Idag skriver DN om det röda trevåningshuset på Högbergsgatan 44, i hörnet vid Kvarngatans trappor, där det finns förslag om bygglov för en påbyggnad med 2-3 våningar, ett beslut som kan tas på delegation.
DN slår larm om hotad 1800-talsbebyggelse idag.
Byggnaden kan ses från mitt vardagsrumsfönster, och är obestridligen karaktäristisk genom sin utformning och fasadutsmyckning. Byggnaden är från 1852 och låg då vid Fatburens strand. Den fick sin nuvarande form 1903, som privatpalats för en grosshandlare.
Högbergsgatan 44 ska byggas på med flera våningar.
Jag blir onekligen förvånad över detta, särskilt som jag själv nyligen nekades balkongbygge mot gården i ett hus i angränsande kvarter, där jag bodde tidigare och där de flesta hus redan har fått balkonger. Där skulle inte gatubilden påverkas ett smack. Vid Högbergsgatan skulle gatubilden påverkas avsevärt minst sagt, faktiskt förvanskas. Här kan man tala om att staden silar mygg och sväljer kameler.
Skönhetsrådet har avstyrkt och dess sekreterare Henrik Nerlund är förvånad. Han trodde att det skulle finnas större förståelse för värdet av 1800-talsbebyggelsen. Jag instämmer i hans bedömning, och jag vill understryka att jag inte är motståndare till högre hus i allmänhet. Det är försämringen av stadsbilden jag är emot. Jag kan tänka mig fler våningar på andra byggnader i närheten, men varför här?
Fastigheten Nederland mindre 7 i hörnet mellan Högbergsgatan och Kvarngatans trappor är bara gulmärkt.
Byggnaden är bara gulmärkt enligt stadens kulturhistoriska klassificering, vilket innebär ”positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde”. Jag är förvånad över låga denna värdering. De mest värdefulla husen är blå- eller grönmärkta. Om bygglovet beviljas kan man dessutom luta sig emot att detaljplanen från 1959 tillåter högre hus, men då avsågs hela kvarteret att rivas, vilket är helt inaktuellt.
Byggnaden kan ses från mitt vardagsrumsfönster, och är obestridligen karaktäristisk genom sin utformning och fasadutsmyckning. Byggnaden är från 1852 och låg då vid Fatburens strand. Den fick sin nuvarande form 1903, som privatpalats för en grosshandlare.
Jag blir onekligen förvånad över detta, särskilt som jag själv nyligen nekades balkongbygge mot gården i ett hus i angränsande kvarter, där jag bodde tidigare och där de flesta hus redan har fått balkonger. Där skulle inte gatubilden påverkas ett smack. Vid Högbergsgatan skulle gatubilden påverkas avsevärt minst sagt, faktiskt förvanskas. Här kan man tala om att staden silar mygg och sväljer kameler.
Skönhetsrådet har avstyrkt och dess sekreterare Henrik Nerlund är förvånad. Han trodde att det skulle finnas större förståelse för värdet av 1800-talsbebyggelsen. Jag instämmer i hans bedömning, och jag vill understryka att jag inte är motståndare till högre hus i allmänhet. Det är försämringen av stadsbilden jag är emot. Jag kan tänka mig fler våningar på andra byggnader i närheten, men varför här?
Byggnaden är bara gulmärkt enligt stadens kulturhistoriska klassificering, vilket innebär ”positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde”. Jag är förvånad över låga denna värdering. De mest värdefulla husen är blå- eller grönmärkta. Om bygglovet beviljas kan man dessutom luta sig emot att detaljplanen från 1959 tillåter högre hus, men då avsågs hela kvarteret att rivas, vilket är helt inaktuellt.
Tham & Videgård som ligger bakom förslaget.
SvaraRaderaJag blir faktiskt helt matt. Har man inga som helst anständighet? Även arkitekter borde kunna tacka nej till uppdrag!
RaderaEn gissning år det är en mkt gammal värdering och att huset troligtvis skulle vara blåklassat om det gjordes en ny värdering av Stadsmuseet.
SvaraRaderaHur har det gått med huset?
SvaraRadera