Bråk om Arlanda men vad händer med Bromma?

Enligt Dagens Nyheter har konflikten mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om Arlanda blossat upp igen. Ska flygplatsen byggas ut eller inte? Regeringspartierna gav motstridiga besked. Men enligt  DN finns en dold uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om Arlandas framtid. Men vad går den ut på?
Enligt Miljöpartiets Per Bohlund är man i regeringen överens om att inte gå vidare med att bygga ut kapaciteten på Arlanda. Den så kallade Färdplanen för Arlanda läggs nu i en papperslåda och vi kommer inte gå vidare med den, sade Miljöpartiets Lorenz Tovatt till Expressen. Men enligt näringsminister Ibrahim Baylan (S) finns det inget beslut om att stoppa en utbyggnad av Arlanda.

Flygandet till Arlanda har minskat med mer än 90 % under andra kvartalet i år, men frågan är om man kan bygga en långsiktig planering för flygets behov på situationen under mitt under en coronapandemi, eller behöver man ha ett mera långsiktigt förhållningssätt? 
Det är givet att miljöpartiet, om man frågar dem, vid varje tillfälle kommer att ifrågasätta varje flygplats i landet. Men hittills har planeringen byggt på Anders Sundströms utredning från 2016, som innebar att Bromma skulle avvecklas senast 2038, då avtalet går ut, och att Brommaflyget då skulle flyttas till Arlanda, som då skulle förses med en fjärde rullbana. Den så kallade färdplanen för Arlanda.
Miljöpartiet har dessutom fått igenom hos den grönblå majoriteten i Stockholm att Bromma flygplats ska läggas ned efter 2038 då avtalet med Swedavia går ut. Det låter som det är långt fram, men planering och utbyggnad tar också tid.
Arlanda har idag tre banor, varav två parallella. Kapaciteten begränsas i praktiken av de två parallella banorna, eftersom den tredje korsande banan knappast kan användas i högtrafik. Med fyra banor, varav tre parallella, ökar kapaciteten från dagens 88 till mer än 120 flygrörelser per timme. Kanske kan man kompromissa med miljöpartiet om att lägga ner den korsande banan när man bygger en fjärde bana? Fortfarande tre banor men en tredjedel större kapacitet!
Både socialdemokraterna och miljöpartiet vill alltså lägga ned Bromma, men skillnaden är att miljöpartiet vill göra det utan kapacitetsökning på Arlanda. Miljöpartiet har sagt sig vilja bygga 140000 bostäder i Stockholm fram till år 2030, varav en hel del på Bromma. Men det är inte mycket som talar för att Mp kommer att lyckas genomföra sina ambitioner, eftersom partiets lokala grupper oftast är negativa mot olika förslag till förtätningar lokalt. Men det är osannolikt att moderater och andra borgerliga partier i Stockholm kommer att gå med på en nedläggning av Bromma utan kapacitetsökning på Arlanda. Enligt januariöverenskommelsen ska flygets klimatpåverkan minska genom krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle. Frågan är om MP därmed är beredda att behålla Bromma flygplats också efter 2038. Frågan är vad MP egentligen vill.

Ny prognos med mindre befolkningsökning i världen

Världens befolkning kommer inte att bli nära 11 miljarder år 2100, som FN tidigare har kommit fram till, utan bara 8,8 miljarder, dvs 20 % mindre. Detta enligt en studie som publicerats i Lancet av forskare vid University of Washington i Seattle och som refereras i bl a Guardian. Det betyder att risken för svält minskar betydligt och att energiförbrukningen blir mindre än beräknat liksom koldioxidutsläppen. Det kan däremot bli andra problem, som en åldrande befolkning och brist på arbetskraft i många länder.
Enligt studien kommer världens befolkning nå sitt max med 9,7 miljarder år 2064 och därefter sjunka till 8,8 miljarder i slutet av seklet. Vissa länder som Japan, Spanien och Italien kommer att se sin befolkning halveras, medan Afrikas söder om Sahara tredubblas.

Sjunkande befolkning i många västländer.
Antalet äldre i världen kommer att överstiga de unga, med 2,4 miljarder människor över 65 år jämfört med 1,7 miljarder under 20 år. De viktigaste faktorerna för att befolkningen krymper i många länder är tillgång till preventivmedel och utbildning av kvinnor. Även om Afrikas befolkning söder om Sahara beräknas tredubblas, beräknas dess fertilitet sjunka från 4,6 födslar per kvinna 2017 till 1,7 år 2100. På sikt kommer då befolkningen att minska även i Afrika.

Stagnerande befolkning i USA, UK m fl, samt snabbt stigande i exempelvis Nigeria.
Befolkningen i 23 länder med en restriktiv invandringspolitik väntas halveras, bland dem Japan, Thailand, Italien och Spanien. I många sådana länder kommer det att bli ett stort problem med en krympande arbetsför befolkning. Kinas befolkning i arbetsför ålder kommer enligt prognosen att minska från 950 miljoner 2017 till cirka 360 miljoner år 2100, medan Indiens kommer att minska från 762 miljoner till cirka 580 miljoner. I Nigeria beräknas befolkningen i arbetsför ålder tvärtom öka från 86 miljoner 2017 till 460 miljoner år 2100. Detta kommer sannolikt att öka trycket på migration. Blir prognosen verklighet kommer många länder att behöva ompröva sin politik.

Guldbron - dödsstöt eller inte?

