Stormen Harvey som har drabbat staden Houston med omnejd är otvivelaktigt en extrem vädersituation, framförallt genom de enorma mängder regn som fallit. Över 1 200 mm på bara några dagar motsvarar ungefär Stockholms nederbörd under två år, i Houston motsvarar det årsnederbörden. Houston är en av USA:s snabbast växande storstadsregioner i en av de snabbast växande delstaterna. I media understryks att katastrofen sammanhänger med den globala uppvärmningen, men att konsekvenserna förvärrats av staden Houstons mycket snabba och närmast planlösa tillväxt under de senaste decennierna. Det är svårt att belägga att enstaka extrema väderhändelser har orsakats av den globala uppvärmningen. "Nej, det går inte att säga att stormen Harvey beror på klimatförändringarna", skriver t ex DN:s vetenskapsreporter Maria Gunther. Houston har drabbats av tre svåra stormar på lika många år. Det kan vara en följd av ett varmare klimat, men lika gärna ett sammanträffande. ”Än så länge är det för tidigt att avgöra”, säger Gustav Strandberg på SMHI.
Översvämning är ett återkommande problem i Houston som omges av flacka våtmarker som dräneras av ett nätverk av bayous och konstgjorda avloppsnät, som vanligen är torra större delen av året, men avrinningen är otillräcklig under tider med kraftigt regn. År 2001 var delar av staden allvarligt översvämmade och även 2015 och 2016 översvämmades Houston.
Men 1,2 meter vatten över bebyggda arealer på tusentals kvadratkilometer skulle orsaka katastrof var som helst, och Houston har tillåtits växa över tidigare obebyggda områden utan att risken för översvämningar beaktats. I Houston har tiotusentals hektar våtmark asfalterats vilket drastiskt underlättat för översvämning. Katastrofens konsekvenser hänger alltså samman med stadens snabba tillväxt. En jämförelse med Stockholm, visar att Houston har vuxit Houston har vuxit avsevärt snabbare.
Befolkning i Houston City, Harris County och Stockholms län 1960-2015.
För ett drygt halvsekel sedan hade storstaden Houston, här representerat av Harris County där Houston ligger, och Stockholmsregionen (Stockholms län). Själva staden Houston har bara vuxit obetydligt snabbare är Stockholm och har idag ca 2,2 miljoner invånare, ungefär som Stockholms län. Men Harris County har nästan fyrdubblats in befolkning. Tillväxten har alltså skett genom att allt större ytor bebyggts, vilket också framgår av nedanstående bild, som visar var tillväxten har skett under perioden 1996-2010.
Staden Houstons utbredning 1996-2010. Bilden från DN.
Det är alltså klart att Houston är en mycket glesare stad än Stockholm. Hur mycket glesare framgår av nedanstående diagram.
Täthet i Houston och Stockholm räknat på staden, det urbana området och regionen 2015.
Tätheten inom såväl staden (Houston respektive Stockholms stad) som i tätorten (urban area) är ungefär 3,5 gånger så tät i Stockholm jämfört med Houston. I regionen är tätheten bara obetydligt högre i Stockholm. Så här ser de två städerna ut i ungefär samma skala enligt Google Maps.
Stockholm och Houston enligt Google Maps i ungefär samma skala.
Det framgår ganska tydligt att Stockholm har stora vattenytor och obebyggda gröna kilar, vilket nästan helt saknas i Houston. Det är uppenbart att Houstons glesa fysiska struktur har bidragit till katastrofens omfattning.
Översvämning är ett återkommande problem i Houston som omges av flacka våtmarker som dräneras av ett nätverk av bayous och konstgjorda avloppsnät, som vanligen är torra större delen av året, men avrinningen är otillräcklig under tider med kraftigt regn. År 2001 var delar av staden allvarligt översvämmade och även 2015 och 2016 översvämmades Houston.
Men 1,2 meter vatten över bebyggda arealer på tusentals kvadratkilometer skulle orsaka katastrof var som helst, och Houston har tillåtits växa över tidigare obebyggda områden utan att risken för översvämningar beaktats. I Houston har tiotusentals hektar våtmark asfalterats vilket drastiskt underlättat för översvämning. Katastrofens konsekvenser hänger alltså samman med stadens snabba tillväxt. En jämförelse med Stockholm, visar att Houston har vuxit Houston har vuxit avsevärt snabbare.
För ett drygt halvsekel sedan hade storstaden Houston, här representerat av Harris County där Houston ligger, och Stockholmsregionen (Stockholms län). Själva staden Houston har bara vuxit obetydligt snabbare är Stockholm och har idag ca 2,2 miljoner invånare, ungefär som Stockholms län. Men Harris County har nästan fyrdubblats in befolkning. Tillväxten har alltså skett genom att allt större ytor bebyggts, vilket också framgår av nedanstående bild, som visar var tillväxten har skett under perioden 1996-2010.
Det är alltså klart att Houston är en mycket glesare stad än Stockholm. Hur mycket glesare framgår av nedanstående diagram.
Tätheten inom såväl staden (Houston respektive Stockholms stad) som i tätorten (urban area) är ungefär 3,5 gånger så tät i Stockholm jämfört med Houston. I regionen är tätheten bara obetydligt högre i Stockholm. Så här ser de två städerna ut i ungefär samma skala enligt Google Maps.
Stockholm och Houston enligt Google Maps i ungefär samma skala.
Det framgår ganska tydligt att Stockholm har stora vattenytor och obebyggda gröna kilar, vilket nästan helt saknas i Houston. Det är uppenbart att Houstons glesa fysiska struktur har bidragit till katastrofens omfattning.
Göran,
SvaraRaderaTack för en intressant jämförelse mellan Houston och Stockholm och därför en kommentar långt efter att det publicerades. Jag sökte just på översvämningar och stadsbyggnad för att se om någon hade kommenterat översvämningarna i Houston i Sverige.
En fråga är vilka slutsatser jag kan dra av att Stockholm har en tätare struktur. I dagens planerade förtätning av expansiva storkommuner och kranskommuner är frågan hur lång man kommer att gå. Det bebyggs idag på mark som kanske ratades förr och frågan är hur mycket översvämningsriskerna ökar av urbaniseringen i sig oaktat klimatrisker.
I det som är Rågsveds friområde, i folkmun kallat Kräppladalen, fanns omfattande planer på nyproduktion av bostäder. Både NCC och Bo Klok fanns med bland företagen som ville exploatera marken nära Magelungen. Nu är en stor del av området en våtmark och ett översvämningsområde för både Stockholm och Huddinge kommun. Det blev till slut efter 20 års idogt ideellt arbete slutligen ett naturreservat.
Tankarna på exploatering av området visar på brister i samhällsplanering som är oroväckande om det sker på många håll.