Södra Skanstull vinner Planpriset 2017

Sveriges Arkitekter delar varje år ut Planpriset för att stimulera, utveckla och ge spridning åt goda exempel för årets bästa samhällsplanering eller stadsplanering. I år var det stadsdelen Södra Skanstull, som fick priset. Juryn belönar ett väl utfört planarbete som tar sig an en eller flera angelägna stadsbyggnadsfrågor.

Perspektiv mot söder.
Stadsdelen Södra Skanstull ska knyta ihop Södermalm med Gullmarsplan. Södra Skanstull är ett område med kommers och stadsliv men också trafikbuller, stora outnyttjade ytor, spår, barriärer och höjdskillnader. Här finns Årstavikens promenadstråk, odlings-, båt- och idrottsverksamheter. Här vill man skapa en levande och blandad stad genom ett öst-västligt gatustråk under broarna från den lägre kajnivån till Ringvägen med nya torg och gång- och cykelmöjligheter mellan stadsdelarna.

Perspektiv med några av broarna.
Längs med gatustråket byggs en blandad stadsdel med ca 750 bostäder, kontor, hotell med idrott, handel, kaféer och restauranger i bottenvåningarna. De befintliga hotell och Åhlénskvarteren byggs till över bilramperna med 5-7 våningars bebyggelse, samma höjd som omgivande kvarter på Södermalm.
Nya sport- och idrottsaktiviteter tillkommer närmare Eriksdalsbadet. Stadsdelen vid Skanstull får en ny stadsfront mot Gullmarsplan och Årstavikens dalgång. De som jobbar och bor i området har varit med i planprocessen.

Perspektiv mot norr.
Juryn för Sveriges Arkitekters Planpris uppskattade den lokala förankringen och igår tog en glad grupp från Stockholms stadsbyggnadskontor, White och Spacescape emot Planpriset på Arkitekturgalan.

Södra Skanstull, plan.
”Södra Skanstull innehåller alla utmaningar det innebär att knyta ihop och komplettera staden. Idag är det en miljö som präglas av den trafik som genomkorsar området. I planeringsarbetet har arkitekterna tagit avstamp i de kvaliteter som finns och i erfarenheter hos de som lever och verkar i området”, säger juryns ordförande Birgitta Lööf, arkitekt SAR/MSA och biträdande stadsbyggnadsdirektör i Göteborg.

Nytt stråk genom området.
Juryns motivering i sin helhet: ”Den omsorg om människorna på platsen som ligger till grund för planprogrammet för Södra Skanstull ger det en stark lokal förankring. Det blir trovärdigt att dess stadsbyggnadsstrategi leder till en dynamisk och levande stadsmiljö av stort värde för att på sikt utvidga Stockholms innerstad mot söderort. Utmaningen att läka staden i den här typen av ytterst komplexa miljöer blir allt vanligare i våra städer. I Södra Skanstull har Stockholm lyckats visa att det kan vara möjligt.”

Befolkningstäthet i området.
Under arbetet med att ta fram ett planprogram för södra Skanstull har Spacescape varit delaktiga som expertstöd åt Stockholms stad genom Alexander Ståhle, Malin Dahlhielm och Joel Hernbäck. En nulägesbeskrivning av områdets stadsbyggnadsförutsättningar har tagits fram, som innefattar stadslivsobservationer och analyser av tillgänglighet, mötesplatser, rekreation och trygghet. Spacescape har bistått i designarbetet i en serie workshops och har genomfört plananalyser av bland annat stadslivs- och handelspotential.
Planområdet är onekligen en stor utmaning, med alla broar och nivåskillnader. Det blir spännande att se hur planen genomförs och om intentionerna verkligen kan förverkligas.

Köldrekord och snökaos

För några dagar sedan var det ruskigt kallt i Nikkaluokta och ett nytt köldrekord sattes för säsongen. Natten mot söndag uppmätte SMHI -22 grader i Nikkaluokta, vilket var nytt säsongslägsta. Men bara några dagar senare slogs rekordet. Enligt SMHI uppmättes säsongens hittills lägsta temperatur under natten till tisdagen med 30,3 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen. Men något rekord är det ju inte. Den 4 november 1952 var det hela -39° i Nikkaluokta.

Snökaos stoppar all busstrafik i innerstaden.
Och i morse vaknade vi också i Stockholm med snö på taken. Men något snörekord var det inte nu heller även om jag uppskattade det till ett par dm snö frampå förmiddagen. Men novemberrekordet i Stockholm sattes med 39 centimeter snö så sent som 9 november 2016. Förra året alltså. Men det var ändå tillräckligt för att orsaka kaos i trafiken. Samtliga bussar i Stockholms innerstad fick ställas in på tisdagsmorgonen på grund av svår halka och kraftigt snöfall. Först vid lunchtid började de rulla i gång igen. Snörekordet för november i Sverige är annars från 1925 med 190 cm i Kopparåsen i Jukkasjärvi, Kiruna. Det står sig ännu.

