Oktober har inletts och sommaren 2016 kan nu summeras från maj till september. På Gotland (och Öland och andra delar av östra Sverige) påstås sommaren ha varit ovanligt torr. Tingstäde träsk är en av de viktigaste vattentäkterna på Gotland där vattenvolymen minskade under sommaren. Ungefär 40-50 procent av allt vatten i Visbyområdet kommer från Tingstäde. På grund av för lite nederbörd så har sjön inte varit full sedan 2014. Även grundvattnet har sjunkit och regionen utlyste bevattningsförbud för dem med kommunalt vatten redan 1 april. Senare sänktes även trycket i ledningarna för att ytterligare minska förbrukningen. Till grundvattensänkningen sägs det att en ovanligt nederbördsfattig vinter har bidragit.
Nu kan man granska siffrorna för nederbörden. Det har naturligtvis varierat mellan olika delar av Gotland. Så här såg det ut på sex platser på ön där SMHI har redovisat siffror för nederbörden månadsvis.
Nederbörd i mm per månad vid sex mätplatser på Gotland maj-september 2016.
Som framgår av diagrammet regnade det mest i juni och i augusti, medan det var torrt i maj och september på flertalet platser. I juli regnade det lite i Visby och I Fårösund, men betydligt mer på södra Gotland. Mest regnade det i Hejnum med 52 mm och minst i Vänge med 39 mm. Medeltalet för alla stationer över de fem sommarmånaderna regnade det 45 mm per månad, vilket skulle motsvara 540 mm för helår. Visby låg mycket nära medelvärdet med 44 mm.
Är det mycket eller litet? För att svara på det redovisar jag nedan hur mycket det brukar regna per år i Visby H, där det finns data sedan 1860 att redovisa.
Årsnederbörd 1860-2015 i Visby. Där det saknas data har jag fyllt på med Visby fpl eller annan närliggande station.
Diagrammet visar en uppgång under perioden 1860-1900, medan det därefter har varit ett relativt stabilt mönster med en årlig nederbörd mellan 400 och 600 mm. Några torra år har det bara regnat ca 300 mm medan det blöta år har regnat kring 700 mm. Medelvärdet för perioden 1900-2015 ligger på 473 mm motsvarande 39 mm per månad. Om det i sommar regnade 45 mm ligger det alltså över medelvärdet. Slutsatsen är alltså att det inte var en torr sommar som media har skrivit. Det har regnat något mer än genomsnittligt.
Så varför sjönk grundvattnet då? Jo, enligt media så regnade det så lite under den senaste vintern. Men var det verkligen så? Nedanstående diagram visar månadsnederbörden vid Visby Fpl 2013-2016.
Månadsnederbör i mm vid Visby Fpl 2013-2016.
Totalt sett regnade det i snitt 480 mm per år 2013-2015, alltså något mer än medelvärdet på 473 mm per år. Men det regnade (eller snöade) verkligen ganska lite just mellan oktober 2015 och april 2016, bara 28 mm per månad i snitt. Men det var å andra sidan inte unikt för vintern 2015-2016. Våren 2013 och 2014 var också torra, men då var hösten-vintern mera normala. Mellan juni 2015 och maj 2016 regnade det bara 366 mm, alltså drygt 100 mm mindre än normalt. Det räcker för att skapa en krissituation.
Grundvattennivåerna var sommaren 2015 något över de normala men i juni 2016 rapporterade SGU att grundvattennivåerna på Gotland var extremt låga. Mätningen från 1 juni vid Isums nära Roma visade att grundvattennivån var fortsatt mycket under den normala för årstiden. Efter mycket regn i juni visade mätningar en månad senare vid Isums att grundvattennivåerna var ännu något under men nära de normala. Ännu i september rådde fortfarande bevattningsförbud på hela Gotland, vattentrycket var fortsatt sänkt och läget ansågs fortfarande vara allvarligt.
Så här har vattennivån i Tingstäde träsk varierat per vecka genom åren; lägst hittills var det 1976.
Både grundvattenmagasinen och ytvattentäkten Tingstäde träsk måste enligt regionen fyllas på för att ön överhuvudtaget ska ha en möjlighet att klara hösten och nästa år. Situationen gör att även vattentäkter med sämre vattenkvalitet måste användas. Vattenförbrukningen av det kommunala dricksvattnet ligger på ungefär 20 procent lägre jämfört med samma tid de föregående fem åren.
Gotland tycks verkligen vara känsligt även för korta perioder med lite regn. Det är naturligtvis oacceptabelt att region Gotland inte har planerat för att ön ska kunna klara perioder med lite regn. Så länge jag kan minnas har det från och till inträffat perioder med bevattningsförbud sommartid. En delförklaring till det allvarliga läget sommaren 2016 är troligen den växande besöksnäringen. Vill regionen att besöksnäringen ska fortsätta att växa måste vattenförsörjningen vara stabil. Eftersom man just nu bygger en ny kryssningskaj i Visby vill man nog det.
Lösningen ligger nog framförallt i avsaltning av det bräckta östersjövattnet. Idag finns det bra teknik för detta genom omvänd osmos. En liten anläggning har nyligen invigts i Herrvik och en annan planeras i Kvarnåkershamn. Regionen har nyligen beslutat att göra en förstudie av en större avsaltningsanläggning i Visby, och det är verkligen hög tid. Det borde ha skett långt tidigare, men Mp stretar emot. Att Cementa pumpar ut en massa vatten i havet från sina bergtäkter i Slite är ju knappast optimalt. Kanske kan man på längre sikt också dämma upp åar och träsk så att inte regnvattnet rinner rakt ut i havet igen. Vattenfrågan måste högst upp på dagordningen.
