Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige hölls den 23 mars 1980. Folkomröstningen gällde tre förslag som kallades Linje 1, Linje 2 och Linje 3. De olika linjerna motsvarade olika partigruppers syn, men alla innebar avveckling av kärnkraften, Linje 3 på högst tio år, de övriga senast då existerande eller under byggnad varande reaktorer tjänat ut. Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010. Vid den tidpunkten bedömde man att kärnkraftverken dels hade tjänat ut, dels skulle kunna ersättas av förnybar el. Vi har nu 2016 och någon avveckling är inte nära förestående. Vi är dessutom långt ifrån 100 procent förnybar el men mycket nära 100 procent fel i alla gjorda prognoser.
Men det avskräcker inte dagens energiprognosmakare, Jonny Hylander, professor i energiteknik, Göran Sidén, universitetslektor i elkraftteknik båda vid Högskolan i Halmstad, Christian Stenqvist, dr i miljö- och energisystem vid LTH och Charlotta Winkler, energiexpert vid WSP. De presenterade häromdagen i DN debatt (på uppdrag av WWF, SNF, Greenpeace m fl) beräkningar som skulle visa att Sverige skulle kunna ha ett 100 procent förnybart elsystem redan 2020, dvs om bara fyra år! Enligt en blocköverskridande energiöverenskommelse ska detta ske först till 2040. Det krävs bara satsning på solceller och fortsatt utbyggnaden av vindkraft och biokraft och dessutom är sol- och vindkraft (eller kommer snart att bli) billigast. Den absoluta huvuddelen handlar om vindkraft. I det perspektivet ter sig Linje 3 från 1980 som överdrivet återhållsamma och försiktiga. Kritik har också påpekats i ett antal repliker på debattinlägget.
Problemet är att det varken är realistiskt eller trovärdigt, lika lite som alternativen var det 1980. Ett problem är att solen inte skiner jämt. Det gör den till exempel inte så mycket på vintern och på natten. Det blåser inte heller hela tiden. Ibland är det nästan helt vindstilla överallt. Det kan faktiskt vara vindstilla i hela Europa från Atlanten till Ural. Då behövs även så kallad reglerkraft, som kan ersätta sol och vind. Det är effektbalansen som dimensionerar elkraftsystemet. Dessutom är vindkraften olönsam utan subventioner. Vindkraftverk som är utslitna, rivs och ersätts av nya vart femtonde år är inte heller förnybara.
Vindkraft i Tyskland och i Europa juni 2016. Källa Klimatsans.
Elförbrukningen i Sverige är störst på vintern när det är mörkt och solceller inte ger något bidrag alls. Även vindkraften är för osäker som ersättning av kärnkraft. Den totala produktionen är ibland så låg som 3 procent av den installerade effekten. Det betyder att nästan all sol- och vindkraft måste kunna ersättas av annat, när solen inte lyser och det är vindstilla. Idag svarar vattenkraften för detta, men med vindkraft i den föreslagna omfattningen skulle vi behöva uppemot dubbelt så mycket vattenkraft..
Ett annat problem gäller kraftledningarna. Kärnkraften som svarar för ca 40 % av elenergin idag, finns i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals, medan nya vindkraftverk antagligen till stor del skulle ligga i Norrland. Utbyggnaden av elnätet, som kan ta lång tid, blir då en flaskhals.
Jag skulle också vilja avveckla kärnkraften. Att bygga lager för använt kärnbränsle som är starkt radioaktivt i 100 000 år är inte så roligt. Kanske bord vi därför satsa på en ny generation kärnkraft som utnyttjar bränslet mer och därför minskar lagringsproblemet. Forskning pågår. Det tjänar ingenting till att förenkla energidebatten.
Men det avskräcker inte dagens energiprognosmakare, Jonny Hylander, professor i energiteknik, Göran Sidén, universitetslektor i elkraftteknik båda vid Högskolan i Halmstad, Christian Stenqvist, dr i miljö- och energisystem vid LTH och Charlotta Winkler, energiexpert vid WSP. De presenterade häromdagen i DN debatt (på uppdrag av WWF, SNF, Greenpeace m fl) beräkningar som skulle visa att Sverige skulle kunna ha ett 100 procent förnybart elsystem redan 2020, dvs om bara fyra år! Enligt en blocköverskridande energiöverenskommelse ska detta ske först till 2040. Det krävs bara satsning på solceller och fortsatt utbyggnaden av vindkraft och biokraft och dessutom är sol- och vindkraft (eller kommer snart att bli) billigast. Den absoluta huvuddelen handlar om vindkraft. I det perspektivet ter sig Linje 3 från 1980 som överdrivet återhållsamma och försiktiga. Kritik har också påpekats i ett antal repliker på debattinlägget.