Av obegripliga skäl har Dagens Nyheter publicerat två tramsiga inlägg av Claes Britton om den så kallade Guldbron: ”Guldbron en dödsstöt mot klimatmålen” och ”En bilfri innerstad kräver en renässans inom stadsplanering”. Britton kallar guldbron för ”en praktfull skandal”. Tidigare har han kritiserat Guldbron den 23 mars: ”Det kommer att krävas ett trolleritrick av den högre skolan för att den ska smälta in i Gamla stans känsliga historiska omgivningar”, skrev Britton den gången. Ungefär som om den modernistiska version av Slussen som byggdes 1935 skulle ha ”smält in” på något som helst sätt. Planprocessen för den nya Slussen inleddes med en idétävling i början av 1990-talet, alltså för nästan 30 år sedan. En arkitekttävling utlystes 2004 och en andra tävling 2007.

Guldbron mellan Södermalm och Gamla stan.
Planprocessen inleddes baserad på det vinnande förslaget med samråd där mer än tusen yttranden inkom. Debatten om förslaget pågick i flera år med alternativa förslag presenterade, till exempel Slussen Plan B. År 2011 godkändes detaljplanen för Nya Slussen av stadsfullmäktige. Efter överklaganden vann detaljplanen för Nya Slussen laga kraft 2013. Det är så beslutsprocessen ser ut. Alla beslut har fattats i god demokratisk ordning med flera val under processens gång. Claes Britton är sent ute med att klaga.
Nu har Claes Britton upptäckt att den gamla Slussens tolv körfält över vattnen på två broar ska ersättas av en ny bro med åtta körfält och utrymme för gång- och cykeltrafik. Han tycks tro att detta innebär att det ska bli stans största motorväg. Men två körfält leder från Gamla stan direkt ner till och från Söder Mälarstrand och Stadsgården. Tre körfält leder norrut från Katarinavägen till Gamla stan varav ett är kollektivkörfält och ett är för svängande trafik mot Munkbro och det andra mot Skeppsbron. Tre körfält leder söderut varav ett är kollektivkörfält, ett leder mot Hornsgatan och ett mot Katarinavägen. Alltså, detta är inte en motorväg.
Den gamla Slussen klarade 90 000 fordon per dygn utan cykelbanor. Idag har vi 24 000 fordon på Hornsgatan, 18 500 på Ringvägen, 15 000 på Götgatan, 26 000 på Stadsgården, 17 000 på Söder Mälarstrand. Nya Slussen ska klara 30 000 fordon per dygn, vilket verkar rimligt. Vill man så kan man lätt ta bort ett körfält för bilar och ersätta med cykelbana eller gångbana om behoven minskar. Sedan 1600-talet har Slussen byggts om vart hundrade år. Detta är en konstruktion som ska finnas in på 2100-talet. Det kommer att finnas mycket tid att ändra indelningen i körfält under den tiden, beroende på hur behoven ser ut. Bron kan klara många förändringar.

Guldbron från öster.
Stockholms innerstad har 350 000 invånare idag, men befolkningen ökar. Det är uppenbart att de allra flesta inte använder bil särskilt ofta, men det vore orealistiskt att tro att man kunde  skapa en ”nästan helt bilfri stadskärna”. De allra flesta människor åker kollektivt, går eller cyklar. Men en del människor behöver använda bil i vardagslivet om man ska klara av både jobb, att lämna på dagis och att handla. Andra behöver bil ibland till fritidshuset. Bilar behövs för transporter och leveranser och så vidare. Hur vi ska lösa allt detta sker i en demokratisk process, som har skett med stor insyn och debatt, medan Claes Britton gjorde något annat.

Centralbron mitt i den medeltida stadskärnan är Stockholms största misstag.
Det finns många stadsbyggnadsfrågor som jag finner mycket mer angelägna. En är hur vi ska kunna bli av med Centralbron, som är ett oerhört mycket mer destruktivt inslag i Stockholms medeltida stadskärna. Diskutera detta i stället!

Coronavirus jämfört med normalår till vecka 23

Förra gången jag skrev om hur antalet dödsfall i corona har utvecklat sig per vecka jämfört med ett normalår, räknat som snittet för 2015-2019, fanns det statistik fram till vecka 18. Nu kan man uppdatera statistiken till och med vecka 23.

Genomsnittligt antal döda i Sverige per vecka 2015-2019, motsvarande siffror för 2020, samt antalet döda i coronavirus, covid-19, vecka 1-23.

I Sverige har dödsfall i coronavirus förekommit sedan vecka 11. Men under årets första 10 veckor har antalet dödsfall varit lägre  än genomsnittet för motsvarande period 2015-2019. Sedan vecka 13 är antalet döda högre i år jämfört med normalåret, beroende på cornonavirus. Under vecka 12-23 har överdödligheten varit 4 745 dödsfall jämfört med ett normalår. Antalet dödsfall på grund av corona är 4 964. Antalet som har dött i corona motsvarar nästan hela överdödligheten. Utan corona hade vi kanske haft marginellt färre dödsfall än ett normalår under motsvarande period.
Under vecka 22-23 ligger dödligheten nästan på normalåret igen, men i så fall har övriga dödsfall minskat onormalt. Kanske är det bara ett statistikfel.

Sverige har klarat coronapandemin allra sämst i Norden

Sverige ligger på plats 25 i världen med avseende på det totala antalet coronafall hittills. Detta enligt Worldometers corona statistik.  Trots att Sverige är ett ganska litet land, i alla fall i jämförelse med exempelvis Japan, som bara ligger på plats nr 50, trots sina 126 miljoner invånare. Men räknat på antal döda är statistiken ännu mer dyster. Där ligger vi på plats 16. Tar man hänsyn till vår lilla befolkning är placeringen plats 7 i världen, räknat i döda per miljon invånare. Och bortser man från lilleputtstater som San Marino och Andorra är placeringen egentligen nr 5 i världen. Bara Belgien, UK, Italien och Spanien ligger sämre. Man kan undra vad det egentligen beror på.

