När kommer Katlas utbrott?

Börjar vi redan så smått glömma vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott för några veckor sedan och de störningar i flygtrafiken som vulkanens askmoln medförde? Den största delen av magman faller nu över Eyjafjallajökull som förhållandevis grov och svart vulkanaska efter explosioner i kratern. Det innebär att utbrottet nu åter är av samma karaktär som under de inledande dagarna då askmolnen orsakade stora problem för flygtrafiken i Europa. Produktionen av aska är dock betydligt mindre nu. Askmolnet nådde i går upp till tio kilometers höjd, detta enligt Islandsbloggen. Vulkanutbrottet har drabbat turismen på Island hårt. Antalet turister har minskat med 40 procent, eftersom folk inte vill riskera att bli fast på Island. Men det har också funnits vulkanutbrott som har varit positiva för turismen. Som typiska turistutbrott nämns Heklas eruptioner efter 1970 och Surtsey som pågick mellan 1963 och 1967. Genom att visa uppfinningsrikedom och agera snabbt skulle liknande utbrott i framtiden enligt Islandsbloggen kunna bli riktiga kassakor för turistnäringen. Men det förutsätter att flyget går förstås.

Eyjafjallajökull den 18 april.
Jag skrev för några veckor sedan om risken för att även den större vulkanen Katla skulle väckas till liv. Det är också vad många på Island nu oroar sig för. Om Katla skulle få ett utbrott kan det bli mycket större än Eyjafjallajökulls. Störningar i flygtrafiken på grund av det nuvarande utbrottet i Eyjafjallajökull skulle blekna i jämförelse med ett sådant utbrott som Katla fick 1918. "Vulkanpelaren kunde komma att sträcka sig upp till 20 km i stratosfären," säger professor Haraldur Sigurðsson enligt Irish Times. "Fördelningen av aska skulle vida överstiga spridning från den aktuella vulkanpelaren vid Eyjafjallajökull, som har nått 6-10km i troposfären, och nå en betydligt större del av den europeiska kontinenten. "Flödet av magma eller smält sten från Katla år 1918 var 10 gånger större än det nuvarande utbrottet." Det finns tre dokumenterade utbrott i Eyjafjallajökull, alla följda av utbrott i Katla sedan 900-talet, men totalt 22 dokumenterade utbrott i den mycket mer aktiva Katla under samma period. Men enligt Professor Sigurðsson är dessa utbrott år 920 (uppskattning), 1612 och 1823, för få för att man ska kunna säga att det finns ett etablerat mönster. Ett scenario där Eyjafjallajökulls nuvarande utbrott triggar igång ett utbrott hos Katla är dock fullt möjligt, anser Helgi Björnsson, en av Islands främsta glaciärexperter, och hänvisar till att de vulkaniska systemen är sammankopplade och till de historiska dokumenten.

Katlas utbrott 1918.
Islands historia är rik på berättelser om den fruktade Katla vulkan. Fotografier tagna 1918 visar den extraordinära kraften. Vid det utbrottet ledde lavaströmmarna till att kustlinjen flyttades 5 km ut i havet. Efter Eyjafjallajökulls utbrott nyligen sade Islands president Ólafur Grímsson "timmen för Katlas nästa utbrott närmar sig… vi (Island) har förberett oss … det är hög tid för Europas regeringar och flygmyndigheter i hela världen att börja planera för Katlas eventuella utbrott".

Vulkanerna Eyjafjallajökull och Katla på Island

”Svenska myndigheter räknar med en snabb lösning.” I går stängdes flygtrafiken i norra Europa på grund av det askmoln som följer på vulkanutbrottet på Island. Några dagars flygstopp. Inte mer. Det räknar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med att vulkanutbrottets påverkan på Sverige ska stanna vid enligt DN. ”Och ett kortare flygstopp klara vi utan svåra konsekvenser för samhället”, säger Anneli Bergholm Söder, avdelningschef för samordning och insats på myndigheten. Men vad grundar hon egentligen detta på?

