måndag 31 oktober 2011

Tadao Andos arkitektur vågar mycket

Tadao Ando, just fyllda 70, är en av Japans absolut främsta arkitekter.
Tadao Ando
När jag var i Japan förra gången hade jag förmånen att kunna besöka hans arkitektkontor i Osaka, en betongbyggnad som sluter sig utåt, men öppnar sig inåt. Vi besökte också en av hans mest kända byggnader från 1989, Church of the light, ett par mil norr om Osaka. Det är en byggnad där de perfekt gjutna betongväggarna spelar med ljuset.
Church of the light.
Church of the light.
Church of the light, Ibaraki-Shi, Osaka prefecture.
Den här gången besökte jag utställningen ”Tadao Ando: Sights on the Mainland” på GA Gallery, som drivs av Global Architecture, ett förlag som publiserar arkitekturböcker och tidskrifter. Själva byggnaden från 1974 kunde mycket väl ha ritats av Ando, men det är i stället Makoto Suzuki och Yukio Futagawa som är upphovsmännen. Utifrån ser byggnaden mest ut som en betongbunker, men när man gått in och uppför trappan till själva galleriet möter man modern spännande arkitektur både i själva byggnaden i sig och i utställningen på betongväggarna. På GA Gallery som ligger på en liten sidogata nära Shinjuku i västra Tokyo visas arkitektur och där finns också en välsorterad arkitekturbokhandel. Det är väl värt ett besök för den Japanresenär som är intresserad av arkitektur.
GA Gallery sett från gatan.
GA Gallery invändigt.
Detta var den tredje Andoutställningen, denna gång samordnad med UIA-kongressen, som samtidigt hölls i Tokyo (UIA, International Union of Architects), och där Ando var en av talarna. Mest fokuserades på ett av de senaste projekten, Shanghai Poly Theatre, en mångfunktionell byggnad runt en operascen. Byggnaden är kvadratiskt, 100x100 meter, genomskuren av sneda rör, som öppnar oväntade passager.
Poly Theatre, Shanghai.
I sin arkitektur förenar han tradition med nyskapande element. 
Chikatsu Asuka Museum.
Honpukuji Water Temple, Awaju Island, Hyogo prefecture, 1991. 
I detta buddhisttempel ger det omgivande vattnets stillhet en meditativ effekt på besökaren. Som de flesta av Tadao Andos byggnader andlöst vacker.

fredag 14 oktober 2011

Granska Aftonbladets drev mot Håkan Juholt

Journalisten Dan Josefsson skriver i Aftonbladet om mediedrevet mot Håkan Juholt som drogs igång av Aftonbladet. Artikeln avslöjar mycket märkliga förhållanden. När Aftonbladet den 8 oktober avslöjade att riksdagen betalat hela hyran för Juholts lägenhet i Stockholm trots att han delar den med sin sambo påstod tidningen att reglerna var ”glasklara”: Juholt hade bara rätt till halv ersättning. Detta var inte sant. Aftonbladet ljög! Enligt åklagaren som startat och lagt ned förundersökningen mot Juholt var regelverket otydligt, praxis saknades och ledamöterna var inte informerade.
Dan Josefsson
Trots detta gjorde Juholt en pudel: ”Reglerna om att man bara har rätt till halv ersättning om man bor med någon annan kände jag inte till. Det borde jag ha gjort” sa han till Aftonbladet och betalade tillbaka pengarna trots att Marianne Bjernbäck, enhetschef på riksdagens ­ledamotsservice, förklarade att man inte hade någon grund för att kräva någon återbetalning. Anonyma källor påstod i Aftonbladet att Juholt informerats trots att alla inblandade förnekade att så skett. Det mest dramatiska var att någon, efter det att drevet dragits igång, uppdaterat riksdagens hemsida om regelverket och där infört en skrivning om reglerna vid samboskap, som inte funnits där tidigare, uppenbarligen i syfte att fälla Juholt. Vem gjorde detta? Det borde media granska!
Regeltexter före och efter ändringen på riksdagens hemsida.
SvD har en artikel på sin hemsida om denna ändring. Det är oklart vem som beslutade om tillägget, och vem som utformade den nya texten. Chefen för förvaltningen, Marianne Bjernbäck, säger till SvD att hon inte vet vem som beslutat om ändringen på hemsidan. Hans Strandberg, juridiskt ombud för Håkan Juholt, menar att det faktum att tillägget dök upp efter att historien dök upp i media tyder på att det här var en situation som ingen tänkt på tidigare. "I så fall borde ju den här formuleringen ha funnits med tidigare. Men det är först nu man flikat in att 'så ska reglerna tolkas'. Det är ju svårt att i efterhand föra in en sådan formulering och sedan klandra någon för att han eller hon tidigare inte gjort på det sättet."
”Att granska makten är en sak. Att agera duktig idiot åt ljusskygga krafter som försöker göra palatsrevolution i ett politiskt parti är något annat. Det är tråkigt att så många duktiga journalister inte förstår skillnaden” slutar Dan Josefsson.