Nu kan man granska siffrorna för nederbörden. Det har naturligtvis varierat mellan olika delar av Gotland. Så här såg det ut på sex platser på ön där SMHI har redovisat siffror för nederbörden månadsvis.
Som framgår av diagrammet regnade det mest i juni och i augusti, medan det var torrt i maj och september på flertalet platser. I juli regnade det lite i Visby och I Fårösund, men betydligt mer på södra Gotland. Mest regnade det i Hejnum med 52 mm och minst i Vänge med 39 mm. Medeltalet för alla stationer över de fem sommarmånaderna regnade det 45 mm per månad, vilket skulle motsvara 540 mm för helår. Visby låg mycket nära medelvärdet med 44 mm.
Är det mycket eller litet? För att svara på det redovisar jag nedan hur mycket det brukar regna per år i Visby H, där det finns data sedan 1860 att redovisa.
Diagrammet visar en uppgång under perioden 1860-1900, medan det därefter har varit ett relativt stabilt mönster med en årlig nederbörd mellan 400 och 600 mm. Några torra år har det bara regnat ca 300 mm medan det blöta år har regnat kring 700 mm. Medelvärdet för perioden 1900-2015 ligger på 473 mm motsvarande 39 mm per månad. Om det i sommar regnade 45 mm ligger det alltså över medelvärdet. Slutsatsen är alltså att det inte var en torr sommar som media har skrivit. Det har regnat något mer än genomsnittligt.
Så varför sjönk grundvattnet då? Jo, enligt media så regnade det så lite under den senaste vintern. Men var det verkligen så? Nedanstående diagram visar månadsnederbörden vid Visby Fpl 2013-2016.
Totalt sett regnade det i snitt 480 mm per år 2013-2015, alltså något mer än medelvärdet på 473 mm per år. Men det regnade (eller snöade) verkligen ganska lite just mellan oktober 2015 och april 2016, bara 28 mm per månad i snitt. Men det var å andra sidan inte unikt för vintern 2015-2016. Våren 2013 och 2014 var också torra, men då var hösten-vintern mera normala. Mellan juni 2015 och maj 2016 regnade det bara 366 mm, alltså drygt 100 mm mindre än normalt. Det räcker för att skapa en krissituation.
Grundvattennivåerna var sommaren 2015 något över de normala men i juni 2016 rapporterade SGU att grundvattennivåerna på Gotland var extremt låga. Mätningen från 1 juni vid Isums nära Roma visade att grundvattennivån var fortsatt mycket under den normala för årstiden. Efter mycket regn i juni visade mätningar en månad senare vid Isums att grundvattennivåerna var ännu något under men nära de normala. Ännu i september rådde fortfarande bevattningsförbud på hela Gotland, vattentrycket var fortsatt sänkt och läget ansågs fortfarande vara allvarligt.
Både grundvattenmagasinen och ytvattentäkten Tingstäde träsk måste enligt regionen fyllas på för att ön överhuvudtaget ska ha en möjlighet att klara hösten och nästa år. Situationen gör att även vattentäkter med sämre vattenkvalitet måste användas. Vattenförbrukningen av det kommunala dricksvattnet ligger på ungefär 20 procent lägre jämfört med samma tid de föregående fem åren.
Gotland tycks verkligen vara känsligt även för korta perioder med lite regn. Det är naturligtvis oacceptabelt att region Gotland inte har planerat för att ön ska kunna klara perioder med lite regn. Så länge jag kan minnas har det från och till inträffat perioder med bevattningsförbud sommartid. En delförklaring till det allvarliga läget sommaren 2016 är troligen den växande besöksnäringen. Vill regionen att besöksnäringen ska fortsätta att växa måste vattenförsörjningen vara stabil. Eftersom man just nu bygger en ny kryssningskaj i Visby vill man nog det.
Lösningen ligger nog framförallt i avsaltning av det bräckta östersjövattnet. Idag finns det bra teknik för detta genom omvänd osmos. En liten anläggning har nyligen invigts i Herrvik och en annan planeras i Kvarnåkershamn. Regionen har nyligen beslutat att göra en förstudie av en större avsaltningsanläggning i Visby, och det är verkligen hög tid. Det borde ha skett långt tidigare, men Mp stretar emot. Att Cementa pumpar ut en massa vatten i havet från sina bergtäkter i Slite är ju knappast optimalt. Kanske kan man på längre sikt också dämma upp åar och träsk så att inte regnvattnet rinner rakt ut i havet igen. Vattenfrågan måste högst upp på dagordningen.
Avsaltning kostar energipengar. Bättre försöka dämma upp avrinning och jobba med förbrukningen.
SvaraRaderaSommarnederbörd faller ofta på starkt uttorkad mark och kommer mest växtligheten till godo. Vi har ett underskott av vatten på ca 400 mm under sommaren, (potentiell evapotranspiration).
Utvecklingen i membrantekniken har gjort att den i dag är mindre kostsam både i investering samt driftsmässigt. Energiåtgången är ca 2kWh per kubikmeter vatten. Produktionskostnaden för avsaltat bräckt vatten beräknas idag till ca 3-7 kr per kubikmeter producerat färskvatten, ungefär samma kostnad som att rena vattnet från Tingstäde träsk. Inte särskilt dyrt alltså.
SvaraRadera