäckt att den gamla Slussens tolv körfält över vattnen på två broar ska ersättas av en ny bro med åtta körfält och utrymme för gång- och cykeltrafik. Han tycks tro att detta innebär att det ska bli stans största motorväg. Men två körfält leder från Gamla stan direkt ner till och från Söder Mälarstrand och Stadsgården. Tre körfält leder norrut från Katarinavägen till Gamla stan varav ett är kollektivkörfält och ett är för svängande trafik mot Munkbro och det andra mot Skeppsbron. Tre körfält leder söderut varav ett är kollektivkörfält, ett leder mot Hornsgatan och ett mot Katarinavägen. Alltså, detta är inte en motorväg.
Den gamla Slussen klarade 90 000 fordon per dygn utan cykelbanor. Idag har vi 24 000 fordon på Hornsgatan, 18 500 på Ringvägen, 15 000 på Götgatan, 26 000 på Stadsgården, 17 000 på Söder Mälarstrand. Nya Slussen ska klara 30 000 fordon per dygn, vilket verkar rimligt. Vill man så kan man lätt ta bort ett körfält för bilar och ersätta med cykelbana eller gångbana om behoven minskar. Sedan 1600-talet har Slussen byggts om vart hundrade år. Detta är en konstruktion som ska finnas in på 2100-talet. Det kommer att finnas mycket tid att ändra indelningen i körfält under den tiden, beroende på hur behoven ser ut. Bron kan klara många förändringar.
Guldbron från öster.
Stockholms innerstad har 350 000 invånare idag, men befolkningen ökar. Det är uppenbart att de allra flesta inte använder bil särskilt ofta, men det vore orealistiskt att tro att man kunde  skapa en ”nästan helt bilfri stadskärna”. De allra flesta människor åker kollektivt, går eller cyklar. Men en del människor behöver använda bil i vardagslivet om man ska klara av både jobb, att lämna på dagis och att handla. Andra behöver bil ibland till fritidshuset. Bilar behövs för transporter och leveranser och så vidare. Hur vi ska lösa allt detta sker i en demokratisk process, som har skett med stor insyn och debatt, medan Claes Britton gjorde något annat.
Centralbron mitt i den medeltida stadskärnan är Stockholms största misstag.
Det finns många stadsbyggnadsfrågor som jag finner mycket mer angelägna. En är hur vi ska kunna bli av med Centralbron, som är ett oerhört mycket mer destruktivt inslag i Stockholms medeltida stadskärna. Diskutera detta i stället!

måndag 22 juni 2020

Coronavirus jämfört med normalår till vecka 23

Förra gången jag skrev om hur antalet dödsfall i corona har utvecklat sig per vecka jämfört med ett normalår, räknat som snittet för 2015-2019, fanns det statistik fram till vecka 18. Nu kan man uppdatera statistiken till och med vecka 23.
Genomsnittligt antal döda i Sverige per vecka 2015-2019, motsvarande siffror för 2020, samt antalet döda i coronavirus, covid-19, vecka 1-23.

I Sverige har dödsfall i coronavirus förekommit sedan vecka 11. Men under årets första 10 veckor har antalet dödsfall varit lägre  än genomsnittet för motsvarande period 2015-2019. Sedan vecka 13 är antalet döda högre i år jämfört med normalåret, beroende på cornonavirus. Under vecka 12-23 har överdödligheten varit 4 745 dödsfall jämfört med ett normalår. Antalet dödsfall på grund av corona är 4 964. Antalet som har dött i corona motsvarar nästan hela överdödligheten. Utan corona hade vi kanske haft marginellt färre dödsfall än ett normalår under motsvarande period.
Under vecka 22-23 ligger dödligheten nästan på normalåret igen, men i så fall har övriga dödsfall minskat onormalt. Kanske är det bara ett statistikfel.

onsdag 17 juni 2020

Sverige har klarat coronapandemin allra sämst i Norden

Sverige ligger på plats 25 i världen med avseende på det totala antalet coronafall hittills. Detta enligt Worldometers corona statistik.  Trots att Sverige är ett ganska litet land, i alla fall i jämförelse med exempelvis Japan, som bara ligger på plats nr 50, trots sina 126 miljoner invånare. Men räknat på antal döda är statistiken ännu mer dyster. Där ligger vi på plats 16. Tar man hänsyn till vår lilla befolkning är placeringen plats 7 i världen, räknat i döda per miljon invånare. Och bortser man från lilleputtstater som San Marino och Andorra är placeringen egentligen nr 5 i världen. Bara Belgien, UK, Italien och Spanien ligger sämre. Man kan undra vad det egentligen beror på.
Man kan nöja sig med att jämföra med övriga nordiska länder. Där borde ju förutsättningarna vara någorlunda likartade.
Antal sjukdomsfall i coronavirus i de nordiska länderna.