Mediedrev utan proportioner

Daniel Suhonen, chefredaktör för den socialdemokratiska tidskriften Tiden, driver samma linje i SvD som jag tog upp i ett blogginlägg igår. Han skriver bland annat att stormen kring Håkan Juholt börjar i de skyttevärn som sedan länge grävts inom partiet där radikala socialdemokrater ska bort och där alla medel är tillåtna, att fabricera lögner och halvsanningar i syfte att få bort en partiledare man inte gillar. Och medierna agerar villigt megafon.
Daniel Suhonen
Att han medvetet fuskat med hyresbidraget från riksdagen, som anonyma ”socialdemokrater” hävdar i massmedier, är enligt Suhonen inte alls glasklart. I själva verket visade det sig inte finnas några regler alls utan olika praxis där principen om ”halva hyran vid samboskap” formulerades först måndagen den 10 oktober när uppgifterna, helt plötsligt och som av en händelse kom upp på riksdagens hemsida. Att hyresblanketten innehåller ett kryss för ensamboende respektive sambo visade sig felaktigt – någon sådan fråga finns inte alls.
Och Suhonen avslutar: ”Kanske måste Juholt gå, kanske förtjänar han det, men historien om hur det skedde på sannolikt helt felaktiga grunder, riggat som en fälla inifrån den nyliberalt orienterade högersocialdemokratin i Stockholms län, står då inför att avslöjas. Och medierna når återigen ett bottennapp, i sin lösnummerförsäljning och jakt på bra villebråd.”
Ett exempel på hur högersossar från Stockholms län driver på kampanjen var det inlägg som fyra sossar med Johanna Graf, kommunalråd i Solna skrev i SvD härom dagen med rubriken "Vår ledare ska bekämpa korruption, inte förknippas med det". Samtidigt bidrar just dessa högersossar till att Juholt förknippas med just korruption. Men någon korruption har det mig veterligen aldrig varit frågan om, möjligen slarv, möjligen bristande etik, men inte korruption. Den anklagelsen är lite väl grov.
Johanna Graf.
Också Göran Greider, chefredaktör för Dala-Demokraten, har i radio och tv pekat på mediernas drev. På kort tid har Mona Sahlin och Maud Olofsson avgått, Miljöpartiet har bytt språkrör, Lars Ohly har sett sig tvungen att avgå som vänsterledare och bland Kristdemokraterna är det många som nu vill byta ut Göran Hägglund. Göran Greider anser att en stor del av oron kring partiledarna har drivits fram av media. "De letar hela tiden efter gnissel i partierna och söker med ljus och lykta efter kriser och vill få igång lite av drevstämning mot partiledarna", tycker han.
Göran Greider
Kajsa Ekis Ekman skrev i DN härom dagen om att de senaste två svenska social­demokratiska partiledarna båda har fått utstå mediala drev utan like. Ingen anledning är för liten, inget fel för obetydligt för att kräva ledarens avgång. Hon bara undrar: är det tillåtet – för någon – att vara socialdemokratisk partiledare?
Frågan om hur media uppträder blir nästa stora fråga att debattera. ”Vi gör bara vårt jobb”, säger Margit Silberstein i radions morgoneko, och avslöjar sin totala aningslöshet. Frågan är hur många av riksdagens 349 ledamöter som händelsevis fått samtliga sina reseräkningar under de senaste åren granskade av Expressen just under den senaste veckan. Frågan är ju varför dessa tveksamma bidrag och reseräkningar så totalt ska överskugga vad som sker globalt i den finansiella krisen och allt annat som sker i världen och i Sverige under dessa veckor. Åtminstone borde det ske en granskning av hur public servicemedia agerat när lugnet väl har lagt sig.

