måndag 11 september 2017

Stockholmsregionens utmaningar

Drygt fyra miljoner invånare i Stockholms län. Siffran känns onekligen lite svindlande. Men den kan bli verklighet om drygt 40 år, enligt de befolkningsframskrivningar som nyligen presenterats av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen inom landstinget. Det är ett gemensamt planeringsunderlag för hela storregionen. Länen och kommunerna behöver möta den kommande befolkningsutvecklingen i sina regionala utvecklingsprogram och strategier och i kommunernas översiktsplaner.

Siffran gäller 2060 enligt det högsta av tre alternativ. Enligt basalternativet blir det ”bara” 3,6 miljoner och enligt det låga alternativet 3,25 miljoner. Över tre miljoner blir det i alla händelser, enligt alternativ Hög redan 2031, dvs om bara 14 år.
Befolkningsutvecklingen i Stockholms län och övriga delar av östra mellansverige (ÖMS) 1950-2060 enligt landstingets rapport.
Men befolkningen ökar också i våra grannlän och år 2060 kan vi ha omkring sju miljoner i det som kallas Östra Mellansverige, vilket i så fall är nästan halva befolkningen i Sverige. Erfarenheterna från de senaste åren pekar på att befolkningsökningen ofta har överträffat prognoserna, så jag tror nog att bedömningarna är realistiska. Vi har haft en kraftig befolkningstillväxt i länet under ett antal år nu. Det brukar tillkomma ca 100 000 invånare vart tredje år. Men tendensen har också varit att befolkningsökningen tilltar. Så här har det sett ut sedan 1950.
Befolkningstillväxt i Stockholms län per decennium 1950-2060.
Under de senaste 25 åren har mer än 80 % av befolkningsökningen berott på invandring och födelseöverskott, medan mindre än 20 % har berott på inflyttning från andra delar av Sverige. För framtiden kommer födelseöverskottet och invandring sannolikt att dominera ännu mer medan inflyttningen från övriga Sverige blir mindre.
Andelen utrikesfödda kommer att öka enligt alla scenarier. Rapporten beskriver också hur utbildning och sysselsättning kan komma att utvecklas. Däremot tar man inte upp behovet av nya bostäder, som kommer att uppstå. Inte heller vilket framtida trafiknät som erfordras. Men man kan göra några reflexioner.
Om befolkningen ökar med 25-35 000 invånare per år i 35 år framåt kommer det att behövs runt 12-15 000 nya lägenheter årligen i 35 år framåt. Men bostadsbyggandet har inte legat på den nivån under de senaste 40 åren. Inte under ett enda år. Slutsatsen är alltså att med mycket stor sannolikhet kommer bostadsbristen att fortsätta att öka. Därmed faller den slutsats som professor Hans Lind ochFredrik B Nilsson drar i den nya boken ”Att förstå bostadsmarknaden genom historien om den ofrivillige bostadskarriäristen” nämligen att en bostadskrasch är nära. Om efterfrågan fortsätter att öka i förhållande till utbudet kommer knappast priserna att rasa.
Var ska de nya bostäderna byggas? Naturligtvis kommer en förtätning att fortsätta av Stockholms ytterstad och av andra närförorter. Men räcker det?
En annan sak som man inte tar upp i rapporten är behovet av ny transportinfrastruktur. Om befolkningen ökar från 2,25 till 4,5 miljoner behöver transportsystemets kapacitet fördubblas. Vi behöver ytterligare 100 km tunnelbana, ytterligare två pendelstågsgrenar, mer bussar, spårvagnar och regionaltåg samt fler vägar. En fördubbling av nuvarande kapacitet kommer att krävas på omkring 40 år. Sedan 1977 har vi byggt delar av Blå linjen, successivt gett pendeltågen egna spår och en tvärspårväg men inte en enda ny vägförbindelse över Saltsjö-Mälarsnittet.
Vi har nu en överenskommelse om utbyggnad av omkring 10 tunnelbanestationer. Utbyggnad av flera järnvägsspår och av Förbifart Stockholm pågår. Men det kommer att krävas mycket mer ny infrastruktur under de närmaste decennierna med den beräknade befolkningstillväxten. Trots detta sa parterna nej till en östlig förbindelse härom dagen.
Behovet av vägar kan begränsas, bäst med ekonomiska styrmedel, men då krävs i stället ännu mer kollektivtrafik. Att begränsa biltrafiken med trängsel är ingen bra metod.
Förslag till en ringled runt innerstaden från 1946.
Förslag till en ringled runt innerstaden lades fram redan 1946, den gången med en Västerbro och en Österbro. Senare flyttades trafiklederna längre ut. Essingeleden byggdes 1967, Norra länken 1991 och Södra länken 2004. Men de östra delarna av regionen växer snabbast. Den östliga förbindelsen saknas ännu, men den kommer så småningom. Frågan är bara när.