Sverige dominerar helt med mer än 50 000 fall, medan övriga nordiska länder ligger långt under denna siffra.
Antal sjukdomsfall per miljon invånare i coronavirus i de nordiska länderna.

Räknat per invånare har Island haft lika många fall som vi har haft i Sverige, medan övriga länder ligger långt under. Kan det bero på att vi har testat mer än i alla länder?
Totala antalet coronatester i de nordiska länderna.

Danmark har testat mer än dubbelt så mycket som vi har gjort i Sverige. Norge och Finland ligger nära oss, men de har ju mindre befolkning.
Antal coronatester per miljon invånare i de nordiska länderna.

Sverige ligger sämst i Norden när det gäller tester i förhållande till befolkningens stolek. Danmark och Island ligger långt över oss. Island har testat sex gånger fler och Danmark nästan fem gånger fler, sett till befolkningens storlek. Så kommer vi till den verkligt dystra siffran, antalet döda i Covid-19.
Antal dödsfall i coronavirus i de nordiska länderna.

Sverige ligger skyhögt över övriga nordiska länder med avseende på antal döda i Covid-19 med nästan 5 000 dödsfall. Faktum är att detta är drygt 80 procent av alla dödsfall i Norden.

Antal dödsfall i coronavirus per miljon invånare i de nordiska länderna.

Sett i förhållande till befolkningens storlek är vi också utan jämförelser sämst, med nästan 500 döda per miljon invånare, fem gånger så många som tvåan Danmark, för att inte tala om Norge och Island som är allra bäst med 45 respektive 29 döda per miljon invånare.
Hur man än räknar förefaller Sverige ha klarat coronapandemin allra sämst i Norden hittills. men det går kanske åt rätt håll.
Antal coronafall per dag och per vecka i Sverige.

Antal coronafall per dag och per vecka i Danmark. Observera olika höjdskalor i diagrammen.

Antalet coronafall ser ut att ha börjat öka i Sverige sedan början på juni, efter att ha legat på en ganska jämn nivå under maj och april och ligger nu runt 1 000 fall per vecka. Det kan möjligen bero på att man har börjat testa mer. I Danmark hade man en topp i början på april, och där har antalet coronafall sjunkit stadigt sedan dess och ligger nu kring 35-40 per vecka.
Antal dödsfall i coronavirus per dag och per vecka i Sverige.

Antal dödsfall i coronavirus per dag och per vecka i Danmark. Observera olika höjdskalor i diagrammen.

Antalet dödsfall i corona ser ut att sjunka sakta men ganska stadigt i Sverige sedan en topp kring 20 april och ligger nu på omkring 35-40 per dag. I Danmark har antalet dödsfall sjunkit brantare än i Sverige från en topp i början av april och ligger nu på 2-3 per dag. Är det någon som är förvånad över att andra länder inte vill öppna sina gränser för svenskar? I nästan alla avseenden har de andra nordiska länderna klara coronakrisen bättre än i Sverige.

onsdag 10 juni 2020

Palmemordet är ”polisiärt uppklarat”

Palmemordet är ”polisiärt uppklarat” med en misstänkt utpekad, den så kallade ”Skandiamannen” Stig Engström. Hade han varit i livet skulle han sannolikt vara häktad på sannolika skäl, man hade gjort husrannsakan med mera. Hade detta skett 1986 eller 1987, vilket hade varit fullt möjligt, kunde kanske mordet ha klarats upp ganska snabbt. Jag är inte överraskad eftersom jag nyligen har läst boken av Thomas Pettersson från 2018 om Skandiamannen ”Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme”.
Mordutredningen presenterar sina slutsatser på presskonferensen i morse.

