Trutte på Kvarnberget

Det är intressant hur man kan fästa sig vid enskilda djur. Jag tänker nu på vilda djur och i det här fallet en gråtrut. För det mesta tänker man ju på skränande flockar av trutar, men här har vi alltså lagt märke till en enskild individ.
Sedan vi flyttade till Kvarnberget för drygt sju år sedan har denna gråtrut dykt upp med stor regelbundenhet varje förmiddag mellan 9 och 10. Den slår sig ned utanför en takkupa på ett tak till ett närliggande hus vid Bellmansgatan.

Trutte tar sig en förmiddagsvila efter maten
Ibland vankar den fram och tillbaka och tittar in i angränsande fönster. Oftast öppnas sedan ett fönster på glänt och en arm sträcks ut. Truten får tydligen mat här regelbundet. Vi kallar honom Trutte (om det nu är en manlig trut). Trutte har tydligen en långvarig och nära relation till kvinnan i lägenheten (om det nu är en kvinna, vi ser ju bara en bit av armen).

Någon gång har han en kompis med sig men oftast kommer han ensam. Ibland får han hålla kråkor borta från matplatsen. Vad han gör på eftermiddagarna vet vi inte, men ibland har vi sett honom sitta på en skorsten på Björngårdsgatan. Trutte verkar trivas på Kvarnberget. Det gör vi också.

Klarspråk

Hört i Sveriges Radio, P1 härom dagen:

Reportern: ”Carl Bildt, kan vi frukta ett allvarligare, våldsammare ryskt militärt ingripande i Ukraina?”
Carl Bildt: ”Det finns ingen anledning att inte utesluta att detta inte kan hända.”
?????????????????????

Jag tror att Bildt menar att ett ingripande kanske kan hända, att det inte är så troligt att det sker, men inte helt kan uteslutas. Men om det är så, varför säger han inte det? Kanske menar han precis tvärtom?

Flytten till landsbygden?

I Dagens Nyheter kunde man i tisdags läsa rubriken ”Nu flyttar fler till än från glesbygden”. Man talar om ett trendbrott. Fram tonar bilden av en ny ”grön våg”. Organisationen ”Hela Sverige skall leva” tycks äntligen ha lyckats, mot alla odds. Eller…
Jag kom att tänka på det klassiga uttrycket att ”det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik”.
Naturligtvis har Dagens Nyheter rätt, om man med rätt menar att det går att finna någon sorts belägg för tesen. Om man med glesbygd utgår från den något besynnerliga definitionen att i en glesbygdskommun  ska mindre än 70 procent av befolkningen bo i tätort och det ska bo mindre än 8 invånare per kvadratkilometer. Med just denna definition flyttade nämligen 161 fler personer till än från de 20 kommuner som uppfyller dessa kriterier år 2013. Visserligen räckte inte detta inflyttningsöverskott på långa vägar för att väga upp födelseunderskottet, eftersom 1 053 personer färre föddes i dessa kommuner jämfört med antalet som dog under 2013. Så glesbygden fortsätter att glesas ut ytterligare.
Det obetydliga inflyttningsöverskottet kan dessutom helt och hållet hänföras till invandring, vilket till största delen handlar om flyktinginvandring.

Totalt flyttningsöverskott, invandringsöverskott och inrikes flyttningsöverskott i de 20 glesbygdkommunerna.
Av diagrammet framgår att det totala flyttningsöverskottet för de 20 kommunerna ligger strax över noll år 2013, efter att ha varit negativt alltsedan 1997. Det är bara invandringsöverskottet som har ökat medan den inrikes flyttningen har pendlat mellan underskott på 1 000 och 1 500 under hela perioden.
Bryter man ner de enskilda komponenterna framgår följande.

Invandring, utvandring, inrikes inflyttningar och inrikes utflyttningar i de 20 glesbygdkommunerna. 
Av diagrammet framgår att inflyttningen från resten av Sverige har varit stadigt drygt 5 000 per år, medan inrikes utflyttningar har legat närmare 7 000. Utvandringen har också varit stadigt runt 500 per år, medan invandringen har ökat från ca 500 till ca 2 000. Det handlar inte heller om något trendbrott, utan är en stadig trend.
Egentligen är det kanske inte så intressant vad som sker i just dessa 20 kommuner. Genom den lite besynnerliga definitionen ingår inte en stor del av Norrlands inland i glesbygden, bara därför att den redan är så gles att inte ens 30 procent av befolkningen bor utanför tätorterna. På många sätt kan man nog uppfatta sig bo i glesbygden även om man bor i Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk eller Dorotea, några kommuner som har alltför liten glesbygdsbefolkning för att räknas enligt DN.
Vad kan vi då tro om framtiden? Det är ju mer intressant vad som sker i Sveriges storregioner. Enligt SCB:s prognos till 2030 är bilden ganska entydig, vilket framgår av nedanstående diagram.

Befolkningen 2011 och 2030 i Sveriges storregioner enligt SCB:s prognos.
Fram till 2030 kommer den största befolkningstillväxten ske i de tre storstadsregionerna, därnäst i övriga Syd- och Västsverige samt Östra Mellansverige. Den minsta befolkningstillväxten sker i Småland med öarna, i norra Mellansverige samt i mellersta Norrland och Övre Norrlandskusten. I Övre Norrlands inland kommer befolkningen däremot att fortsätta att minska.
Av allt att döma fortsätter alltså urbaniseringsprosessen.