Man kan nöja sig med att jämföra med övriga nordiska länder. Där borde ju förutsättningarna vara någorlunda likartade.

Antal sjukdomsfall i coronavirus i de nordiska länderna.

Sverige dominerar helt med mer än 50 000 fall, medan övriga nordiska länder ligger långt under denna siffra.

Antal sjukdomsfall per miljon invånare i coronavirus i de nordiska länderna.

Räknat per invånare har Island haft lika många fall som vi har haft i Sverige, medan övriga länder ligger långt under. Kan det bero på att vi har testat mer än i alla länder?

Totala antalet coronatester i de nordiska länderna.

Danmark har testat mer än dubbelt så mycket som vi har gjort i Sverige. Norge och Finland ligger nära oss, men de har ju mindre befolkning.

Antal coronatester per miljon invånare i de nordiska länderna.

Sverige ligger sämst i Norden när det gäller tester i förhållande till befolkningens stolek. Danmark och Island ligger långt över oss. Island har testat sex gånger fler och Danmark nästan fem gånger fler, sett till befolkningens storlek. Så kommer vi till den verkligt dystra siffran, antalet döda i Covid-19.

Antal dödsfall i coronavirus i de nordiska länderna.

Sverige ligger skyhögt över övriga nordiska länder med avseende på antal döda i Covid-19 med nästan 5 000 dödsfall. Faktum är att detta är drygt 80 procent av alla dödsfall i Norden.

Antal dödsfall i coronavirus per miljon invånare i de nordiska länderna.

Sett i förhållande till befolkningens storlek är vi också utan jämförelser sämst, med nästan 500 döda per miljon invånare, fem gånger så många som tvåan Danmark, för att inte tala om Norge och Island som är allra bäst med 45 respektive 29 döda per miljon invånare.

Hur man än räknar förefaller Sverige ha klarat coronapandemin allra sämst i Norden hittills. men det går kanske åt rätt håll.

Antal coronafall per dag och per vecka i Sverige.

Antal coronafall per dag och per vecka i Danmark. Observera olika höjdskalor i diagrammen.

Antalet coronafall ser ut att ha börjat öka i Sverige sedan början på juni, efter att ha legat på en ganska jämn nivå under maj och april och ligger nu runt 1 000 fall per vecka. Det kan möjligen bero på att man har börjat testa mer. I Danmark hade man en topp i början på april, och där har antalet coronafall sjunkit stadigt sedan dess och ligger nu kring 35-40 per vecka.

Antal dödsfall i coronavirus per dag och per vecka i Sverige.

Antal dödsfall i coronavirus per dag och per vecka i Danmark. Observera olika höjdskalor i diagrammen.

Antalet dödsfall i corona ser ut att sjunka sakta men ganska stadigt i Sverige sedan en topp kring 20 april och ligger nu på omkring 35-40 per dag. I Danmark har antalet dödsfall sjunkit brantare än i Sverige från en topp i början av april och ligger nu på 2-3 per dag. Är det någon som är förvånad över att andra länder inte vill öppna sina gränser för svenskar? I nästan alla avseenden har de andra nordiska länderna klara coronakrisen bättre än i Sverige.

Palmemordet är ”polisiärt uppklarat”

Palmemordet är ”polisiärt uppklarat” med en misstänkt utpekad, den så kallade ”Skandiamannen” Stig Engström. Hade han varit i livet skulle han sannolikt vara häktad på sannolika skäl, man hade gjort husrannsakan med mera. Hade detta skett 1986 eller 1987, vilket hade varit fullt möjligt, kunde kanske mordet ha klarats upp ganska snabbt. Jag är inte överraskad eftersom jag nyligen har läst boken av Thomas Pettersson från 2018 om Skandiamannen ”Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme”.

Mordutredningen presenterar sina slutsatser på presskonferensen i morse.

Många expertkommentatorer är besvikna, till exempel besserwissrarna Leif G W, Jan Mosander och Peter Althin, men det tycker jag är ointressant att höra. Visst hade det varit utmärkt om man hittat mordvapnet och med DNA kunnat knyta detta till Skandiamannen, men det hade väl knappast någon väntat sig 34 år efter mordet och 20 år efter det att Skandiamannen avlidit. Om inte Hans Holmér hade saboterat hela utredningen från första början, kanske mordet hade varit löst för länge sedan.
Det är betecknande att granskningskommissionen i sin slutrapport 1999 knappt omnämner Skandiamannen på någon enda rad på alla 1 000 sidorna. Han fanns ju knappast med i polisens utredning från första början, trots att så mycket talade mot honom.
Krister Petersson har visat att det finns övertygande indicier som talar emot Skandiamannen; Han var Palmekritisk, vapenkunnig, hade sannolikt tillgång till vapen, var på Sveavägen flera gånger under kvällen och lämnade Skandia ett par minuter före mordet men återvände en halvtimme senare. Han hade rätt utseende och klädsel enligt flera vittnen, men har kommit med berättelser från mordplatsen om sitt eget agerande, som inte bekräftas av ett enda av de andra vittnena och så vidare. Trots detta blev han aldrig granskad på allvar under den ursprungliga utredningen. Krister Petersson hade frihetsberövat Skandiamannen om han hade varit i livet, häktat honom, gjort husrannsakan och kanske fått fram ytterligare bevis, kanske inte. Nu går det inte längre. Vi vet inte att Skandiamannen är skyldig, bara att många indicier talar emot honom.
Krister Petersson lade fram en övertygande motivering till att utredningen inte kan drivas längre. För min del är Palmemordet historia nu.

