Vår allt grönare planet

Klimatalarmister brukar utgå från att den globala uppvärmningen, som ett resultat av den ökade koldioxidhalten i atmosfären, leder till alla möjliga katastrofer, till exempel att det blir fler stormar och regn med översvämningar som följd, eller att det blir torrare, att öknarna breder ut sig och att det uppstår alltfler skogsbränder. Brittiska Met Offices Hadley Centre for Climate Prediction förutspådde till exempel för några år sedan att en tredjedel av jordens landyta kommer att ha förvandlats till öken före seklets slut.
Inför klimatmötet i Paris upprepade Karin Bojs i DN tesen om den förestående torkan. ”Stora och tätbefolkade områden i världen kommer att bli obeboeliga på grund av torka eller översvämningar”.
Jag skrev redan för några år sedan om att forskare i Australien visat att utsläppen av koldioxid faktiskt leder till att jorden har blivit grönare. Man hade genom studier av satellitbilder konstaterat att växttäcket har ökat med 11 procent i jordens torra, varma områden under perioden 1982–2010, troligen beroende på att den ökande koldioxidhalten i atmosfären gynnar växternas tillväxt och minskar deras vattenförluster. Effekten var starkare än vad forskarna hade väntat sig. När koldioxidhalten stiger kan växternas blad utvinna mer kol från luften under fotosyntesen, vilket utnyttjas till att producera ännu fler blad.

Bilden visar förändring i grönyta globalt under perioden 1982-2015. Källa:Boston University/R. Myneni.
Enligt en vetenskaplig studie i tidskriften Nature från 2016 som refererats av amerikanska NASA har den stigande halten av växthusgasen koldioxid i atmosfären  under efterkrigstiden haft en starkt positiv effekt på jordens växtlighet. 32 forskare från åtta länder deltog i studien, som baserades på satellitdata från NASA från år 1982 till år 2015. Under de senaste tre decennierna har vissa regioner upplevt en över 50 procentig ökning av växtligheten, medan bara 4 procent visat en minskad växtlighet. Studien med titeln ”Greening of the Earth and its drivers” visade att stigande atmosfärisk koldioxid kraftigt gynnar växtlivet, vilket resulterar i en anmärkningsvärd ökning av växtligheten på alla jordens kontinenter. Forskarna kom fram till att ökad CO2 förklarar hela 70 procent av den observerade tillväxttrenden. I övrigt står ökad kvävegödning för 9 procent, uppvärmningen för 8 procent och ökad beskogning för 4 procent av den observerade tillväxttrenden. Utan denna effekt skulle jorden ha svårt att föda den växande befolkningen. Att en högre koldioxidhalt är gynnsamt för växtligheten är känt sedan gammalt. Trädgårdsmästare som höjer koldioxidhalten i sina växthus får större skördar.

Men i en starkt tendensiös artikel i DN avfärdar nu Maria Gunther forskningen som säger att koldioxiden i atmosfären gör planeten grönare, genom att detta ”bara är historiska data”. I stället hävdar hon att skogar i framtiden  ”helt kan sluta att ta upp koldioxid”.  Hon ifrågasätter den erkända forskningen och hänvisar till obevisade hypoteser. ”Vi vet inte vad som kommer att hända med fotosyntesen i framtiden, om vi släpper ut ännu mer koldioxid i atmosfären”. Nej, vi vet inte. Så länge vi inte vet är det bara hypoteser. Vad som har hänt är däremot fakta. DN driver alltså en tes om vad som eventuellt skulle kunna hända i framtiden, utan att hänsyn till vad som har hänt hittills. Det är djupt ohederligt.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Men lever DN upp till detta?