torsdag 20 oktober 2016

Nobelpriset och litteraturbegreppet

Reaktionerna på Dylans nobelpris i litteratur har varit överraskning, mest positiva omdömen men också negativa. Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman konstaterade att "det bara är tråkmånsar som kan muttra i missnöje". Den kanske största och mest kritiska tråkmånsen var Sydsvenskans Per Svensson, som sa att det var "oerhört deprimerande", "populistiskt" och "en trumpifiering av Nobelpriset". Denna kritik avfärdades dock som ”trams” av akademiens ständiga sekreterare Sara Danius. Hon avvisade också allt tal om att litteraturbegreppet nu skulle ha utvidgats.
Nobelpriset har delats ut sedan 1901. Vid sju tillfällen har inget pris delats ut. Å andra sidan har priset delats av två pristagare vid fyra tillfällen. Det innebär att det totala antalet pristagare är 113. Två av dessa, Boris Pasternak och Jean-Paul Sartre, tackade dock nej, Pasternak sedan han tvingats till detta.
Frankrike har flest nobelpristagare, hela 14, följt av USA och Tyskland med 9 vardera, Storbritannien och Sverige 7 vardera, Italien 6, Sovjetunionen, Polen och Spanien 5 vardera. Ibland har dock pristagaren bott i flera länder, så fördelningen är inte glasklar.

Alltså bara Europa och USA i topp. Europa och framförallt Sverige är naturligtvis överrepresenterat. Akademiens ledamöter har ju varit svenskar och de europeiska språken har ju varit vad man kunnat förstå. Under de senaste 30 åren har dock 12, en dryg tredjedel, varit från resten av världen. Europa har haft 82 pristagare, Nordamerika 12, Sydamerika 7, Asien 7, Afrika 4 och Australien 1. Gränsen mellan Nord- och Sydamerika är inte heller glasklar.

Totalt har 99 män och 14 kvinnor har belönats med nobelpriset i litteratur. Under de senaste 30 åren har 8 pristagare varit kvinnor, under de senaste 13 åren har fem varit kvinnor, nämligen Elfride Jelinek, Doris Lessing, Herta Müller, Alice Munro och Svetlana Aleksijevitj. Så frekvensen kvinnor ökar alltså.
Årets pristagare Bob Dylan är alltså man, amerikan och poet och dessutom författare av sångtexter och musiker. Att vara man, amerikan och poet är inget unikt som nobelpristagare, författare av sångtexter mera ovanligt liksom musiker, dock knappast unikt. Av de 113 pristagarna hittills är inte mindre än 50 poeter men bara ett fåtal är författare till sångtexter. Dylan fick priset för sin lyrik, inte som musiker, även om musiken stärker hans texter. Redan 1967 föreslog DN:s litteraturkritiker Torsten Ekbom att Bob Dylan skulle få nobelpriset, som en poet som ”valt den direkta kommunikationen via lp-skivan”. Indiern Rabindranath Tagore som fick nobelpriset 1913 skrev dock texten till såväl Indiens nationalsång Jana-Gana-Mana, samt Bangladeshs nationalsång, Amar Sonar Bangla. En annan författare av sångtexter är nobelpristagaren Erik Axel Karlfeldt (1931), vars dikter ”Jungfru Maria”, ”Aspåkerspolska”, ”Svarta Rudolf han dansar”, ”Dina ögon äro eldar”, ”Vid Färjestaden”, ”I Lissabon där dansa de” och en mängd andra dikter genom åren har tonsatts, spelats och sjungits. Evert Taube fick aldrig Nobelpriset och kom heller aldrig in i Svenska Akademien. Han kom aldrig riktigt över att han inte betraktades som en riktig romanförfattare utan mest som trubadur och vismakare. Han skrev många böcker men ingen har gått till litteraturhistorien på samma sätt som hans visor och sångtexter. Men visst tillhör hans verk litteraturhistorien, liksom Vreeswijks och Bellmans verk också gör det. Så litteraturen är mycket mer än lyrik och prosa.
Så här fördelar sig inriktningarna på de 113 nobelpristagarna hittills (enligt wikipedia.en). Notera att en pristagare ofta ägnar sig åt fler områden.
De flesta pristagare har varit verksamma inom flera områden. Bara 48 inom ett enda, vanligen lyrik eller romaner, men Dario Fo endast som dramatiker. Några få har varit verksamma inom hela fem områden nämligen Rabindranath Tagore, Albert Camus, Jean-Paul Sartre, Doris Lessing, Mario Vargas Llosa, Bob Dylan passar alltså in under kategorierna ”lyrik” och ”musik, sångtexter”. För detta behövs ingen utvidgning av litteraturbegreppet.

torsdag 13 oktober 2016

Bob Dylan! Äntligen!!!