Dyster nationaldag

På nationaldagen och kvällen innan har det regnat 23 mm, där jag befinner mig och regnet fortsätter, det blåser och är just nu11-12 grader. Inget mysigt sommarväder precis.
För tre veckor sedan, i mitten på maj kommenterade jag statistiken för Sverige med avseende på coronapandemin. Det var inte så uppmuntrande statistik för Sveriges del.

Antalet coronafall fortsätter att öka allt snabbare i världen.
Enligt Worldometers Coronavirusstatistik finns det idag 6,9 miljoner konstaterade fall i världen, en ökning från 4,6 miljoner för tre veckor sedan. Antalet avlidna är 400 000, en ökning från 309 000. Det motsvarar ca 51 dödsfall per miljon invånare. Antalet testade är 11 miljoner vilket motsvarar ett snitt på knappt 34 testade per miljon invånare.

Antalet dödsfall i corona fortsätter att öka men i långsammare takt i världen. 
Hur står sig då Sverige i denna statistik? I Sverige finns det nu knappt 43 000 konstaterade coronasjuka jämfört med drygt 29 000 för tre veckor sedan. Det ger oss plats nummer 25 bland de drygt 200 länderna, vilket inte är så bra med tanke på att Sverige är ett ganska litet land befolkningsmässigt. För tre veckor sedan låg vi på plats 24 i världen, så där har vi fallit tillbaka en plats.

Antalet coronafall i Sverige ökar i ganska oförändrad takt med ca 600 fall per dag sedan i mitten av april.
I Sverige är antalet dödsfall i coronavirus nu 4 639  en ökning med omkring 1 000 dödsfall på tre veckor, vilket ger oss en 17:e plats bland de drygt 200 länderna på listan. I förhållande till folkmängden ser det ännu dystrare ut med 460 döda per miljon invånare, en ökning från 361 döda per miljon invånare för tre veckor sedan. Vi har nu avancerat från plas nummer 8 till plats nummer 7 i världen, men om vi räknar bort lilleputtstater som Andorra och San Marino är det i realiteten plats nummer 5 i världen. Vi är i detta avseende sämre än mer än 200 länder i världen.

Antalet dödsfall i corona i Sverige ökar i långsamt avtagande takt, som sjunkit från 100 fall per dag i slutet av april till 50 fall per dag i början av juni.
Vi har alltså lyckats sämre än de flesta andra länder i världen med vår coronastrategi oavsett vad FHM säger.
Idag har vi testat 275 500 personer, vilket är nästan 100 000 fler än för tre veckor sedan. Men för en månad sedan sade socialminister Lena Hallengren att vi skulle testa 100 000 i veckan från mitten av maj. Det har vi alltså inte gjort, bara en tredjedel av detta. Själv tror jag att det var ett avgörande misstag att avsluta den allmänna smittspårningen som bedrevs i början av epidemin.
För tre veckor ställde jag frågan: Finns det kanske någonting vi kunde ha gjort bättre här i Sverige? Häromdagen svarade Anders Tegell på samma fråga från Dagens Nyheter: ”Det finns saker vi hade kunnat göra bättre men i huvudsak tycker jag att Sverige har valt rätt väg”, sade Anders Tegnell till DN.
Men alla håller inte med honom. Häromdagen uppmanade några professorer och forskare i SvD att den aktiva kontaktspårningen, som upphörde i många regioner i mitten på mars, behöver tas upp igen. En strategi som värnar både hälsa och ekonomi handlar om att testa, isolera och spåra i stor skala.

Avskaffa straffskatten på förnuftiga lösningar

Plastkassen av återvunnen plats, som vi tidigare har använt för att bära hem varor från Coop, återanvände vi förut för att kasta sopor i, som sedan bränns i våra kraftvärmeverk, så att vi fick glädje av dem en fjärde gång som energikälla. Bra återvinning tycker jag. Numera är de så dyra på grund av Straffskatten på förnuftiga lösningar gör att vi handlar i papperskassar, som vi återanvänder och köper särskilda soppåsar av plast, som inte straffbeskattas, eftersom papperskassarna är olämpliga för sopor. Men jag använder alltså lika många plastpåsar som tidigare. Samtidigt är många, kanske de flesta varor som vi köper och placerar i papperskassen inpackade i plast, som inte straffbeskattas. Det gäller grönsaker, mejeriprodukter, kött, korv, läsk, diskmedel med mera. Gör man en livscykelanalys på plastkassar och papperskassar finner man att det är sämre med papperskassar.

Skatten är tre kronor för bärkassar och 30 öre för frukt- och grönsakspåsar. Målet med skatten är att minska nedskräpningen i naturen och haven enligt ett EU-direktiv från 2015. Medlemsstaterna ska enligt direktivet reducera förbrukningen av plastkassar till 40 stycken per person och år senast 2025.
Anledningen till att plastkassarna straffbeskattas är att de påstås skräpa ner vår natur och bidrar till mikroplasten i haven. Men detta är skröna, i varje fall i Sverige. Ända sen debatten om plastkassarna startade har jag alltid spanat efter plastkassar som ligger och skräpar i vår natur eller på stranden, men jag har inte hittat en enda plastkasse. INTE EN ENDA!!! Däremot har jag hittat massor med plastskräp som våra bönder har använt till att packa in hö i balar, tomma läskflaskor och liknande. Men denna plast, som verkligen skräpar ner vår natur, straffbeskattas inte. De största källorna till mikroplaster i haven är slitage från bildäck, konstgräsplaner och tvätt av polyesterkläder. Kanske förekommer plastkassar i det skräp som i andra länder kastas i naturen och så småningom hamnar i havet men det sker inte i Sverige. Vad är vitsen med denna meningslösa skatt?
AVSKAFFA DEN MENINGSLÖSA STRAFFSKATTEN PÅ PLASTKASSAR OMEDELBART!