Problemet är att det varken är realistiskt eller trovärdigt, lika lite som alternativen var det 1980. Ett problem är att solen inte skiner jämt. Det gör den till exempel inte så mycket på vintern och på natten. Det blåser inte heller hela tiden. Ibland är det nästan helt vindstilla överallt. Det kan faktiskt vara vindstilla i hela Europa från Atlanten till Ural. Då behövs även så kallad reglerkraft, som kan ersätta sol och vind. Det är effektbalansen som dimensionerar elkraftsystemet. Dessutom är vindkraften olönsam utan subventioner. Vindkraftverk som är utslitna, rivs och ersätts av nya vart femtonde år är inte heller förnybara.
Elförbrukningen i Sverige är störst på vintern när det är mörkt och solceller inte ger något bidrag alls. Även vindkraften är för osäker som ersättning av kärnkraft. Den totala produktionen är ibland så låg som 3 procent av den installerade effekten. Det betyder att nästan all sol- och vindkraft måste kunna ersättas av annat, när solen inte lyser och det är vindstilla. Idag svarar vattenkraften för detta, men med vindkraft i den föreslagna omfattningen skulle vi behöva uppemot dubbelt så mycket vattenkraft..
Ett annat problem gäller kraftledningarna. Kärnkraften som svarar för ca 40 % av elenergin idag, finns i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals, medan nya vindkraftverk antagligen till stor del skulle ligga i Norrland. Utbyggnaden av elnätet, som kan ta lång tid, blir då en flaskhals.
Jag skulle också vilja avveckla kärnkraften. Att bygga lager för använt kärnbränsle som är starkt radioaktivt i 100 000 år är inte så roligt. Kanske bord vi därför satsa på en ny generation kärnkraft som utnyttjar bränslet mer och därför minskar lagringsproblemet. Forskning pågår. Det tjänar ingenting till att förenkla energidebatten.
Solkraft är mycket riktigt helt värdelöst i Sverige, och bör överhuvudtaget inte subventioneras. Detta eftersom mest el produceras när den behövs allra minst, och att det helt enkelt inte är särskilt effektivt så långt norrut.
SvaraRaderaVindkraft däremot är en utmärkt vindkälla där elen faktiskt produceras när den behövs. Dock behövs det ju dock reglerkraft av olika slag eftersom variansen är hög. Tyvärr är kärnkraftverk helt värdelösa för detta, eftersom de inte går att stänga på eller av (till skillnad från t ex gaskraftverk då detta är ganska enkelt). Den passar alltså in väldigt dålig på en modern energimarknad där förnyelsebar energi kommer bli vanligare, oavsett om vi satsar på det i Sverige eller inte.
Som tur är så har Sverige stora vattenkraftreserver som på ett ganska effektivt sätt kan reglera vindkraft. Tillsammans med väl utbyggda kraftnät så gör det nog vindkraft till en rätt seriös energikälla. Det kan nog behövas lite nya pumpvattenkraftverk i Sverige dock, men det borde vara rätt billigt att investera i vid befintliga vattenkraftverk eftersom som både dammar och turbiner redan finns. Med pumpvattenkraftverk har vi nästan helt säkert kapacitet nog.
Kärnkraft passar tyvärr väldigt dåligt in en europeisk energimarknad med mer varierande elproduktion från sol och vind (som ju sker i andra länder oavsett vad vi gör), det gäller även nyare kärnkraftverksmodeller. Solkraft är utmärkt i länder där AC står för stora energibehov (som i södra Europa), men är helt poänglöst i norra Europa.
Kärnkraft är mycket riktigt inte någon reglerkraft utan baskraft. Jag röstade mor kärnkraft 1980, dvs linje 3, men trots detta byggdes kärnkraften ut. Det jag argumenterar för nu är ju fjärde generationens reaktorer som återanvänder använt kärnavfall och lämnar avfall som som bara varar i århundraden i stället för årtusenden och ger 100-300 gånger mer energiutbyte från samma mängd kärnbränsle. Det är vattenkraften som är reglerkraften, men det lär bli svårt att bygga ut den i en omfattning som skulle krävas om vindkraften ska ersätta kärnkraften.
RaderaWWF styr EU med en av de 10 största lobbugrupperna. Greenpease, SNF och MP styrs av WWF. Orsaken är att WWF vill certifiera vindkraften som "bra miljlval"liksom SNF gör idag. SNF tar betalt för inträde en årlig avgift och del av vinsten 0,2 öre/kWh i Sverige. Antar WWF siktar på samma mår med resten av världen. Inkomst utan arbete.
SvaraRaderaWATCH: WWF SILENCE OF THE PANDAS | A Journey into the Heart of the Green Empire
http://www.wrongkindofgreen.org/2013/07/22/watch-wwf-silence-of-the-pandas-a-journey-into-the-heart-of-the-green-empire/