Svenska akademien har beslutat att ge 2016 års nobelpris i litteratur till Bob Dylan.
Äntligen. Bob Dylan är vår tids störste poet, så det är inte en dag för tidigt. Jag tyckte att han skulle få priset redan för sju år sedan i detta inlägg. Jag upprepade det året därpå och även för fem år sedan då en annan poet, Tomas Tranströmer, fick priset.
Han är en hygglig konstnär också. Han har inte bara skrivit sångtexter urtan också annan litteratur som i Tarantula, som jag skrivit om också.
”Jag började hänga på Folklore Center, den amerikanska folkmusikens tillflyktsort. Det låg på MacDougal Street, mellan Bleecker och Tredje. … Jag strosade runt en stund och stötte ihop med Izzy Young, ställets ägare. Young var en folkentusiast av det gamla slaget, mycket sardonisk. Han bar tjocka hornbågade glasögon, talade med utpräglad Brooklyndialekt och klädde sig i bomullsbyxor, läderbälte, arbetarkängor och en slips nonchalant på snedden. Hans röst var som en bulldozer och verkade alltid för högljudd för den lilla lokalen. Izzy var ständigt en smula irriterad över det ena eller det andra. Han var sentimentalt godhjärtad, i själva verket en romantiker. I hans ögon glittrade folkmusiken som guld. Det gjorde den för mig också. Folklore Center var en skiljeväg och en mötesplats för all tänkbar folkaktivitet, och man kunde när som helst stöta på den verkliga kärntruppen bland folksångarna. En del av dem hade sin postadress där.”
(Bob Dylan, Memoarer första delen sid 23-24).
Idag ligger Izzy Youngs Folklore Center på Söder i Stockholm i hörnet av Wollmar Yxkullsgatan och Björngårdsgatan.
DN Kultur har idag frågat 100 personer inom den svenska litteraturvärlden vem de ville ge priset, men inte en enda av dem valde Dylan. De flesta nämnde Joyce Carol Oates, Don De Lillo, Salman Rushdie och Adonis. Men de flesta som tillfrågats i TV och radio idag har ändå varit positiva, inklusive Salman Rushdie och Joyce Carol Oates.
Två svenska kritiska röster var Per Svensson och Nina Lekander, som båda påpekade att Nobelpriset inte är ett musikpris. Men har dom helt missat Dylans fantastiska texter?
En av Dylans bästa sånger, ”A Hard Rain's A-Gonna Fall” skrevs sommaren 1962. Den spelades in den 6 december samma år för hans andra album ”The Freewheelin' Bob Dylan”. Den har en traditionell balladstruktur med frågor och svar. Den framfördes offentligt första gången den 22 september 1962 på en folksångsgala i Carnegie Hall som organiserats av Pete Seeger. Varje artist skulle bara få framföra tre sånger på högst tio minuter. ”Men bara ”A Hard Rain’s A-Gonna Fall” tar tio minuter”, sa Dylan. Dylan har sagt: ”Varje versrad är faktiskt början på en helt ny sång. Men när jag skrev den trodde jag inte att jag skulle leva så länge att jag skulle hinna skriva alla dessa sånger, så jag stoppade in alla i en enda.” ”A hard rain” handlar inte om atomkriget: ”No, it's not atomic rain, it's just a hard rain. It isn't the fallout rain. I mean some sort of end that's just gotta happen... In the last verse, when I say, 'the pellets of poison are flooding the waters', that means all the lies that people get told on their radios and in their newspapers."