Uppdatering 8 juni.
Läser på Naturvårdsverkets hemsida att vi har en genomsnittlig förbrukning av 74 plastbärkassar per person och år 2019, alltså klart under EU:s mål om 90. Vi har redan 2017 och 2018 legat klart under detta mål och hade en sjunkande förbrukning redan innan straffskatten infördes 2020. Men det var inte vad SNV uppgav innan beslutet om skatt togs. Då hävdade man att Sverige låg över detta mål med 114 kassar 2017 och 102 kassar för 2018. Beslutet fattades alltså på felaktiga grunder.

Coronavirus jämfört med normalår till vecka 18

För en månad sedan skrev jag om hur antalet dödsfall i corona har utvecklat sig per vecka, fram till vecka 14, jämfört med ett normalår, räknat som snittet för 2015-2019. Nu kan man förlänga serien fram till vecka 18.

Genomsnittligt antal döda i Sverige per vecka 2015-2019, motsvarande siffror för 2020, samt antalet döda i coronavirus, covid-19, vecka 1-18.

I Sverige har dödsfall i coronavirus förekommit sedan vecka 11. Men under årets första 10 veckor har antalet dödsfall varit lägre  än genomsnittet för motsvarande period 2015-2019. Kanske har vi sluppit en influensavåg, kanske finns det andra orsaker. Men sedan vecka 13 är antalet döda högre i år jämfört med normalåret, beroende på cornonavirus.
Effekten av coronavisrus syns tydligt i diagrammet. Under vecka 12-18 har överdödligheten varit 2 900 dödsfall mer än ett normalår. Antalet dödsfall på grund av corona är nästan 2 984. Utan corona hade vi kanske haft något färre dödsfall än ett normalår, men det är inte säkert. Några kanske hade dött i alla fall.

Dyster coronastatistik

För en månad sedan, i mitten på april kommenterade jag statistiken för Sverige med avseende på coronapandemin. Det var inte så uppmuntrande statistik för Sveriges del.
Enligt Worldometers Coronavirusstatistik finns det idag 4,6 miljoner konstaterade fall i världen, fördelat på 215 länder (varav en del är mycket små).  Antalet avlidna är 309 000 vilket motsvarar ca 40 dödsfall per miljon invånare. Antalet testade är 11 miljoner vilket motsvarar ett snitt på knappt 34 testade per miljon invånare.

Anders Tegnell, FHM.
Hur står sig då Sverige i denna statistik? I Sverige finns det drygt 29 000 konstaterade coronasjuka. Det ger oss plats nummer 24 bland de drygt 200 länderna, vilket inte är så bra med tanke på att Sverige är ett ganska litet land befolkningsmässigt. För en månad sedan låg vi på plats 20 i världen men då var det bara 94 länder som hade levererat statistik. Så relativt sett har vår position försämrats.
I Sverige är antalet dödsfall i coronavirus 3 646, vilket ger oss en föga hedrande 15:e plats före länder som exempelvis Indien, Ryssland, Japan och Sydkorea. I förhållande till folkmängden ser det ännu dystrare ut med 361 döda per miljon invånare. Det ger oss plats nummer 8 i världen, men om vi räknar bort lilleputtstater som Andorra och San Marino är det i realiteten plats nummer 6 i världen. Vi är i detta avseende sämre än mer än 200 länder i världen. Tyskland som har haft 175 000 sjukdomsfall har bara haft 96 döda per miljon invånare, bara en fjärdedel jämfört med Sverige. För en månad sedan låg vi också på plats 8, men bland hälften så många länder.

Presskonferens FHM.
Antalet testade i Sverige är 177 500, vilket motsvarar 17 589 testade per miljon invånare eller 1,7 procent av befolkningen. Det betyder att vi inte vet någonting om de övriga 98,3 procent av befolkningen, om de är immuna eller kanske smittade. Det ger oss en plats nummer 64 i världen. För en månad sedan låg vi på plats 36 i världen med avseende på andel testade per miljon invånare. Island har testat drygt 18 procent av befolkningen, Danmark drygt 6 procent, Norge 4 procent och Finland 2,5 procent. USA, Tyskland och Storbritannien har alla testat mellan 3 och 4 procent av befolkningen. Jag tycker mig ha hört något om att vi skulle börja testa fler också här i Sverige, men det verkar mest ha varit snack.
Finns det kanske någonting vi kunde ha gjort bättre här i Sverige?

Tänkte inte på det

Ännu ett bevis på det dåraktiga med att oroa sig för kommande katastrofer.

          Det är aldrig den katastrof du oroar dig för som kommer.
          När katastrofen kommer, kommer den oanmäld.

Bodil Malmsten (2007)

Coronavirus jämfört med ett normalår

Dagens Nyheter har skrivit om hur olika regioner och kommuner rapporterar dödsorsaker med anledning av corinaviruspandemin. Det råder stor osäkerhet om siffrorna. I många fall rapporteras dödsorsaken som coronavirus även om det också kan finnas andra sjukdomar bakom ett dödsfall. I vissa kommuner där ingen provtagning sker på äldreboenden rapporteras inte coronavirus som dödsorsak även om det kan ligga bakom dödsfallet. Med tiden kanske vi får en mera rättvisande kunskap om utfallet.
SCB rapporterar totala antalet döda per dag och per vecka, vilket regelbundet uppdateras. Lägger man in folkhälsomyndighetens rapporter om antalet dödsfall på grund av coronavirus i SCB:s statistik får man en intressant bild.

