Karybdis vid Riddarholmen

I kväll när jag var på väg hem från valborgsmässofirandet på Riddarholmen såg jag en märklig vattenvirvel just när jag passerade bron från Riddarholmskajen på väg mot tunnelbaneingången. Vi var flera som betreaktade den en god stund, utan att komma på någon förklaring. Jag gav den namnet Karybdis efter den grekiska mytologin.

Karybdis vid Riddarholmen.
I den grekiska mytologin var Skylla en vacker nymf, som dock blev förvandlad till ett klippmonster med sex fula hundhuvuden i Messinasundet. Mittemot fanns en gigantisk vattenvirvel, Karybdis, en malström som tre gånger om dagen sög det upp vattnet och slukade allt som fanns i. Om någon klarade sig tog Skylla dem i stället. Odysseus förlorade sex man till Skylla första gången de seglade genom sundet och senare hela sitt skepp till Karybdis. Därav talesättet "incidit in Scyllam qui vult vitare Charybdin" (den som vill undvika Karybdis råkar ut för Skylla, alltså två hopplösa alternativ).

Skylla och Karybdis.
Eller finns det någon annan förklaring till virveln vid Riddarholmskanalen? Kanske ett slukhål till Citybanan under vattnet? Och var finns i så fall Skylla?

Vem ska betala?

Den 9 maj skrev Kajsa Ekis Ekman i DN: ”Efter ett halvårs frånvaro återkom i söndags demokratin till Grekland”.  Hon menar att det är en seger för demokratin att de två partier som styrt Grekland i decennier har röstats bort från makten. Ekman oroar sig för att demokratin under ett halvår har åsidosatts medan bankerna och Bryssel i praktiken har tagit över styret. Hon bortser då från att det nu saknas en majoritet som alls kan styra landet. Det omöjliga valresultatet har lett till att dels en opolitisk regeringschef har utsetts, dels nyval kommer att ske i juni. Hur detta i någon rimlig bemärkelse kan innebära att demokratin har återkommit till Grekland är obegripligt.

Kajsa Ekis Ekman
Vad som har orsakat krisen är att de partier som i god demokratisk ordning har röstats fram i Grekland under decennier, enligt flertalet bedömare, har låtit det grekiska folket leva över sina tillgångar, bland annat genom att inte betala sina skatter, medan skuldberget har ökat. Det tycks nu finnas en politisk majoritet i Grekland som inte vill att landet ska betala sina skulder, utan att genomförda lönesänkningar och andra besparingar ska återställas samtidigt som man inte vill lämna euron. Man vill alltså fortsätta den politik som  de två ledande partierna fört och som har lett fram till den ekonomiska krisen.
Euron är en delorsak till krisen. Om Grekland hade haft kvar sin egen valuta, drachman, skulle den ha sjunkit i värde och grekerna skulle ha blivit allt fattigare i alla fall. Men majoriteten vill inte lämna euron.
Enligt Ekis Ekman är det de konservativa och socialdemokraterna som i årtionden har tagit lån och förskingrat pengar, inte folket som nu tvingas betala. Vanliga människor ska inte behöva betala lånen enligt Ekis Ekman, eftersom korrupta politiker har skänkt pengarna till rika kapitalister, säger hon i Radions P1. Det är lättvindigt resonerat. Det är det grekiska folket som i demokratisk ordning har röstat fram dessa partier. Det är först när notan ska betalas som grekerna tröttnar på dem, men det är så dags.
Det är ett problem för demokratin att folk röstar fram en omöjlig politik. Om Grekland inte vill acceptera lånevillkoren från EU, är det fritt fram att lämna euron och EU-samarbetet, men det vill inte  majoriteten göra. Men vem ska betala? Om grekerna har röstat fram oansvariga politiker får de rimligen också ta konsekvenserna av detta.