fredag 18 augusti 2017

Ny Lidingöbro med två spår

Tunnelbanan från Ropsten till Lidingö Centrum har varit planerad sedan urminnes tider. En förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö var en av de spårsatsningar i Stockholm som ingick i Sverigeförhandlingen. I vilket fall som helst måste man ändå bygga en ny bro, antingen för Lidingöbanan eller för tunnelbanan. Jag tror nog att det långsiktigt bästa hade varit tunnelbana. Lidingöbanan går en bra bit från Lidingö centrum, medan en ny tunnelbana hade skapat en bra knutpunkt med förbättrad tillgänglighet.
Lidingö centrum med Lidimngöbroarna i bakgrunden.
Lidingö centrum planeras för en stor utbyggnad med handel och bostäder men de kollektiva kommunikationerna är begränsade till busstrafik. Kontakterna med den södra delen av Lidingö är bristfälliga eftersom Lidingöbanan inte passerar centrum. Det är naturligtvis möjligt att lägga om Lidingöbanan via centrum, men det finnas inga beslut om detta.
Förra året enades den styrande alliansen på Lidingö, Moderaterna, Kristdemokraterna och Lidingöpartiet om att avfärda Sverigeförhandlingens bud om tunnelbana. Häromdagen km man i stället överens om att bygga en ny bro för Lidingöbanan. Billigare kanske, men bättre? Knappast. Den positiva nyheten var att det blir två spår i stället för bara ett enkelspår, som också diskuterats.
Olika spåralternativ till Lidingö
När förhandlingarna startade handlade det om att Lidingö skulle behöva bygga 5.900 bostäder för att få tunnelbanan till Lidingö centrum. Senare ökade budet till 8.000 nya bostäder, varav en stor del inom en kilometer från Lidingö centrum. Och det har aldrig varit politiskt populärt att bygga bostäder på Lidingö, där man hellre blickar tillbaka mot det som har varit än mot framtiden. Att regionens behov av nya bostäder är större än någonsin har ingen relevans på Lidingö.

onsdag 9 augusti 2017

Transportstyrelsen och äldre bilförare

Varje år återkallar Transportstyrelsen mellan 8 000-9 000 körkort på grund av förarens hälsotillstånd. Vanliga skäl är demens, olika ögonsjukdomar eller stroke. Det svenska systemet bygger på att läkarna ska anmäla sina patienter till myndigheten om de drabbas av sjukdomar som gör dem olämpliga som förare. Och det är naturligtvis befogat att dra in körkortet om föraren är olämplig, vilket skälet än är.
På en veckas tid har två allvarliga trafikolyckor skett där äldre förare varit inblandade. Nu vill Transportstyrelsen, enligt SVT, ställa högre krav på äldre förare och dra in fler körkort. Men finns det verkligen fog för att dra den slutsatsen? I de nyhetsartiklar där olyckorna refereras sägs bara att förarna var gamla, inte att de hade hälsoproblem. Och hög ålder räcker knappast för att dra in körkort. I så fall skulle Transportstyrelsen göra sig skyldig till åldersdiskriminering. Men det var kanske bara SVT som gjorde denna koppling...
SVT:s nyhetsinslag.
En kvinna i 85-årsåldern misstänks för grov vårdslöshet i trafik efter att ha kört på tre personer i Högdalen. En kvinna i 90-årsåldern avled. I en annan svår olycka utanför Tierp skadades flera barn efter att ha blivit påkörda av en 80-årig förare. Enligt polisen berodde olyckan på att han blivit bländad av solen. Inte i något fall sägs att förarna varit olämpliga på grund av sitt hälsotillstånd.
Bilolycka.
Gör tankeexperimentet att det sker två bilolyckor med kvinnliga förare. Eller att två olyckor sker med invandrare som förare. Skulle Transportstyrelsen börja prata om att dra in kvinnornas och invandrarnas körkort då? Men äldre är tydligen enkelt att ge sig på på lösa grunder.
Äldre förare är inblandade i få olyckor.
I verkligheten är äldre inblandade i få olyckor. Försäkringsbolaget If har undersökt förhållandet mellan ålder och antalet trafikolyckor. Det visar sig att bilägare under 25 år drabbas av tre gånger fler skador än de som är över 55 år. "Vi ser att åldern är den mest avgörande faktorn. Äldre bilförare har en bättre förmåga att bedöma olika situationer i trafiken. En del kan uppfatta detta som provocerande, men vi ser det svart på vitt i skadestatistiken att skillnaderna är väldigt stora," säger Dan Falconer på If. Min egen erfarenhet är att äldre oftare håller hastighetsgränserna än yngre förare.

lördag 5 augusti 2017

Husesyn

Jag gillar gamla hus. Jag stred under 1960- och 1970-talen mot rivningarna på nedre Norrmalm. Jag har själv räddat byggnadsdelar ur gamla hus som skulle rivas för att återanvända dem. Jag har många gånger renoverat hus och och återanvänt gamla fönster. Jag har lagt hundraårigt handslaget tegel på mitt nya hus. Jag har en gång medverkat i ett arrangemang anordnat av Svenska Byggnadsvårdsföreningen.
Jag håller just nu på att, tillsammans med familjen, renovera ett gammalt ödehus på Gotland, som stått övergivet i ett halvt sekel. Jag gör det med varsamhet och med hänsyn till dess ursprungliga karaktär. Men jag måste erkänna: Jag har inte renoverat fönstren i huset utan satt i nya. Det vore det poänglöst att byta ut nittio procent av de befintliga fönstren, och det skulle inte bli klart under min återstående livstid.  Jag har använt byggnadsmaterial som inte var uppfunnet när huset byggdes för hundra år sedan (för övrigt av redan då återanvänt byggnadsmaterial). Jag har kort sagt en pragmatisk inställning och anser inte att allt nytt är dåligt och att allt gammalt är bra.
Stephan Fickler, bebyggelseantikvarie och Ulla Skoog. Foto: Urban Björstadius
Det anser däremot skådespelaren Ulla Skoog som just nu har en programserie i SR P1 som heter ”Husesyn” . Hon är passionerat intresserad av byggnadsvård i allmänhet och fönster i synnerhet. För henne är det bara linoljefärg och munblåsta fönsterglas som är godkända. Allt annat förlöjligas och hånas. ”När de sätter upp en byggnadsställning nu för tiden tänker jag inte längre ”oj, nu ska här bli fint!” utan ”oj, nu ska här bli fult!”, säger Ulla Skoog. Faktum är att jag numera stänger av radion så fort jag hör Ulla Skoogs röst, eftersom jag inte står ut med hennes raljanta och förlöjligande ton. Är byggnadsvård verkligen en religion?