Genomsnittligt antal döda i Sverige per vecka 2015-2019, motsvarande siffror för 2020, samt antalet döda i coronavirus, covid-19, vecka 1-14.

I Sverige har dödsfall i coronavirus förekommit sedan vecka 11. Men under årets första 10 veckor har antalet dödsfall varit lägre  än genomsnittet för motsvarande period 2015-2019. I genomsnitt dog 1910 personer per vecka i början av 2015-2019, mot endast 1837 under 2020. Det är först i vecka 13 och 14 som coronavirus drivet upp antalet avlidna över tidigare år. Totalt sett är antalet döda sedan årsskiftet till och med vecka 14 fortfarande lägre för 2020 jämfört med medeltalet under perioden 2015-2019.
Första dödsfallet i världen rapporterades från Kina i vecka 4. Första sjukdomsfallet i Sverige rapporterades i vecka 6. Kanske har våra försiktighetsåtgärder hållit nere de totala dödstalen i början av pandemin. Kanske är även SCB:s preliminära rapportering behäftad med osäkerheter. Frågorna hopar sig.

Att sluta coronatesta många var ett misstag

Idag har Sverige drabbats av totalt 11 927 sjukdomsfall av coronavirus enligt Worldometer. Därmed ligger vi på plats 21 i världen bland totalt 94 länder som har levererat statistik. Därmed är vi värre drabbade än de flesta större länder. Sverige ligger med sin befolkning på 10 miljoner bara på 55:e plats i storleksordning. Tar man hänsyn till befolkningen är antalet 1 181 sjukdomsfall per miljon invånare, vilket ger oss plats 20 på listan.
Men vi är också värre drabbade om man ser till antalet döda per miljon invånare. Totalt har vi nu 1 203 döda vilket ger 119 döda per miljon invånare. Genomsnittet för de länder, som har levererat statistik är bara 21 döda per miljon invånare. Det kan ju finnas olika förklaringar till den nedslående statistiken. Jag tror inte det kan bero på att vår sjukvård är så mycket sämre än resten av världen, snarare tvärtom. Det kan ju också bero på att vi just i Sverige har råkat få extra många sjuka i riskgrupperna, framförallt äldre personer. Eftersom vi hört rapporteras att coronavirus har spritt sig på ett stort antal äldreboenden i Sverige, och sjukdomen därför har drabbat riskgrupper, torde detta vara en förklaring. Kanske den också har drabbat äldre som är beroende av hemtjänst med otillräcklig skyddsutrustning.
En annan förklaring kan vara att sjukdomen är mycket mera spridd i landet än vad vi känner till. Vi har nu 1 203 dödsfall av 11 927 sjukdomsfall, dvs 10 procent. Om antalet döda per sjukdomsfall skulle ligga på genomsnittet i världen skulle vi ha 6,5 %. Sverige ligger på en föga hedrande plats 8 i världen. Naturligtvis kan det också finnas brister i statistiken och rapporteringen från andra länder som bidrar till detta.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Några andra länder som ligger bättre till än Sverige i allmänhet har testat betydligt fler personer än vad vi har gjort i Sverige. Folkhälsomyndigheten lade redan den 12 mars om sin strategi. De som inte är på sjukhus eller tillhör en riskgrupp skulle inte testas för corona framöver. ”Det är inte längre viktigt att veta exakt hur många som är smittade i Sverige”, sade Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, till Aftonbladet.
Det var nog ett stort misstag, eftersom det gjorde det omöjligt att förhindra en olycklig smittspridning till riskgrupper på äldreboenden. Vi tappade greppet om smittspridningen helt enkelt.
Sverige ligger först på plats 36 i världen med avseende på andel testade per miljon invånare. Island, Norge, Danmark och Finland ligger alla före oss, liksom 18 andra europeiska länder. Det kan faktiskt inte vara så att Sverige har haft sämre möjligheter än alla dessa länder att testa. Till och med Vitryssland och Azerbaijan har testat fler per capita än Sverige. Det har varit ett val man har gjort.

Häromdagen kritiserade 22 forskare och experter på DN Debatt Folkhälsomyndighetens strategi:
”Om det funnits en genomarbetad, väl fungerande strategi för det svenska smittskyddsarbetet med covid-19 skulle knappast Sverige i dag ha lika stora dödstal som Italien, och tio gånger högre än Finlands. Om det funnits en utarbetad, väl fungerande strategi skulle inte hälften av Stockholms äldreboenden ha drabbats av epidemin – och i vissa fall över tjugo procent av vårdpersonalen vara antikroppspositiv.”
Kanske ligger det något i kritiken.

Island har en helt annan inställning till testning av coronavirus

För lite mer än två veckor sedan slutade Region Stockholm att testa alla misstänkta fall av coronavirus. Därefter skulle bara de som redan är på sjukhus med symptom eller i riskgrupp att testas. Snart blev det också modellen för resten av landet. Det syns ganska tydligt på hur smittkurvan ser ut med en vågdal, när den massiva smittspridningen upphörde och en brant uppgående kurva efter det. ”Nu är det inte längre viktigt att veta exakt hur många som är smittade i Sverige”, sade statsepidemiolog Anders Tegnell. De flesta länder verkar ha samma filosofi, eller saknar helt enkelt resurser för tillräcklig provtagning.