Bostäder i Älvsjö och tunnelbana

Dagens Nyheter skrev för två veckor sedan om att Stockholms stad ska bygga 7-10 000 lägenheter i Södra Älvsjö för 20-30 000 boende. Det är en del av de 140 000 nya bostäder som ska byggas fram till år 2030. I projektet ingår att förlänga tunnelbanan från Hagsätra till Älvsjö. Detta är ett politisk utspel från den styrande alliansen i Stockholm, inte ett färdigutrett förslag.

Det är nog en bra satsning i grunden. I området finns just ingen natur idag. Hela området är kringränt och uppsplittrat av järnvägsspår, vägar och påfartsramper. Det är naturligtvis en stor utmaning att bygga stad i detta område. Särskilt om man ska kunna bygga så mycket som 10 000 lägenheter.

Södra Älvsjö är genomkorsat av spår och vägar.
Ändå blir jag lite fundersam. Jag tittar i stadens relativt färska översiktsplan, Promenadstaden, antagen i mars 2010. Älvsjö är angivet som en ”tyngdpunkt”.

Utsnitt ur Stockholms ÖP.
Det aktuella markområdet redovisas som ”verksamhetsområde”, inte tät stadsbebyggelse. Är planen inaktuell redan efter fyra år? Det anges vidare i ÖP att Älvsjö ska kopplas ihop i stråk mot Årsta, Telefonplan, Fruängen, Hagsätra och Örby. Översiktsplanen innehåller ett förslag om en västlig tunnelbanegren som skulle förbinda Hagsätra med Älvsjö och Liljeholmen. I detta koncept borde naturligtvis sträckan Hagsätra-Älvsjö vara en pusselbit. Men är det så man har tänkt nu? Ingen av politikerna nämner detta i DN. ”Nu fortsätter vi den historiska utbyggnaden av tunnelbanan med förlängning till Älvsjö som målsättning”, säger Sten Nordin (M). Inte längre än dit alltså! Översiktsplanen tycks inte vara en utgångspunkt för alliansens tankar.
”När tunnelbanan förlängs kopplas Hagsätralinjen samman med pendeltåg som kan ta resenärerna hela vägen till Arlanda”, säger Lotta Edholm (FP). Men resorna till Arlanda från Hagsätra, Rågsved och Högdalen motiverar inte en utbyggnad av tunnelbanan, det krävs mer än så. ”Genom att bygga längs med nuvarande och kommande tunnelbanesträckningar får vi en hållbar stad där bilens betydelse minskar”, säger Per Ankersjö (C). Det är ju riktigt, men här bygger man invid en redan befintlig pendeltågsstation. ”Vår satsning på t-bana och bostäder i södra Älvsjö kommer att bidra till att utveckla Söderort ytterligare”, säger Ewa Samuelsson (KD) enligt mynewsdesk. Utveckla - i vilket avseende då? undrar jag. Men södra Älvsjö ligger redan nära pendeltågsstationen och restiden blir kortare till centrum med pendeltåg, jämfört med tunnelbana. Sträckningen mellan Hagsätra och Älvsjö borde motiveras mer av systemskäl än av bostadsbyggande i Älvsjö.
Varför talar man inte om att staden redan har beslutat om en ÖP där framtida spårtrafik Hagsätra-Älvsjö-Liljeholmen och norrut ingår? Dessutom kom man i november överens om en ny tunnelbana från Odenplan via Hagastaden till Arenastaden i Solna. Det vore rimligt att tänka sig en hopkoppling av dessa två initiativ och också nämna sträckan Älvsjö-Liljeholmen- Odenplan. Det beror kanske på att en sådan sträckning skulle påminna allt för mycket om sossarnas förslag till en ”lila tunnelbanelinje” härom året.

Sossarnas förslag till lila tunnelbanelinje.
Tidigare har en Kungsholmenbana på pendeltågsnätet diskuterats. En nordsydlig spårförbindelse i västra innerstaden vore en välbehövlig avlastning av stadens getingmidja.
Vidare sägs i ÖP att ”en större mångfald av verksamheter utvecklas med Stockholmsmässan som motor”. Samt att ”bostäder kan bli aktuella närmast Örby”. Men detta handlar ju om södra Älvsjö, medan Örby ligger öster om Älvsjö. I ÖP sägs vidare att ”omgivande stadsdelar kopplas ihop med Älvsjö och dagens barriärer minskas”. Detta är tänkvärda ambitioner, men kommer den föreslagna utbyggnaden att koppla ihop Älvsjö med t ex Örby eller Hagsätra? Tja, det är ännu ganska oklart. Ingenting i DN-artikeln tyder på att hopkoppling med omgivande stadsdelar skulle vara ett motiv, eller ens en tanke. Det talas faktiskt nästan bara om bostäder, även om det sägs att man vill ”bygga stad”. Det finns omkring 10 000 lägenheter i Tensta och Rinkeby också, men det är knappast det vi menar med stad. För att bygga stad krävs ett vidare innehåll och en genomtänkt fysisk struktur där bebyggelse och samband utformas för att skapa attraktiva platser och stråk.
Redan i Regionplan 1958 föreslogs att Älvsjö skulle bli ett regionalt centrum med tunnelbana, men inte mycket av detta har blivit av.

Regionplan 1958
Även i Regionplan 1978 redovisades en tunnelbaneförlängning från Hagsätra till Älvsjö. Inför varje ny regionplaneomgång har frågan prövats, men oftast avfärdats eftersom den skull ge för litet resande i förhållande till kostnaderna. Frågan har alltså ältats i mer än 50 år. För att motivera tunnelbanan behövs en mer övergripande syn på hur tunnelbanesystemet ska utvecklas, och den saknas tyvärr i alliansens valutspel.