Uppdatering kl 17.00
Nu har det meddelats efter mötet med sossarnas VU att Håkan Juholt sitter kvar. Lycka till, Håkan!
Den andra nyheten som kom några minuter senare var att förundersökningen mot Håkan Juholt om ev. brott läggs ned. Åklagarens motivering som kan läsas här är klargörande:
Det saknas reglering för privat hyrda lägenheter för riksdagsledamöter, skriver Björn Ericson i sitt beslut.
Överåklagare Björn Ericson har beslutat att lägga ned förundersökningen som gäller kostnadsersättningar för Håkan Juholts hyreslägenhet.
"För att ett straffrättsligt ansvar ska kunna utkrävas förutsätts att upplysningsskyldigheten tydligt framgår av regelverket eller att det finns en fast och utvecklad praxis som de enskilda ledamöterna informerats om."
Jag tolkar det som att regelverket varit otydligt, att praxis saknats och att ledamöterna inte informerats.

Hur vill stockholmarna lösa trafikproblemen?

DN Stockholm har låtit Synovate göra en undersökning av hur trafikproblemen ska lösas i Stockholm. Tyvärr är undersökningen ogenomtänkt och ger föga vägledning för politikerna. Den har inte lagts ut på nätet (ännu).
”Om invånarna själva får välja ska Stockholm satsa på att bygga ut tunnelbanan” påstår tidningen i ingressen. Men Stockholm bygger inte ut vare sig tunnelbana, spårväg eller buss – det är landstingets ansvar.
Stockholmarna väljer tunnelbana enligt DN, men hur invånarna i Stockholms län väljer vet vi inte.
Synovate har tillfrågat 1004 invånare i Stockholms kommun om hur de vill lösa trafikproblemen i Stockholm. Stockholm har ungefär 850 000 invånare. I länet finns det ungefär 2 050 000 invånare, det vill säga ytterligare ungefär 1 200 000 i de 25 grannkommunerna. Få stockholmare reser med pendeltåg och bil, i grannkommunerna reser många med pendeltåg och med bil. Tunnelbanan täcker en stor del av Stockholms kommun, men bara en liten del av regionen i övrigt. Alltså vill stockholmarna ha mer tunnelbanetrafik, så de slipper trängseln. Få stockholmare skulle ha direkt nytta av t ex Förbifart Stockholm, men många av dem som bor i grannkommunerna.
Så tyvärr DN, som man frågar får man svar. Det hade varit bättre att fråga folk i hela länet och inte bara i Stockholms stad.

torsdag 13 oktober 2011

Håkan Juholt, stanna kvar som socialdemokratisk partiledare!