Antalet nya coronafall  per dag i Sverige.

Idag har Sverige 3 069 sjukdomsfall och 105 döda. Om vi hade registrerat samtliga sjukdomsfall skulle detta innebära en dödlighet på 3,4 %, men det tror man ju inte är sanningen. Det har talats om en sannolik dödlighet på ca 1 %. Det skulle innebära att det totala antalet sjukdomsfall var 10 500, dvs mer än tre gånger så många som registrerats. Italien har 86 500 sjukdomsfall, men hela antalet skulle snarare vara över 900 000. Alla registrerade fall i världen är nu 617 000, men borde snarare vara 2,8 miljoner, baserat på samma dödlighetsantagande. Det skulle innebära att nästan 80 % av samtliga sjukdomsfall inte är registrerade. Kan det verkligen vara bra med en så missvisande bild av sjukdomsutbredningen?

Totala antalet som testat positivt till coronavirus i Sverige

I måndags meddelade statsepidemiologen att man ska börja att slumpmässigt testa ett urval på ett tusental personer. ”Island har gjort liknande för någon vecka sedan och det ger en bra ögonblicksbild och åtminstone någon indikation på var på kurvan man befinner sig”, sade statsepidemiologen Anders Tegnell.

Men frågan är om detta räcker. Om vi har 10 000 smittade är sannolikheten stor att det finns högst 1-2 smittade i urvalet. Det säger ingenting om hur utbredd smittan är och var i landet. För att göra en meningsfull undersökning skulle man behöva testa minst tio gånger så många, helst fler.

Och det är det som Island har gjort. Hittills har Island testat 11 727 människor - cirka 3,2% av dess befolkning på 364 000. Ett biopharmaföretag, deCODE Genetics, har erbjudit ett gratis coronavirustest till alla isländare, sjuka eller friska, sedan början av februari, långt innan den första isländaren testade positivt för viruset.

 Och resultaten på Island visar att coronaviruset hade en mycket bredare spridning i samhället än man annars skulle ha antagit. I torsdags hade 737 testat positiva, eller ungefär 6,3% av alla människor som testats i landet. Idag är antalet smittade 963 och antalet döda 2. Det innebär dels att smittan är mycket mera spridd än vad man trott, dels att dödligheten bara är 0,2 % av dem som testat positivt. Baserat på siffrorna från Island skulle man kunna uppskatta det totala antalet smittade i Sverige till 52 000 i stället för 3 000.

Island har som mål att testa en tredjedel av befolkningen. Kári Stefánsson, f d professor i neurologi vid Harvard men nu åter på Island, kan inte förstå hur andra länder kan kontrollera spridningen av coronavirus, eftersom de har för lite data för att spåra dess ursprung. "För att begränsa infektionen måste vi testa fler, hitta smittade individer och sätta dem i karantän, " säger han.

Island är ett litet land med liten befolkning, men också Sydkorea, med 50 miljoner invånare, som hade ett tidigt utbrott av coronavirus, har genom testning och smittspårning lyckats begränsa utbredningen ganska snabbt.

Sydkorea har lyckats bromsa utbredningen av coronavirus genom effektiv smittspårning.

Har vi ca 3 000 fall (som testat positivt), eller 10 500 (baserat på dödfrekvensen 1 %), eller 52 000 (baserat på Islands siffror)? Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, uppskattar enligt SvD att det inte alls är osannolikt att en procent av Sveriges befolkning kan vara smittad i dag, vilket skulle innebära att runt 100 000 redan har smittats.

Varför har Sverige valt en annan strategi än Island och Sydkorea?

https://fortune.com/2020/03/27/coronavirus-testing-us-iceland-cdc-trump-decode-covid-19-tests/

https://www.svd.se/tegnell-mer-an-100-000-svenskar-kan-ha-smittats

Använd katastrofsjukhuset som redan finns!

Igår meddelade Region Stockholm att man redan påbörjat arbetet med att bygga ett fältsjukhus i Stockholmsmässans lokaler i Älvsjö. Det tillfälliga sjukhuset att rymma 30 intensivvårdsplatser.

Det är ju bra att man rustar sig för framtida behov, men frågan är varför man inte använder de resurser som redan finns. I ett 4 700 m² stort bergrum under Södersjukhuset färdigställdes 1994 ett akut- och katastrofmedicinskt centrum (Disaster Emergency Center, DEMC) som på kort tid kan göras i ordning att kunna ta emot 160 patienter.

Pulsådern i anläggningen är en 170 meter lång huvudkorridor.  

Katastrofsjukhuset är vid krisläge självförsörjande på el, vatten, radio- och telekommunikationer. Från huvudkorridoren mynnar tolv skepp ut, som långsmala bergrum, åt båda håll. I dem ryms bland annat akutmottagning, operationsavdelning med fyra operationsbord, intensivvårdsavdelning, uppvakning och vårdavdelning samt en saneringsanläggning.

En översiktskarta över katastrofsjukhuset med huvudingång till vänster och ambulansinfart i den övre delen.

Bergrummet ligger i nära anslutning till Årstaviken och kan nås via båt, tåg, bil och helikopter. Det underjordiska sjukhuset förbereddes redan under andra världskriget när Södersjukhuset byggdes.

Sängarna står uppradade klara för att kunna ta emot patienter.