Hur ett längre vulkanutbrott skulle påverka Sverige finns det i dag ingen myndighet som planerar för. Varken Luftfartsverket eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap räknar med att problemen ska bli bestående över någon längre tid. Risken för att utbrottet ska utveckla sig till en stor katastrof är enligt forskarna mycket liten, skriver SvD.

Det finns dock en del som talar för att myndigheterna har fel. Eyjafjallajökull är en av de minst aktiva vulkanerna på Island. Vulkanologen Rikke Pedersen vid Nordvulk (det nordiska vulkanologiska centret) i Reykjavik förklarar att man därför har väldigt litet rätt litet bakgrundsfakta om just den här vulkanen, och att det är svårt att säga hur länge utbrottet kommer att pågå. Eyjafjallajökull har haft utbrott tre eller fyra gånger under de senaste 1 200 åren. Det senaste utbrottet skedde under åren 1821 och 1823. Då pågick utbrottet - med pauser - i ett och ett halvt år. Därför väntas utbrottet pågå länge också den här gången. Enligt Pedersen kan vulkanutbrottet alltså påverka flygtrafiken, åtminstone periodvis, i flera månader eller till och med år.

På Island oroar man sig nu enligt finska YLE för att också vulkanen Katla ska få utbrott. De gånger Eyjafjallajökull fått utbrott har Katla fått utbrott några månader senare, säger Pedersen. Vulkanologerna kan ändå inte med säkerhet säga att ett utbrott på Katla nu är att vänta eftersom det finns så litet data om Eyjafjallajökull. Enligt Pedersen är vulkanologerna rätt säkra på att det finns en form av mekanisk förbindelse mellan de två vulkanerna, men man vet inte om den förbindelsen är så stark att ett utbrott på Katla definitivt kommer. Det man vet är att Katla har haft utbrott utan att Eyjafjallajökull har vaknat.

Katla är absolut inget att leka med. Katla är en av de farligaste vulkanerna på Island. Den är mycket större än Eyjafjallajökull och är delvis täckt av en ännu större glaciär. Katla hade sitt senaste större utbrott år 1918. Katla har haft 16 utbrott sedan år 930, dvs omkring 70 år mellan utbrotten. Utbrott från Katla är av en helt annan karaktär än från Eyjafjallajökull, eftersom Katla har en stor, välfylld magmakammare på lågt djup (2-3 km). Under ett utbrott från Katla frigörs det en långt större volym av magma, vilket i förening med den mycket stora och tjocka glaciär som täcker Katla (Myrdalsjökull) utgör potential inte bara för högexplosiva utbrott, utan också stor risk för massiva, destruktiva översvämningar på Islands sydkust och mycket stora askmoln. Vid Katlas senaste våldsamma utbrott 1918 uppskattas askpelaren ha nått upp till en höjd på över 14 km.

Det är nu nästan 90 år sedan det senaste stora utbrottet, även om den kan ha haft ett mindre utbrott 1955, som aldrig blev synligt. Sedan 1999 har man på Island oroat sig för att Katla ska få ett nytt utbrott. Eyjafjallajökull har haft utbrott tre gånger tidigare i historien. Enligt geologen Pall Einarsson vid Islands universitet har grannvulkanen Katla följt efter samtliga gånger, meddelar Aftonbladet. Einarsson säger till den isländska tv-stationen Ruv att vulkanen i Eyjafjallajökull och Katla är starkt sammankopplade och att alla tidigare utbrott i Eyjafjallajökull har kunnat kopplas till Katla. Men det behöver inte ske den närmaste tiden. Den 19 december 1821 inleddes det senaste utbrottet vid Eyjafjallajökull. Först i juni 1823 erupterade Katla.
Askan som nu sprids över Europa ger anledning att nämna vulkanen Lakis utbrott på Island år 1783. Detta åtta månader långa utbrott, som ägde rum öster om Eyjafjallajökull mellan Mýrdalsjökull och Vatnajökull, är det kraftigaste sedan Island befolkades och dödade tusentals människor. Askmolnnet som följde skapade en dimma som täckte delar av Europa och fick temperaturen att sjunka.
Jag undrar om de svenska myndigheterna vet vad de talar om när de räknar med en snabb lösning.