Detta är väl det mest politiskt inkorrekta man kan kräva dessa dagar. Det pågår personförföljelse mot Håkan Juholt precis som tidigare mot Mona Sahlin.
Skulle Håkan Juholt avgå skulle det bli ett resultat av det mediadrev som har anförts av Aftonbladet och Expressen och uppenbarligen drivits på av socialdemokraternas högerflygel, som förlorat i inflytande med valet av Juholt som Mona Sahlins efterträdare.
Håkan Juholt är en färgstark politiker och han klarade partiledardebatten i riksdagen utomordentligt bra, med tanke på sin utsatta position. Till dem som tycker att det är konstigt att ingen nämnde hans bostadsbidrag i riksdagsdebatten kan jag bara säga: Vad har Håkan Juholts bostadsbidrag med svensk budgetpolitik att göra? Varför skulle någon ta upp dessa?
När det gäller sakfrågan tycks det vara så att det handlar om ett etiskt problem. Reglerna för hur man ska täcka bostadskostnader för riksdagsmän bosatta i andra delar av landet än Stockholmsregionen tycks inte vara solklara, i varje fall inte om man läser författningstexterna. "Den som har en egen övernattningsbostad i Stockholm kan få ersättning för den med högst 8 000 kronor per månad." Det är vad som gäller för riksdagsledamöter som hyr på stan enligt riksdagens egen hemsida. Håkan Juholt, som representerar ett annat valdistrikt än Stockholm, har som alla andra riksdagsledamöter rätt till ersättning för den extra bostad han därför måste ha, upp till omkring 8 000 kronor per månad. Att hans sambo bor i samma lägenhet ökar inte kostnaderna för skattebetalarna, men ska naturligtvis påverka bidraget om detta är fastslaget i reglerna. Men detta tycks alltså inte vara glasklart. Han har i varje fall inte på något sätt dolt de faktiska omständigheterna, så felet borde lika mycket läggas på riksdagsförvaltningen som inte tycks ha granskat hans ansökan närmare. Informationschefen Nina Wadensjö har sagt till Aftonbladet ”att det i själva verket var Peter Cervin som valde att skicka in blanketten där Juholt ansökte om ersättning på samma felaktiga sätt som tidigare. Detta för att Cervin fått så tvetydiga signaler från förvaltningen”. Tydligen har reglerna varit allt annat än solklara.
Att Juholt kan ha gjort fel på ett par reseräkningar av hundratals som Expressen granskat under de senaste fem åren visar inte att Juholt är girig eller en dålig socialdemokrat, möjligtvis lite slarvig. Jag tycker inte att det finns skäl för honom att avgå av dessa skäl. Det vore att ge efter för ett mediadrev, och det skulle inte ha något med demokrati att göra.
Jag kan vara kritisk mot Juholt av helt andra skäl. Jag tycker till exempel att Sverige borde ha tagit del av flyginsatsen i Libyen fullt ut, utan det obegripliga krångel som Juholt drog upp. Det kanske beror på att jag känner till Libyen och Ghaddafi bättre än Juholt efter att ha bott två och ett halvt år i landet. Dessutom var det dumt att avstå från partiledardebatten i SVT, men man måste väl låta Juholt växa in i den nya rollen.
Däremot är jag inte särskilt upprörd över att socialdemokraternas budgetförslag ändrades efter diskussion i riksdagsgruppen. Det är naturligt att så sker. Jag är inte heller upprörd över att Juholt sågar Ilmar Reepalus reaktionära förslag om villkorat medborgarskap som sedan fått stöd av Morgan Johansson. Juholts ställningstagande var rätt i sak.
Man kan faktiskt undra som Kajsa Ekis Ekman gör i DN: ”De senaste två svenska socialdemokratiska partiledarna har båda fått utstå mediala drev utan like. Ingen anledning är för liten, inget fel för obetydligt för att kräva ledarens avgång. Jag bara undrar: är det tillåtet – för någon – att vara socialdemokratisk partiledare?”