Uppdatering fredag 24 november
På onsdagen föll mer snö men redan på torsdagen töade snön bort igen.

Kulturprofil

DN har idag publicerat en artikel om en kulturprofil med anknytning till Svenska akademien som utsatt ett antal kvinnor för övergrepp. Inget namn nämns men många ledtrådar ges.

Jag googlar några minuter och sen hittar jag den här artikeln, också i DN, för några år sen. Det tycks vara svaret på gåtan.

Svårare än så var det alltså inte. Men jag har inte heller nämnt något namn.

Uppdatering den 22 november:

Högbergsgatan 44 - Sila mygg och svälja kameler

Idag skriver DN om det röda trevåningshuset på Högbergsgatan 44, i hörnet vid Kvarngatans trappor, där det finns förslag om bygglov för en påbyggnad med 2-3 våningar, ett beslut som kan tas på delegation.

DN slår larm om hotad 1800-talsbebyggelse idag.
Byggnaden kan ses från mitt vardagsrumsfönster, och är obestridligen karaktäristisk genom sin utformning och fasadutsmyckning. Byggnaden är från 1852 och låg då vid Fatburens strand. Den fick sin nuvarande form 1903, som privatpalats för en grosshandlare.

Högbergsgatan 44 ska byggas på med flera våningar.
Jag blir onekligen förvånad över detta, särskilt som jag själv nyligen nekades balkongbygge mot gården i ett hus i angränsande kvarter, där jag bodde tidigare och där de flesta hus redan har fått balkonger. Där skulle inte gatubilden påverkas ett smack. Vid Högbergsgatan skulle gatubilden påverkas avsevärt minst sagt, faktiskt förvanskas. Här kan man tala om att staden silar mygg och sväljer kameler.
Skönhetsrådet har avstyrkt och dess sekreterare Henrik Nerlund är förvånad. Han trodde att det skulle finnas större förståelse för värdet av 1800-talsbebyggelsen. Jag instämmer i hans bedömning, och jag vill understryka att jag inte är motståndare till högre hus i allmänhet. Det är försämringen av stadsbilden jag är emot. Jag kan tänka mig fler våningar på andra byggnader i närheten, men varför här?

Fastigheten Nederland mindre 7 i hörnet mellan Högbergsgatan och Kvarngatans trappor är bara gulmärkt.
Byggnaden är bara gulmärkt enligt stadens kulturhistoriska klassificering, vilket innebär ”positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde”. Jag är förvånad över låga denna värdering. De mest värdefulla husen är blå- eller grönmärkta. Om bygglovet beviljas kan man dessutom luta sig emot att detaljplanen från 1959 tillåter högre hus, men då avsågs hela kvarteret att rivas, vilket är helt inaktuellt. 

Fortsatt regnig höst på Gotland

Fram till slutet av maj regnade det ganska lite på Gotland, och som vanligt började man tala om sjunkande grundvatten och bevattningsförbud. Men under juni och juli regnade det normalt igen och från augusti till och med oktober regnade det mer än normalt.
Perioden december 2016-maj 2017 var visserligen torrare än normalt, men från juni till och med oktober har det regnat mer än normalt.
Under de senaste 30 åren har det regnat i snitt 490 mm per år på Gotland. Under de senaste  sju åren (2010-2016) regnade det 538 mm i snitt..

Nederbörd i Visby 1980-2016 i mm/år.
 Under de senaste 12 månaderna har det regnat hela 622 mm, alltså betydligt mer än normalt. Så Region Gotland kan nog inte skylla på det torra vädret när vattnet inte räcker till.
Räknat på de senaste 12 månaderna har det regnat mer än normalt på Gotland, och särskilt mycket under september-oktober. Så här ser nederbördsstatistiken för Visby ut för de senaste åren.

Nederbörd i Visby, mm per månad 2013-1017.

Så med den regniga hösten fylls grundvattenmagasinen på. Också Tingstäde träsk är på väg att fyllas upp. "Hurra, va mycket det har regnat", skrev Region Gotland i ett pressmeddelande. Men enligt Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, är grundvattennivåerna i de stora magasinen fortfarande under det normala medan nivåerna i de små magasinen faktiskt är över det normala för årstiden. De små magasinen handlar mest om enskilda brunnar, medan de stora magasinen framförallt är sand- och grusåsar, där kommunala vattentäkter ofta finns. Trots allt regn säger Susanne Bjergegaard Pettersson, chef för vatten- och avlopp på Region Gotland, att vattenbristen inte är över. Gotland behöver fortfarande nästan en hel årsnederbörd extra för att nivåerna i öns stora vattenmagasin ska bli normala. Och det kommer troligtvis ändå att bli bevattningsförbud nästa sommar. Trots att det regnat mer än normalt!
Problemet handlar delvis om att det har regnat mycket under en kort period, och att grundvattennivåerna inte fylls på då utan att vattnet i stället rinner ut i Östersjön. Alla utdikningar som ägde rum under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har inneburit att en massa mindre träsk och våtmarken försvunnit. Det är bättre om det regnar lite jämnt då och då. På sikt borde nog en del våtmarker återställas där det är möjligt. För vi råder ju knappast över hur regnet fördelar sig och ibland regnar det alltså mycket på kort tid.