Anläggningen totalrenoverades 1994 med den standard som krävs för att klara akutsjukvården. Enligt den katastrofplan som finns på sjukhuset kan katastrofcentret bemannas inom 20 minuter från ett larm. Sverige har enligt samstämmiga uppgifter aldrig varit i en liknande katastrofsituation sedan andra världskriget. Frågan är varför sjukhuset som redan finns inte används.

Guldbron kommer på plats

Idag på morgonen vid 8.30-tden började guldbron föras mot sin slutliga plats, flytande på sina två pråmar Stina och Matilda med hjälp av några bogserbptar.

Bron svängs ut från kajen kl 8.43.

Sett från Stadsgårdssidan kl 8.53.

Bron skjuts långsamt, långsamt in över de fundament som förberetts kl 9.56.

Långsamt, långsamt, en bit till kl 11.18.

Nu ligger den nästan rätt kl 12.53

Från en annan vinkel kl 13.26.

Fästet på Gamla stan-sidan. Bron behöver fortfarande sänkas för att komma på plats.

Sedd från Katarinahissen, kl 13.37. Nu ska pontonerna sänkas långsamt så att bron kan vila på fundamenten.

När planar smittspridningen ut?

Det finns nu en allmän smittspridning av coronavirus i Sverige, främst i Stockholmsområdet, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell. Omkring 1 200 bekräftade fall av covid-19 har konstaterats i Sverige. Varje dag noteras fler fall och flera dödsfall.
Gör man inte tillräckligt riskerar smittspridningen att öka exponentiellt tills så många människor har haft sjukdomen att en allmän resistens breder ut sig i befolkningen. Det kan i värsta fall innebära att 60-70 procent av befolkningen smittats. Med en dödlighet kring 1 procent skulle det innebära 60-70 000 dödsfall i Sverige, vilket måste betraktas som en katastrof, jämförbar med spanska sjukan för 100 år sedan.
Men det ska inte behöva ske. Sydkorea är ett exempel på framgångsrikt arbete med att stoppa smittspridningen. Där har redan smittspridningen börjat plana ut.

På en månad har man lyckats bromsa smittspridningen i Sydkorea.

Också i Kina har man lyckats bromsa smittspridningen, om man nu kan lita på statistiken. Ett annat exempel är Italien, där utvecklingen ser annorlunda ut, trots långgående karantänåtgärder i norra Italien.

I Italien ökar fortfarande antalet smittade i snabb takt. Inga tecken på att smittspridningen bromsas kan skönjas.

Frågan är var vi i Sverige befinner oss på kurvan.

Smittspridningen i Sverige visar tecken på att plana ut, men är det tillförlitligt?

Intrycket är att smittspridningskurvan har börjat plana ut även i Sverige. Men det kan delvis bero på att man inte längre ägnar sig åt allmän smittspårning utan begränsar testandet till redan sjuka. I Sverige gjorde man tidigt också den typen av allmän smittspårning. I dag har man slutat att ta prov på alla dem som riskerar att ha drabbats av det nya coronaviruset i delar av Sverige. I stället riktar man in sig på riskgrupper och de som behöver vård. Medan andra uppmanas att stanna hemma om de är sjuka - men inte behöver vård. Det innebär att kunskapen om smittspridningen i samhället minskar. Att den svenska kurvan över coronafall planar ut är kanske bara ett utslag av detta, medan den okända smittspridningen i samhället fortsätter. Är det verkligen en klok strategi?

Sannolikt är många fler smittade med Coronavirus globalt

Idag är antalet rapporterade fall av Coronavirus 184 037 globalt. Antalet döda är 7 182, vilket motsvarar 3,9 procent av alla konstaterat smittade. Källa till detta finns här.

Men andelen döda varierar mycket mellan olika länder. Det är till exempel 1,0 procent i Sydkorea, som av allt att döma har haft ett omfattande arbete med att testa och isolera smittade. Men det är till exempel 3,4 procent i Spanien, 4,0 procent i Kina, 5,7 procent i Iran och hela 7,7 procent i Italien. I Sverige är andelen döda bara 0,6 procent.
Det finns två alternativa förklaringar till den stora variationen. Den ena förklaringen skulle vara att intensivvården i Kina, Italien, Spanien och Iran misslyckats med att rädda en stor andel av de svårt sjuka patienterna. Den förklaringen är inte sannolik, i varje fall inte för alla dessa länder. Intensivvården i till exempel Italien är säkerligen av hög kvalitet. Min slutsats är därför att man helt enkelt inte har lyckats testa så stor andel av de smittade i dessa länder. Det innebär att det finns ett stort mörkertal av smittade men inte testade. Om man antar att andelen döda i varje fall inte borde överskrida 1 procent innebär det att det totala antalet smittade globalt inte är 184 037 utan 733 769, fyra gånger så många. I Italien är det inte 27 980 utan  215 800, i Kina inte 80 881 utan 322 600.

Guldbron lossas från fraktfartyget

Idag på morgonen vid 9-tiden hade fraktfartyget Zhen Hua 33 sänkts så att guldbron kunde flyttats därifrån, flytande på två pontoner, och bogserat av ett antal bogserbåtar.

Fartyget Zhen Hua 33 har sänkts så att guldbron kan lossas.

På väg in mot kaj kl 9.32.

Bron vänds kl 9.34.

En bit till kl 9.36.

Nu ligger den rätt kl 9.42.

Från en annan vinkel kl 9.43.

Snart inne vid kaj kl 9.46

Från en annan vinkel kl 9.50.

Och en annan kl 9. 51.

Vid 10-tiden kunde bron förtöjas vid kajen kl 9.56.

Nu dröjer det till kommande helg innan monteringen på plats kan ske. Planen är att dra den till sin rätta plats på bygget den 20 mars.