Avskaffa straffskatten på förnuftiga lösningar

Plastkassen av återvunnen plats, som vi tidigare har använt för att bära hem varor från Coop, återanvände vi förut för att kasta sopor i, som sedan bränns i våra kraftvärmeverk, så att vi fick glädje av dem en fjärde gång som energikälla. Bra återvinning tycker jag. Numera är de så dyra på grund av Straffskatten på förnuftiga lösningar gör att vi handlar i papperskassar, som vi återanvänder och köper särskilda soppåsar av plast, som inte straffbeskattas, eftersom papperskassarna är olämpliga för sopor. Men jag använder alltså lika många plastpåsar som tidigare. Samtidigt är många, kanske de flesta varor som vi köper och placerar i papperskassen inpackade i plast, som inte straffbeskattas. Det gäller grönsaker, mejeriprodukter, kött, korv, läsk, diskmedel med mera. Gör man en livscykelanalys på plastkassar och papperskassar finner man att det är sämre med papperskassar.

Skatten är tre kronor för bärkassar och 30 öre för frukt- och grönsakspåsar. Målet med skatten är att minska nedskräpningen i naturen och haven enligt ett EU-direktiv från 2015. Medlemsstaterna ska enligt direktivet reducera förbrukningen av plastkassar till 40 stycken per person och år senast 2025.
Anledningen till att plastkassarna straffbeskattas är att de påstås skräpa ner vår natur och bidrar till mikroplasten i haven. Men detta är skröna, i varje fall i Sverige. Ända sen debatten om plastkassarna startade har jag alltid spanat efter plastkassar som ligger och skräpar i vår natur eller på stranden, men jag har inte hittat en enda plastkasse. INTE EN ENDA!!! Däremot har jag hittat massor med plastskräp som våra bönder har använt till att packa in hö i balar, tomma läskflaskor och liknande. Men denna plast, som verkligen skräpar ner vår natur, straffbeskattas inte. De största källorna till mikroplaster i haven är slitage från bildäck, konstgräsplaner och tvätt av polyesterkläder. Kanske förekommer plastkassar i det skräp som i andra länder kastas i naturen och så småningom hamnar i havet men det sker inte i Sverige. Vad är vitsen med denna meningslösa skatt?
AVSKAFFA DEN MENINGSLÖSA STRAFFSKATTEN PÅ PLASTKASSAR OMEDELBART!

Uppdatering 8 juni.
Läser på Naturvårdsverkets hemsida att vi har en genomsnittlig förbrukning av 74 plastbärkassar per person och år 2019, alltså klart under EU:s mål om 90. Vi har redan 2017 och 2018 legat klart under detta mål och hade en sjunkande förbrukning redan innan straffskatten infördes 2020. Men det var inte vad SNV uppgav innan beslutet om skatt togs. Då hävdade man att Sverige låg över detta mål med 114 kassar 2017 och 102 kassar för 2018. Beslutet fattades alltså på felaktiga grunder.

Coronavirus jämfört med normalår till vecka 18

För en månad sedan skrev jag om hur antalet dödsfall i corona har utvecklat sig per vecka, fram till vecka 14, jämfört med ett normalår, räknat som snittet för 2015-2019. Nu kan man förlänga serien fram till vecka 18.

Genomsnittligt antal döda i Sverige per vecka 2015-2019, motsvarande siffror för 2020, samt antalet döda i coronavirus, covid-19, vecka 1-18.

I Sverige har dödsfall i coronavirus förekommit sedan vecka 11. Men under årets första 10 veckor har antalet dödsfall varit lägre  än genomsnittet för motsvarande period 2015-2019. Kanske har vi sluppit en influensavåg, kanske finns det andra orsaker. Men sedan vecka 13 är antalet döda högre i år jämfört med normalåret, beroende på cornonavirus.
Effekten av coronavisrus syns tydligt i diagrammet. Under vecka 12-18 har överdödligheten varit 2 900 dödsfall mer än ett normalår. Antalet dödsfall på grund av corona är nästan 2 984. Utan corona hade vi kanske haft något färre dödsfall än ett normalår, men det är inte säkert. Några kanske hade dött i alla fall.

Dyster coronastatistik

För en månad sedan, i mitten på april kommenterade jag statistiken för Sverige med avseende på coronapandemin. Det var inte så uppmuntrande statistik för Sveriges del.
Enligt Worldometers Coronavirusstatistik finns det idag 4,6 miljoner konstaterade fall i världen, fördelat på 215 länder (varav en del är mycket små).  Antalet avlidna är 309 000 vilket motsvarar ca 40 dödsfall per miljon invånare. Antalet testade är 11 miljoner vilket motsvarar ett snitt på knappt 34 testade per miljon invånare.

Anders Tegnell, FHM.
Hur står sig då Sverige i denna statistik? I Sverige finns det drygt 29 000 konstaterade coronasjuka. Det ger oss plats nummer 24 bland de drygt 200 länderna, vilket inte är så bra med tanke på att Sverige är ett ganska litet land befolkningsmässigt. För en månad sedan låg vi på plats 20 i världen men då var det bara 94 länder som hade levererat statistik. Så relativt sett har vår position försämrats.
I Sverige är antalet dödsfall i coronavirus 3 646, vilket ger oss en föga hedrande 15:e plats före länder som exempelvis Indien, Ryssland, Japan och Sydkorea. I förhållande till folkmängden ser det ännu dystrare ut med 361 döda per miljon invånare. Det ger oss plats nummer 8 i världen, men om vi räknar bort lilleputtstater som Andorra och San Marino är det i realiteten plats nummer 6 i världen. Vi är i detta avseende sämre än mer än 200 länder i världen. Tyskland som har haft 175 000 sjukdomsfall har bara haft 96 döda per miljon invånare, bara en fjärdedel jämfört med Sverige. För en månad sedan låg vi också på plats 8, men bland hälften så många länder.

Presskonferens FHM.
Antalet testade i Sverige är 177 500, vilket motsvarar 17 589 testade per miljon invånare eller 1,7 procent av befolkningen. Det betyder att vi inte vet någonting om de övriga 98,3 procent av befolkningen, om de är immuna eller kanske smittade. Det ger oss en plats nummer 64 i världen. För en månad sedan låg vi på plats 36 i världen med avseende på andel testade per miljon invånare. Island har testat drygt 18 procent av befolkningen, Danmark drygt 6 procent, Norge 4 procent och Finland 2,5 procent. USA, Tyskland och Storbritannien har alla testat mellan 3 och 4 procent av befolkningen. Jag tycker mig ha hört något om att vi skulle börja testa fler också här i Sverige, men det verkar mest ha varit snack.
Finns det kanske någonting vi kunde ha gjort bättre här i Sverige?

Tänkte inte på det

Ännu ett bevis på det dåraktiga med att oroa sig för kommande katastrofer.

          Det är aldrig den katastrof du oroar dig för som kommer.
          När katastrofen kommer, kommer den oanmäld.

Bodil Malmsten (2007)