Tunnelbanebron över Söderström är uttjänt

Efter åratal av utredningar om Slussenprojektet kastar SL in en ny brandfackla i allra sista stund. Vid senaste Trafiknämndsmöte i september behandlades ett ärende med det kryptiska namnet ”Idéstudie rörande bro över Söderström samt bro norr om bro över Söderström (Flottbron)”. Ärendet gäller skicket hos tunnelbanans broar över Söderström som binder ihop Slussens tunnelbanestation med Gamla stan.
Söderströmsbron sedd från Munkbron.
SL har låtit göra en studie som visar att broarnas tekniska livslängd är slut och att utökade underhållsåtgärder behövs. Exakt vilka åtgärder som krävs kan man däremot inte säga, bara att det inte räcker med att måla om bron som man tidigare trodde.
Tunnelbanebroarna över Söderström trafikeras både av tunnelbana 1 och 2 (gröna respektive röda linjerna). Turtätheten är hög och tåg passerar bron varje minut under högtrafik och med ett par minuters intervall under lågtrafik. I snitt passerar drygt 300 000 resenärer per dag över bron och i framtiden planerar SL dessutom att öka trafiken ytterligare. Trafikintensiteten kommer att öka med 50 procent från 24 till 36 tåg per timme och tågen blir 30 procent tyngre med nya vagnar som man planerar att sätta in. Därigenom ökar kraven på brons bärighet.
Söderströmsbron sedd från Södermalmstorg.
Tunnelbanebroarna består av två delar, dels en 176 m lång femspårig balkbro i tio fack där det femte (mellersta) spåret endast används som uppställningsspår för tunnelbanetåg. Närmast Gamla stan ansluter den så kallade Flottbron, som består av två fritt upplagda broar, en med spännvidden 7.4 m och en med spännvidden 12.4 m. Undersökningen har visat att den tekniska livslängden teoretiskt sett är uppnådd för brons båda delar och det finns betydande rostangrepp på vissa delar. Reparationsbehovet är mer omfattande än bara ommålning som man antog så sent som 2008. Kanske behövs en helt ny bro i framtiden, när är oklart.
Bron över Söderström byggdes 1956. Då återanvändes till stor del den gamla järnvägsbrons träpålar från 1867-1868, då sammanbindningsbanan byggdes mellan Södra Station och Centralen. Den gamla järnvägsbrons 68 träpålar, snart 150 år gamla, kompletterades med 12 nya träpålar. Tunnelbanebron, med sammanlagt fem spår, är bredare än den gamla järnvägsbron med bara två spår och den västra delen av bron är grundlagd på sex stålrörspålar. Grundläggningens skick har inte klarlagts, men det kan visa sig att den behöver förstärkas eller bytas ut.
Svåra rostangrepp på tunnelbanebron.
Detta är besvärande slutsatser på flera sätt, med hänsyn till det förestående ombyggnadsarbetet med Slussen. Dels finns en gång- och cykelbro föreslagen parallellt med tunnelbanan. Det är inte säkert att en sådan bro kan byggas utan vidare eftersom den kan påverka tunnelbanebrons grundläggning med de gamla träpålarna. Ska en ny tunnelbanebro byggas i framtiden kan det behövas fritt utrymme närmast bron. På andra sidan ligger ju Centralbron, delvis i omedelbar anslutning. Dels kommer både ombyggnad och nybyggnad av tunnelbanebron säkerligen innebära avstängning av trafiken under viss tid, med krav på ersättningstrafik med buss, som då måste passera Slussen.
Men hur kan det komma sig att de nya problemen kommer fram först nu i elfte timmen? I samband med att de parallella uppdragen redovisades 2009 och beslut togs om att fortsätta planeringen av Slussen enligt förslaget från Foster+Partners/Bergs gjordes även en analys av förslaget ”Ny syn på Slussen” som förutsatte nedgrävning av tunnelbanan mellan Slussen och Gamla stan. Den utredning som då gjordes resulterade i att kostnaderna bedömdes uppgå till sammanlagt 7-12 miljarder kronor extra, inklusive kostnaderna för ersättningstrafik under byggnadsperioden. Alternativet skulle kräva en avstängning av trafiken i omgångar eller sammanhängande i minst 14 månader, troligen längre eller betydligt längre. Därför rekommenderade Stadsbyggnadskontoret att förslaget inte skulle utredas vidare. Utredningen finns refererad i en bilaga från Stadsbyggnadskontoret i april 2009. I den promemorian redovisas även att SL har konstaterat att deras konstruktioner inte kräver något ”förutom sedvanliga underhållsåtgärder, som inte skiljer sig från vad som behöver göras på andra av SL:s anläggningar”.
Denna slutsats från april 2009 var uppenbarligen inte korrekt. Det kan väl inte vara så att SL den gången inte ville lyfta fram behov av större ombyggnader eller till och med nybyggnader, eftersom det i så fall skulle ställa alternativet ”Ny syn på Slussen” i en bättre dager? Kanske var det bara så att SL har dålig koll på sitt underhållsbehov.
Förslaget "Ny syn på Slussen" från 2008 ger nya förutsättningar eftersom det innebär att tunnelbanan grävs ner.
Förut – innan de större underhållsbehoven hade upptäckts – hade man räknat med att klara av arbetena med två stopp för det ena tunnelbanesystemet i taget om 3 månader vardera under en tvåårsperiod, dvs sammanlagt 6 månaders stopp. Det kommer med säkerhet att krävas längre avstängningar med de nya större behov som nu identifierats, men hur långa vet vi inte.
Trafiknämndsärendet var bara ett informationsärende. SL avser att fortsätta utreda de oklara frågorna och belysa olika alternativa lösningar i samverkan med Stockholms stad och Trafikverket. Det handlar bland annat om att klargöra vilka kortsiktiga förstärkningsåtgärder som ska göras och när, och om vilka åtgärder som är nödvändiga på längre sikt, när de kan göras och till vilken kostnad. Det är naturligtvis frågor som måste besvaras snarast.
Arkitekten Svante Forsström, en av upphovsmännen till "Ny syn på Slussen", hävdar i SvD härom dagen att det inte brådskar med Slussen, med hänvisning till havsnivåhöjningarna i ett hundraårsperspektiv. Det anser jag är nonsens, så länge vi de fakto har sjunkande havsnivåer inte bara i Mellansverige utan även globalt (enligt mätningar med bojar).  Jag är inte heller motståndare till Slussenförslaget i stort. Trots detta anser jag det orimligt att frågor om tunnelbanans infrastruktur kvarstår obesvarade ett par månader innan kommunfullmäktige förväntas fatta beslut om detaljplanen för Slussen. 