måndag 4 september 2017

Normalt med regn på Gotland

Idag regnar det för tredje dagen i rad här på Gotland. Inget ösregn precis men det har i alla fall kommit 23 mm sedan i lördags. Talet om låga grundvattennivåer och den torra sommaren har successivt upphört. Vi kan nu summera nederbörden för sommaren och det var faktisk ganska normal nederbörd för juni, juli och augusti. Ingen torr sommar alltså. Enligt mätningarna för Visby kom det i snitt 53 mm per månad under dessa tre månader vilket är mer är genomsnittligt, vilket är 40-45 mm beroende på vilken period man räknar på. Om det ändå ansågs vara torrt beror det på att det regnade ovanligt lite mellan december och maj, bara ca 25 mm per månad eller drygt hälften av normalt.
Men egentligen  är begreppet ”normal” nederbörd bara ett statistiskt begrepp. Det normala är nog att det varierar ganska mycket, månad för månad, år från år.
Nederbörd i mm per år i Visby 1860-1916.
Sedan 1860 finns det 38 månader registrerade med mindre än 5 mm nederbörd på hela månaden, vilket nog får anses extremt torrt. Å andra sidan finns det också 67 månader med 100 mm eller mer, betydligt mer än dubbel mot vad som är ”normalt”. Normalmånader, definierade som medeltalet ca 42,6 ± 5 mm, är hela 268 till antalet men det är trots allt bara var sjunde månad sedan 1860. Sex månader av sju är alltså mindre normala.
Nederbörd i Visby 1860-2016, mm per månad.
Det kanske kan vara intressant att se när det brukar regna. Så här har det sett ut i Visby sedan 1860. Jag har utgått från Visby H och sedan kompletterat där det saknats värden.

Månadsvärden för nederbörd i Visby i genomsnitt för perioderna 1860-1911, 1912-1964 och 1965-2016. 
Det finns ett tydligt mönster med mer regn under perioden juli-januari och mindre regn under februari-juni. Att det var torrt i våras är alltså ganska normalt också det. Hur har det då sett ut de senaste tre åren?
Nederbörd i Visby i mm per månad under 2014-2017.
Även de senaste åren har i huvudsak följt mönstret, med undantag för att det regnade ovanligt mycket i juni och november 2016 och extremt lite i oktober 2015 samt i maj 2016 och 2017. I år har det regnat lite under februari-maj, ungefär som det brukar, och mera juni-augusti, också det ungefär som det brukar. Totalt har det regnat 512 mm de senaste tolv månaderna vilket är exakt lika mycket som snittet för hela perioden från 1860. Som jag har visat  ett tidigare inlägg kan det dock variera en hel del mellan olika mätplatser, så det är inte säkert att hela Gotland har haft det så normalt.

söndag 3 september 2017

Urban sprawl i Houston förvärrade katastrofen

Stormen Harvey som har drabbat staden Houston med omnejd är otvivelaktigt en extrem vädersituation, framförallt genom de enorma mängder regn som fallit. Över 1 200 mm på bara några dagar motsvarar ungefär Stockholms nederbörd under två år, i Houston motsvarar det årsnederbörden. Houston är en av USA:s snabbast växande storstadsregioner i en av de snabbast växande delstaterna. I media understryks att katastrofen sammanhänger med den globala uppvärmningen, men att konsekvenserna förvärrats av staden Houstons mycket snabba och närmast planlösa tillväxt under de senaste decennierna. Det är svårt att belägga att enstaka extrema väderhändelser har orsakats av den globala uppvärmningen. "Nej, det går inte att säga att stormen Harvey beror på klimatförändringarna", skriver t ex DN:s vetenskapsreporter Maria Gunther. Houston har drabbats av tre svåra stormar på lika många år. Det kan vara en följd av ett varmare klimat, men lika gärna ett sammanträffande. ”Än så länge är det för tidigt att avgöra”, säger Gustav Strandberg på SMHI.
Översvämning är ett återkommande problem i Houston som omges av flacka våtmarker som dräneras av ett nätverk av bayous och konstgjorda avloppsnät, som vanligen är torra större delen av året, men avrinningen är otillräcklig under tider med kraftigt regn. År 2001 var delar av staden allvarligt översvämmade och även 2015 och 2016 översvämmades Houston.
Men 1,2 meter vatten över bebyggda arealer på tusentals kvadratkilometer skulle orsaka katastrof var som helst, och Houston har tillåtits växa över tidigare obebyggda områden utan att risken för översvämningar beaktats. I Houston har tiotusentals hektar våtmark asfalterats vilket drastiskt underlättat för översvämning. Katastrofens konsekvenser hänger alltså samman med stadens snabba tillväxt. En jämförelse med Stockholm, visar att Houston har vuxit Houston har vuxit avsevärt snabbare.
Befolkning i Houston City, Harris County och Stockholms län 1960-2015.
För ett drygt halvsekel sedan hade storstaden Houston, här representerat av Harris County där Houston ligger, och Stockholmsregionen (Stockholms län). Själva staden Houston har bara vuxit obetydligt snabbare är Stockholm och har idag ca 2,2 miljoner invånare, ungefär som Stockholms län. Men Harris County har nästan fyrdubblats in befolkning. Tillväxten har alltså skett genom att allt större ytor bebyggts, vilket också framgår av nedanstående bild, som visar var tillväxten har skett under perioden 1996-2010.
Staden Houstons utbredning 1996-2010. Bilden från DN.
Det är alltså klart att Houston är en mycket glesare stad än Stockholm. Hur mycket glesare framgår av nedanstående diagram.
Täthet i Houston och Stockholm räknat på staden, det urbana området och regionen 2015.
Tätheten inom såväl staden (Houston respektive Stockholms stad) som i tätorten (urban area) är ungefär 3,5 gånger så tät i Stockholm jämfört med Houston. I regionen är tätheten bara obetydligt högre i Stockholm. Så här ser de två städerna ut i ungefär samma skala enligt Google Maps.


Stockholm och Houston enligt Google Maps i ungefär samma skala.
Det framgår ganska tydligt att Stockholm har stora vattenytor och obebyggda gröna kilar, vilket nästan helt saknas i Houston. Det är uppenbart att Houstons glesa fysiska struktur har bidragit till katastrofens omfattning.