Oh, where have you been, my blue-eyed son?
Oh, where have you been, my darling young one?
I've stumbled on the side of twelve misty mountains,
I've walked and I've crawled on six crooked highways,
I've stepped in the middle of seven sad forests,
I've been out in front of a dozen dead oceans,
I've been ten thousand miles in the mouth of a graveyard,
And it's a hard, and it's a hard, it's a hard, and it's a hard,
And it's a hard rain's a-gonna fall.

Oh, what did you see, my blue-eyed son?
Oh, what did you see, my darling young one?
I saw a newborn baby with wild wolves all around it
I saw a highway of diamonds with nobody on it,
I saw a black branch with blood that kept drippin',
I saw a room full of men with their hammers a-bleedin',
I saw a white ladder all covered with water,
I saw ten thousand talkers whose tongues were all broken,
I saw guns and sharp swords in the hands of young children,
And it's a hard, and it's a hard, it's a hard, it's a hard,
And it's a hard rain's a-gonna fall.

And what did you hear, my blue-eyed son?
And what did you hear, my darling young one?
I heard the sound of a thunder, it roared out a warnin',
Heard the roar of a wave that could drown the whole world,
Heard one hundred drummers whose hands were a-blazin',
Heard ten thousand whisperin' and nobody listenin',
Heard one person starve, I heard many people laughin',
Heard the song of a poet who died in the gutter,
Heard the sound of a clown who cried in the alley,
And it's a hard, and it's a hard, it's a hard, it's a hard,
And it's a hard rain's a-gonna fall.

Oh, who did you meet, my blue-eyed son?
Who did you meet, my darling young one?
I met a young child beside a dead pony,
I met a white man who walked a black dog,
I met a young woman whose body was burning,
I met a young girl, she gave me a rainbow,
I met one man who was wounded in love,
I met another man who was wounded with hatred,
And it's a hard, it's a hard, it's a hard, it's a hard,
It's a hard rain's a-gonna fall.

Oh, what'll you do now, my blue-eyed son?
And, what'll you do now, my darling young one?
I'm a-goin' back out 'fore the rain starts a-fallin',
I'll walk to the depths of the deepest dark forest,
Where the people are many and their hands are all empty,
Where the pellets of poison are flooding their waters,
Where the home in the valley meets the damp dirty prison,
Where the executioner's face is always well hidden,
Where hunger is ugly, where souls are forgotten,
Where black is the color, where none is the number,
And I'll tell it and speak it and think it and breathe it,
And reflect it from the mountain so all souls can see it,
Then I'll stand on the ocean until I start sinkin',
But I'll know my song well before I start singin',
And it's a hard, it's a hard, it's a hard, it's a hard,
It's a hard rain's a-gonna fall.

Detta är verkligen värt nobelpriset.

lördag 8 oktober 2016

Var sommaren 2016 på Gotland verkligen så torr?

