Skandalen kring Julian Assange

Julian Assange har bidragit till att 90 000 hemliga NATO-dokument som rör USA:s krigföring i Irak och Afghanistan har publicerats på Wikileaks. I augusti 2010 besökte Julian Assange Sverige, varvid han anhölls i sin frånvaro misstänkt för våldtäkt och sexuellt ofredande av två kvinnor. Anhållandet hävdes knappt ett dygn senare, den 25 augusti, av ordinarie åklagare Eva Finné, och misstankarna ändrades till ofredande. Julian Assange inställer sig för förhör, men får därefter lämna polisen. Sedan fortsätter han sin resa till Storbritannien.

Julian Assange

Utredningen sköts taffligt från början. De förhörda tjejerna ger själva flera olika versioner av vad som egentligen hände, vilket sänker trovärdigheten. Förhören med målsägandena spelades inte in, utan skrevs ned i efterhand. Enligt Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen är det ”av särskilt stor betydelse” att dokumentera målsägandes egna ord istället för att skriva en sammanfattning. ”Det här är ofta mål där ord står mot ord, och har man förhören ordagrant blir det sedan lättare att avgöra fallet i domstol.”

Men den 1 september återupptogs den svenska förundersökningen efter protester, nu av överåklagare Marianne Ny och rubriceringen ändrades till att återigen gälla våldtäkt. Den 18 november häktades Assange i sin frånvaro av Stockholms tingsrätt och den 7 december rapporterades att han gripits av brittisk polis då han kommit till polisstationen. Den 16 december 2010 släpptes Julian Assange fri mot borgen. Den 24 februari 2011 beslutade en brittisk domstol att Julian Assange skulle utlämnas till Sverige. Efter överklaganden bekräftade High Court i England i november 2011 att han fortfarande skulle utlämnas till Sverige. Men i juni 2012 sökte Assange i stället politisk asyl på Ecuadors ambassad i London. Den 16 juli 2014 prövade Stockholms tingsrätt återigen häktningsskälen och fann att Assange alltjämt var på sannolika skäl misstänkt för brott och att häktningen skulle bestå. I mars 2015 gick överåklagare Ny med på att förhöra Assange på Ecuadors ambassad i London, vilket ägde rum i november 2016. I augusti 2015, gick preskriptionstiden ut för några mindre allvarliga anklagelser, men misstanken för våldtäkt kvarstod. I april 2019 upphävde Ecuador hans politiska asyl och han greps av brittisk polis. Sedan dess har han avtjänat det brittiska straff han fått genom att bryta mot sin frigivning mot borgen. Nu kvarhålls han i avvaktan på beslut om utlämning till Sverige eller USA, som också begärt honom utlämnad under tiden. Förundersökningen om misstänkt våldtäkt lades ner 2017, men togs upp igen i våras när Julian Assange greps i Storbritannien.

Julian Assange förs bort av brittisk polis.

I dag meddelade åklagaren Eva-Marie Persson att hon beslutat att (återigen) lägga ner förundersökningen. ”Vid en samlad bedömning, avsett det som kommit fram i utredningen, gör jag bedömningen att bevisen inte räcker för att väcka åtal”, fortsätter hon. Under sommaren har man gjort nya förhör med fem vittnen som tidigare hörts och förhör med två personer som inte tidigare hörts, trots att man har haft mer än nio år på sig.

Trots detta kommer man fram till samma sak som åklagaren gjorde redan i augusti 2010. Bevisen räcker inte för en fällande dom. Enligt åklagaren har den muntliga bevisningen försvagats, eftersom det gått så lång tid, och därför väljer hon att lägga ner utredningen. Några andra bevis finns inte.

Men samma slutsats drogs ju redan 2010. Varför har svenskt rättsväsende inte gjort någonting under alla år för att komma till ett avslut. Det är närmast obegripligt. Fallet lades ned redan 2010 och borde aldrig ha tagits upp igen. Överåklagaren Marianne Ny har därefter lyckats göra fallet till en katastrof för svenskt rättsväsende.