Många expertkommentatorer är besvikna, till exempel besserwissrarna Leif G W, Jan Mosander och Peter Althin, men det tycker jag är ointressant att höra. Visst hade det varit utmärkt om man hittat mordvapnet och med DNA kunnat knyta detta till Skandiamannen, men det hade väl knappast någon väntat sig 34 år efter mordet och 20 år efter det att Skandiamannen avlidit. Om inte Hans Holmér hade saboterat hela utredningen från första början, kanske mordet hade varit löst för länge sedan.
Det är betecknande att granskningskommissionen i sin slutrapport 1999 knappt omnämner Skandiamannen på någon enda rad på alla 1 000 sidorna. Han fanns ju knappast med i polisens utredning från första början, trots att så mycket talade mot honom.
Krister Petersson har visat att det finns övertygande indicier som talar emot Skandiamannen; Han var Palmekritisk, vapenkunnig, hade sannolikt tillgång till vapen, var på Sveavägen flera gånger under kvällen och lämnade Skandia ett par minuter före mordet men återvände en halvtimme senare. Han hade rätt utseende och klädsel enligt flera vittnen, men har kommit med berättelser från mordplatsen om sitt eget agerande, som inte bekräftas av ett enda av de andra vittnena och så vidare. Trots detta blev han aldrig granskad på allvar under den ursprungliga utredningen. Krister Petersson hade frihetsberövat Skandiamannen om han hade varit i livet, häktat honom, gjort husrannsakan och kanske fått fram ytterligare bevis, kanske inte. Nu går det inte längre. Vi vet inte att Skandiamannen är skyldig, bara att många indicier talar emot honom.
Krister Petersson lade fram en övertygande motivering till att utredningen inte kan drivas längre. För min del är Palmemordet historia nu.

lördag 6 juni 2020

Dyster nationaldag

På nationaldagen och kvällen innan har det regnat 23 mm, där jag befinner mig och regnet fortsätter, det blåser och är just nu11-12 grader. Inget mysigt sommarväder precis.
För tre veckor sedan, i mitten på maj kommenterade jag statistiken för Sverige med avseende på coronapandemin. Det var inte så uppmuntrande statistik för Sveriges del.
Antalet coronafall fortsätter att öka allt snabbare i världen.
Enligt Worldometers Coronavirusstatistik finns det idag 6,9 miljoner konstaterade fall i världen, en ökning från 4,6 miljoner för tre veckor sedan. Antalet avlidna är 400 000, en ökning från 309 000. Det motsvarar ca 51 dödsfall per miljon invånare. Antalet testade är 11 miljoner vilket motsvarar ett snitt på knappt 34 testade per miljon invånare.
Antalet dödsfall i corona fortsätter att öka men i långsammare takt i världen. 
Hur står sig då Sverige i denna statistik? I Sverige finns det nu knappt 43 000 konstaterade coronasjuka jämfört med drygt 29 000 för tre veckor sedan. Det ger oss plats nummer 25 bland de drygt 200 länderna, vilket inte är så bra med tanke på att Sverige är ett ganska litet land befolkningsmässigt. För tre veckor sedan låg vi på plats 24 i världen, så där har vi fallit tillbaka en plats.
Antalet coronafall i Sverige ökar i ganska oförändrad takt med ca 600 fall per dag sedan i mitten av april.
I Sverige är antalet dödsfall i coronavirus nu 4 639  en ökning med omkring 1 000 dödsfall på tre veckor, vilket ger oss en 17:e plats bland de drygt 200 länderna på listan. I förhållande till folkmängden ser det ännu dystrare ut med 460 döda per miljon invånare, en ökning från 361 döda per miljon invånare för tre veckor sedan. Vi har nu avancerat från plas nummer 8 till plats nummer 7 i världen, men om vi räknar bort lilleputtstater som Andorra och San Marino är det i realiteten plats nummer 5 i världen. Vi är i detta avseende sämre än mer än 200 länder i världen.
Antalet dödsfall i corona i Sverige ökar i långsamt avtagande takt, som sjunkit från 100 fall per dag i slutet av april till 50 fall per dag i början av juni.
Vi har alltså lyckats sämre än de flesta andra länder i världen med vår coronastrategi oavsett vad FHM säger.
Idag har vi testat 275 500 personer, vilket är nästan 100 000 fler än för tre veckor sedan. Men för en månad sedan sade socialminister Lena Hallengren att vi skulle testa 100 000 i veckan från mitten av maj. Det har vi alltså inte gjort, bara en tredjedel av detta. Själv tror jag att det var ett avgörande misstag att avsluta den allmänna smittspårningen som bedrevs i början av epidemin.
För tre veckor ställde jag frågan: Finns det kanske någonting vi kunde ha gjort bättre här i Sverige? Häromdagen svarade Anders Tegell på samma fråga från Dagens Nyheter: ”Det finns saker vi hade kunnat göra bättre men i huvudsak tycker jag att Sverige har valt rätt väg”, sade Anders Tegnell till DN.
Men alla håller inte med honom. Häromdagen uppmanade några professorer och forskare i SvD att den aktiva kontaktspårningen, som upphörde i många regioner i mitten på mars, behöver tas upp igen. En strategi som värnar både hälsa och ekonomi handlar om att testa, isolera och spåra i stor skala.

torsdag 28 maj 2020

Avskaffa straffskatten på förnuftiga lösningar

Plastkassen av återvunnen plats, som vi tidigare har använt för att bära hem varor från Coop, återanvände vi förut för att kasta sopor i, som sedan bränns i våra kraftvärmeverk, så att vi fick glädje av dem en fjärde gång som energikälla. Bra återvinning tycker jag. Numera är de så dyra på grund av Straffskatten på förnuftiga lösningar gör att vi handlar i papperskassar, som vi återanvänder och köper särskilda soppåsar av plast, som inte straffbeskattas, eftersom papperskassarna är olämpliga för sopor. Men jag använder alltså lika många plastpåsar som tidigare. Samtidigt är många, kanske de flesta varor som vi köper och placerar i papperskassen inpackade i plast, som inte straffbeskattas. Det gäller grönsaker, mejeriprodukter, kött, korv, läsk, diskmedel med mera. Gör man en livscykelanalys på plastkassar och papperskassar finner man att det är sämre med papperskassar.
Skatten är tre kronor för bärkassar och 30 öre för frukt- och grönsakspåsar. Målet med skatten är att minska nedskräpningen i naturen och haven enligt ett EU-direktiv från 2015. Medlemsstaterna ska enligt direktivet reducera förbrukningen av plastkassar till 40 stycken per person och år senast 2025.
Anledningen till att plastkassarna straffbeskattas är att de påstås skräpa ner vår natur och bidrar till mikroplasten i haven. Men detta är skröna, i varje fall i Sverige. Ända sen debatten om plastkassarna startade har jag alltid spanat efter plastkassar som ligger och skräpar i vår natur eller på stranden, men jag har inte hittat en enda plastkasse. INTE EN ENDA!!! Däremot har jag hittat massor med plastskräp som våra bönder har använt till att packa in hö i balar, tomma läskflaskor och liknande. Men denna plast, som verkligen skräpar ner vår natur, straffbeskattas inte. De största källorna till mikroplaster i haven är slitage från bildäck, konstgräsplaner och tvätt av polyesterkläder. Kanske förekommer plastkassar i det skräp som i andra länder kastas i naturen och så småningom hamnar i havet men det sker inte i Sverige. Vad är vitsen med denna meningslösa skatt?
AVSKAFFA DEN MENINGSLÖSA STRAFFSKATTEN PÅ PLASTKASSAR OMEDELBART!

Uppdatering 8 juni.
Läser på Naturvårdsverkets hemsida att vi har en genomsnittlig förbrukning av 74 plastbärkassar per person och år 2019, alltså klart under EU:s mål om 90. Vi har redan 2017 och 2018 legat klart under detta mål och hade en sjunkande förbrukning redan innan straffskatten infördes 2020. Men det var inte vad SNV uppgav innan beslutet om skatt togs. Då hävdade man att Sverige låg över detta mål med 114 kassar 2017 och 102 kassar för 2018. Beslutet fattades alltså på felaktiga grunder.

söndag 17 maj 2020

Coronavirus jämfört med normalår till vecka 18

För en månad sedan skrev jag om hur antalet dödsfall i corona har utvecklat sig per vecka, fram till vecka 14, jämfört med ett normalår, räknat som snittet för 2015-2019. Nu kan man förlänga serien fram till vecka 18.
Genomsnittligt antal döda i Sverige per vecka 2015-2019, motsvarande siffror för 2020, samt antalet döda i coronavirus, covid-19, vecka 1-18.

I Sverige har dödsfall i coronavirus förekommit sedan vecka 11. Men under årets första 10 veckor har antalet dödsfall varit lägre  än genomsnittet för motsvarande period 2015-2019. Kanske har vi sluppit en influensavåg, kanske finns det andra orsaker. Men sedan vecka 13 är antalet döda högre i år jämfört med normalåret, beroende på cornonavirus.
Effekten av coronavisrus syns tydligt i diagrammet. Under vecka 12-18 har överdödligheten varit 2 900 dödsfall mer än ett normalår. Antalet dödsfall på grund av corona är nästan 2 984. Utan corona hade vi kanske haft något färre dödsfall än ett normalår, men det är inte säkert. Några kanske hade dött i alla fall.