Mikroplasten i havet ökar dramatiskt – eller kanske inte?

Under flera år har man varnat för att den växande användningen av plast i samhället också leder till en ökande halt av mikroplast i havet, och i fisken som lever där. SVT larmade t ex i februari 2015 med ”Plastutsläpp i havet ökar dramatiskt: Vi måste ändra vanor”. SVT refererade forskare som tror att mängden kan komma att tiofaldigas till år 2025 om inget ändras. 2012 producerades 288 miljoner ton plast, en ökning med 620 procent sedan 1975. Problemet sägs ligga i dålig avfallshantering, speciellt i utvecklingsländer. I länder med snabb ekonomisk tillväxt ökar mängden sopor medan ländernas avfallshantering har svårt att hänga med, vilket medför ännu mer plast i haven, enligt Kerstin Magnusson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Vi måste därför enligt Kerstin Magnusson ta ansvar för vår konsumtion, speciellt när det gäller sådant som plastpåsar och förpackningsplast.

Plastpåsar är roten till allt ont.

Även Naturskyddsföreningen varnar för plastanvändningen. Enligt SNF fylls våra hav av plast. En stor del av den plast som hamnar i havet är enligt SNF engångsförpackningar och plastpåsar. Om det fortsätter som idag kan haven innehålla mer plast än fisk i framtiden, i alla fall enligt SNF. Men Naturvårdsverket har faktiskt undersök källorna till mikroplast, och det är inte alls frågan om engångsförpackningar och plastpåsar. Svenska miljöinstitutet, IVL, har på Naturvårdsverkets uppdrag kartlagt källor till och spridningsvägar av mikroplaster i en kartläggning från 2016-2017. Undersökningen visar att den största källan utgörs av trafiken genom väg- och däckslitage som uppskattas till 8 900 ton per år.

Däckslitage är roten till allt ont.
Därefter kommer granulat från konstgräsplaner med cirka 1 640–2 460 ton per år. Andra källor är slitage från båtskrov som uppskattas till cirka 160–740 ton per år, tvätt av kläder (syntetfibrer) från tvätt cirka 8–950 ton per år och industriell produktion och hantering av primärplast cirka 310–530 ton per år.

Konstgräsplaner är roten till allt ont.
Utsläpp från konstgräsplaner och tvätt av textilier av syntetfibrer har beräknats till 1 640–2 460 respektive 8–950 ton per år.

Tvätt av kläder är roten till allt ont.
Utsläpp till följd av målning av byggnader beräknas till 130–250 ton per år. Mängden mikroplast som skapas genom att plastskräp bryts ned, till exempel plastpåsar och platsemballage, har inte gått att beräkna. Så varför säger då SNF att dessa utgör ”en stor del”? Det vet vi inte och det är kanske inte alls så.
Enligt en artikel i SvD har förbrukningen av plast under 50 år ökat 20 gånger. Mycket hamnar i haven. ”Det kan ta flera hundra år för plast att brytas ner. Därför är en av de viktigaste åtgärderna vi kan vidta att minska användningen”, säger Marie Löf vid Östersjöcentrum enligt SvD. Mellan 1964 och 2014 ökade tillverkningen av ny plast från15 till 311 miljoner ton per år. År 2050 förutspås 99 procent av alla sjöfågelarter ha plast i magen, enligt SvD.
Men trots alla domedagsprofetior har koncentrationen av mikroplast i Östersjön inte ökat på 30 år enligt en ny studie utan varit konstant! Enligt studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment, är koncentrationen av mikroplast i både fiskar och vatten på samma nivå som 1987, trots att produktionen av plast är mycket högre idag än någonsin tidigare. Forskarna hade förväntat sig att hitta högre halter med mikroplast i de nyare proverna. Så vart har plasten tagit vägen? Sjunker den till botten? Finns det organismer som kan bryta ner den eller förs den bort av strömmarna? Ingen vet, men det är faktiskt inte värre än för 30 år sen. Det överraskande är att mängden plast i fisk har varit helt konstant under de senaste 30 åren, säger Torkel Gissel Nielsen, professor vid institutet för akvatiska resurser vid Danmarks tekniska universitet. ”Det kan finnas flera förklaringar, den som ligger närmast till hands är att en del av plasten sjunker ner till botten”, säger Torkel Gissel Nielsen. ”En annan förklaring kan vara att havsströmmar fört ut mikroplasten ur Östersjön och en tredje faktor skulle kunna vara att bakterier bryter ner plasten.”
Så summan av kardemumman är att vi inte vet hur farligt det är med plast. Speciellt inte med plastpåsar.