onsdag 12 oktober 2011

Kvarnarna i Lau restaureras

Kvarnberget på Södermalm har inte längre några kvarnar kvar. I den Gotlandssocken som Fredman regelbundet brukar besöka, Lau, finns det dock fortfarande kvar sju kvarnar; Botels, Botvide, Hallbjens, Husarve, Kauparve, Mattsarve och Smiss. Förr fanns det fler. Hembygdsföreningen har tagit ansvar för att hålla de ännu återstående kvarnarna i skick, och det tycks vara ett så gott som kontinuerligt arbete. I höst ses tre av kvarnarna över. De handlar oftast om att laga vingarna, som utsätts för stora krafter under höststormarna. Kvarnarna borde tjäras också, men eftersom det börjar bli kallt väder, så får detta anstå till nästa sommar.
Botels kvarn är numera inbäddad i grönska.
När alla sju kvarnarna är genomgångna brukar vädrets makter se till att det är dags för att börja om från början igen. Arbetslaget jobbar nu i höst med att reparera tre av socknens kvarnar. Mest arbete är det på Hallbjäns kvarn, som nu har fått både ny axel och nya vingar. Men det var bara några år sedan kvarnen reparerades senast.
Hallbjäns kvarn under arbete härom året.
Kvarnaxeln lyfts på plats.
Hallbjens kvarn klar hösten 2011
Botvide kvarn för några år sedan, med ännu intakta kvarnvingar.
Botvide kvarn idag. Skall nu få fyra nya vingar.
På Husarve kvarn skall en vinge lagas.
Husarve kvarn i Lau, David Ahlqvist, teckning 1965. Ur STF:s årsbok 1966,"Gotländska väderkvarnar".
Kvarnarna ger karaktär åt landskapet liksom även bandtunen på Laus backar, som hembygdsföreningen också underhåller, och det tackar vi för.