Oktober har inletts och sommaren 2016 kan nu summeras från maj till september. På Gotland (och Öland och andra delar av östra Sverige) påstås sommaren ha varit ovanligt torr. Tingstäde träsk är en av de viktigaste vattentäkterna på Gotland där vattenvolymen minskade under sommaren. Ungefär 40-50 procent av allt vatten i Visbyområdet kommer från Tingstäde. På grund av för lite nederbörd så har sjön inte varit full sedan 2014. Även grundvattnet har sjunkit och regionen utlyste bevattningsförbud för dem med kommunalt vatten redan 1 april. Senare sänktes även trycket i ledningarna för att ytterligare minska förbrukningen. Till grundvattensänkningen sägs det att en ovanligt nederbördsfattig vinter har bidragit.
Nu kan man granska siffrorna för nederbörden. Det har naturligtvis varierat mellan olika delar av Gotland. Så här såg det ut på sex platser på ön där SMHI har redovisat siffror för nederbörden månadsvis.
Nederbörd i mm per månad vid sex mätplatser på Gotland maj-september 2016.
Som framgår av diagrammet regnade det mest i juni och i augusti, medan det var torrt i maj och september på flertalet platser. I juli regnade det lite i Visby och I Fårösund, men betydligt mer på södra Gotland. Mest regnade det i Hejnum med 52 mm och minst i Vänge med 39 mm. Medeltalet för alla stationer över de fem sommarmånaderna regnade det 45 mm per månad, vilket skulle motsvara 540 mm för helår. Visby låg mycket nära medelvärdet med 44 mm.
Är det mycket eller litet? För att svara på det redovisar jag nedan hur mycket det brukar regna per år i Visby H, där det finns data sedan 1860 att redovisa.
Årsnederbörd 1860-2015 i Visby. Där det saknas data har jag fyllt på med Visby fpl eller annan närliggande station.
Diagrammet visar en uppgång under  perioden 1860-1900, medan det därefter har varit ett relativt stabilt mönster med en årlig nederbörd mellan 400 och 600 mm. Några torra år har det bara regnat ca 300 mm medan det blöta år har regnat kring 700 mm. Medelvärdet för perioden 1900-2015 ligger på 473 mm motsvarande 39 mm per månad. Om det i sommar regnade 45 mm ligger det alltså över medelvärdet. Slutsatsen är alltså att det inte var en torr sommar som media har skrivit. Det har regnat något mer än genomsnittligt.
Så  varför sjönk grundvattnet då? Jo, enligt media så regnade det så lite under den senaste vintern. Men var det verkligen så? Nedanstående diagram visar månadsnederbörden vid Visby Fpl 2013-2016.
Månadsnederbör i mm vid Visby Fpl 2013-2016.
Totalt sett regnade det i snitt 480 mm per år 2013-2015, alltså något mer än medelvärdet på 473 mm per år. Men det regnade (eller snöade) verkligen ganska lite just mellan oktober 2015 och april 2016, bara 28 mm per månad i snitt. Men det var å andra sidan inte unikt för vintern 2015-2016. Våren 2013 och 2014 var också torra, men då var hösten-vintern mera normala. Mellan juni 2015 och maj 2016 regnade det bara 366 mm, alltså drygt 100 mm mindre än normalt. Det räcker för att skapa en krissituation.
Grundvattennivåerna var sommaren 2015 något över de normala men i juni 2016 rapporterade SGU att grundvattennivåerna på Gotland var extremt låga. Mätningen från 1 juni vid Isums nära Roma visade att grundvattennivån var fortsatt mycket under den normala för årstiden. Efter mycket regn i juni visade mätningar en månad senare vid Isums att grundvattennivåerna var ännu något under men nära de normala. Ännu i september rådde fortfarande bevattningsförbud på hela Gotland, vattentrycket var fortsatt sänkt och läget ansågs fortfarande vara allvarligt.
Så här har vattennivån i Tingstäde träsk varierat per vecka genom åren; lägst hittills var det 1976. 
Både grundvattenmagasinen och ytvattentäkten Tingstäde träsk måste enligt regionen fyllas på för att ön överhuvudtaget ska ha en möjlighet att klara hösten och nästa år. Situationen gör att även vattentäkter med sämre vattenkvalitet måste användas. Vattenförbrukningen av det kommunala dricksvattnet ligger på ungefär 20 procent lägre jämfört med samma tid de föregående fem åren.
Gotland tycks verkligen vara känsligt även för korta perioder med lite regn. Det är naturligtvis oacceptabelt att region Gotland inte har planerat för att ön ska kunna klara perioder med lite regn. Så länge jag kan minnas har det från och till inträffat perioder med bevattningsförbud sommartid. En delförklaring till det allvarliga läget sommaren 2016 är troligen den växande besöksnäringen. Vill regionen att besöksnäringen ska fortsätta att växa måste vattenförsörjningen vara stabil. Eftersom man just nu bygger en ny kryssningskaj i Visby vill man nog det.
Lösningen ligger nog framförallt i avsaltning av det bräckta östersjövattnet. Idag finns det bra teknik för detta genom omvänd osmos. En liten anläggning har nyligen invigts i Herrvik och en annan planeras i Kvarnåkershamn. Regionen har nyligen beslutat att göra en förstudie av en större avsaltningsanläggning i Visby, och det är verkligen hög tid. Det borde ha skett långt tidigare, men Mp stretar emot. Att Cementa pumpar ut en massa vatten i havet från sina bergtäkter i Slite är ju knappast optimalt. Kanske kan man på längre sikt också dämma upp åar och träsk så att inte regnvattnet rinner rakt ut i havet igen. Vattenfrågan måste högst upp på dagordningen.