Rivningarna i kvarteret vid Stureplan blir inte så omfattande som tidigare planerat enligt Dagens Nyheter. I stället ska byggnaderna så långt som möjligt rekonstrueras till sitt ursprungliga skick. Tidigare förslag som har fått hård kritik och nu har man begärt av Stadsbyggnadskontoret att minska rivningarna, ta större kulturhistorisk hänsyn, minska negativ påverkan på stadsbilden och störningar för näringsverksamheten i kvarteret. Ett Parkeringshus mot Grev Turegatan ska fortfarande rivas och ett 1980-talshus mot Humlegårdsgatan försvinner också. Det kan man tycka är acceptabelt om man vill värna om arkitekturen i området. En planerad påbyggnad på två våningar på ett av husen mot Stureplan tas bort.
Bångska palatset omkring 1900.
Mest intressant är att fasaden på Bångska palatset ska restaureras med den ursprungliga utformningen som förebild. Huset ritades 1883 av arkitekt Adolf Emil Melander på uppdrag av brukspatron Johan August Bång med stora paradvåningar och butiker i bottenvåningen. Fasaden var rikt artikulerad i stram nyrenässans. Byggnaden pryddes även av antal skulpturer av skulptören Carl Johan Dyfverman.
Bångska huset (till vänster) idag.
På 1950-talet hyvlades all dekor från fasaden och en av Stockholms viktigaste fasader från 1880-talet försvann. Kvar fanns länge en renrakad fasadvägg med neonreklam. År 2005 återskapades dock en del av husets fasad när huset inkorporerades i Sturegallerian med huvudentrén till gallerian. I samband med omdaningen av Sturegallerian kommer fasaden att återställas till utseendet den hade på 1800-talet. Den inglasade byggnaden som vetter mot Grev Turegatan ska också rivas.
Så här ska Marmorhallarna se ut i framtiden.
Det låter väl ändå som en ganska bra lösning på projektet som tidigare fått omfattande kritik. Mycket mindre rivningar och att försvunna kvaliteter återställs. Skönhetsrådets Henrik Nerlund är i stort positiv, men menar att det inglasade torget mot Grev Turegatan kunde ha fått vara kvar. Glastillbyggnaden är lätt i formen och representerar 80-talsarkitektur av hög klass.
Att restaurera Bångska palatset fasad till en äldre version tror han kan falla väl ut. Ett sådant nyskapande av ornamentik är intressant. Att bygga nya hus som ska se ut som äldre byggnader kan man diskutera, men det är en annan sak att återskapa nedhyvlade fasader, säger Henrik Nerlund, och det borde man kunna hålla med honom om.
Klarahuset på Drottninggatan, ritat av Nyréns.
Fast varför skulle det vara förbjudet att skapa byggnader som ser ut som äldre byggnader? Se till exempel Nyréns hus på Drottninggatan, alltså ett hus som ser ut som
fyra varav två från 1800-talet. Nåja fasaderna är delvis bevarade. Det har fått Kasper Sahlinpriset, så det kanske Bångska palatset också kan få om man lyckas.
Men en som naturligtvis är kritisk mot förslaget är som vanligt Ola Andersson. Han beklagar att man river ett parkeringshus. Om Bångska huset säger han: ”Att det skulle kunna återskapas på ett meningsfullt sätt är inte troligt. Det blir i bästa fall en kitschig kuliss, utan annat kulturhistoriskt värde än berättelsen om 2010-talets förvirrade inställning till historien.”
Suck!
Mest intressant är att fasaden på Bångska palatset ska restaureras med den ursprungliga utformningen som förebild. Huset ritades 1883 av arkitekt Adolf Emil Melander på uppdrag av brukspatron Johan August Bång med stora paradvåningar och butiker i bottenvåningen. Fasaden var rikt artikulerad i stram nyrenässans. Byggnaden pryddes även av antal skulpturer av skulptören Carl Johan Dyfverman.
På 1950-talet hyvlades all dekor från fasaden och en av Stockholms viktigaste fasader från 1880-talet försvann. Kvar fanns länge en renrakad fasadvägg med neonreklam. År 2005 återskapades dock en del av husets fasad när huset inkorporerades i Sturegallerian med huvudentrén till gallerian. I samband med omdaningen av Sturegallerian kommer fasaden att återställas till utseendet den hade på 1800-talet. Den inglasade byggnaden som vetter mot Grev Turegatan ska också rivas.
Det låter väl ändå som en ganska bra lösning på projektet som tidigare fått omfattande kritik. Mycket mindre rivningar och att försvunna kvaliteter återställs. Skönhetsrådets Henrik Nerlund är i stort positiv, men menar att det inglasade torget mot Grev Turegatan kunde ha fått vara kvar. Glastillbyggnaden är lätt i formen och representerar 80-talsarkitektur av hög klass.
Att restaurera Bångska palatset fasad till en äldre version tror han kan falla väl ut. Ett sådant nyskapande av ornamentik är intressant. Att bygga nya hus som ska se ut som äldre byggnader kan man diskutera, men det är en annan sak att återskapa nedhyvlade fasader, säger Henrik Nerlund, och det borde man kunna hålla med honom om.
Fast varför skulle det vara förbjudet att skapa byggnader som ser ut som äldre byggnader? Se till exempel Nyréns hus på Drottninggatan, alltså ett hus som ser ut som
fyra varav två från 1800-talet. Nåja fasaderna är delvis bevarade. Det har fått Kasper Sahlinpriset, så det kanske Bångska palatset också kan få om man lyckas.
Men en som naturligtvis är kritisk mot förslaget är som vanligt Ola Andersson. Han beklagar att man river ett parkeringshus. Om Bångska huset säger han: ”Att det skulle kunna återskapas på ett meningsfullt sätt är inte troligt. Det blir i bästa fall en kitschig kuliss, utan annat kulturhistoriskt värde än berättelsen om 2010-talets förvirrade inställning till historien.”
Suck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar