Lite regn har det i alla fall kommit i år

Förra sommaren minns nog de flesta som mycket torr och varm. Här på Gotland klagade bönderna och hästägarna över torkan och bristen på foder och trädgårdsägarna såg sina trädgårdar torka bort, medan badgästerna njöt över den fina sommaren.

Nederbörd i mm per år på Gotland 2000-2018, Hemse (röd stapel) och Visby (blå stapel).
Det finns ingen entydig trend när det gäller nederbörden under den här perioden. För Hemse kan man ana en svagt minskande tendens men för Visby är trenden i stället ökande nederbörd. Det sannolika är nog att det handlar om slumpmässiga variationer i vädret.
Men sett över hela året regnade det faktiskt nästan normalt under 2018 och mer än normalt under 2017. Det beror på att det regnade mycket under januari samt augusti, oktober och december. Att det regnar mycket på vintern bidrar till att fylla på grundvattnet, men det behöver regna också på vår och sommar om skörden ska bli bra.

Nederbörd i mm per månad 2018 och 2019 på Gotland (snitt för Visby och Hemse).
I år har året börjat lite bättre än förra året, sett från lantbrukarnas och trädgårdsodlarnas perspektiv.
Under perioden mars-juni har det regnat betydligt mer än förra året, 36 mm per månad jämfört med 15 mm förra året. Inte jättemycket men ändå bättre. Fortsätter det så här borde ingen klaga.
Jag har jämfört Hemse och Visby, som får representera Gotland i allmänhet. Det är två orter som ligger på ett avstånd om ca 45 km fågelvägen. Jag bor på sydöstra Gotland ganska nära Hemse. Hemse ligger inne i landet och Visby vid kusten, och topografin skiljer sig, även om Gotland inte har några höga berg precis. Det innebär ändå att nederbördsmängderna kan variera väsentligt mellan dessa ort, ja på mycket kortare avstånd.
När jag jämför nederbördsmängden på vårt ställe med grannar på några kilometers aller bara några hundra meters avstånd, visar det sig ofta skilja väsentligt. Det förekommer att det är skyfall i Hemse och kruttorrt hemma hos oss. Sådant är ju vädret ofta, med slumpmässiga variationer. Vädret blir klimat först när v har 30 års medelvärden.

Nederbörden på Gotland under 2018

Vi minns alla den torra sommaren 2018. På  Gotland regnade det extremt lite mellan mars och juli. Men under augusti och oktober regnade det mer än normalt. Totalt sett blev 2018 inte så särskilt torrt år. I Visby föll det drygt 480 mm, vilket visserligen ligger lite under genomsnittet men inte så mycket. Genomsnittligt har det regnat ca  509 mm per år i Visby under hela perioden sedan 1860.

Årsnederbörd i Visby sedan 1860.
Det går inte att se någon trendmässig förändring, i alla fall inte sedan sekelskiftet 1900. Sedan 1900 är medelvärdet 523 mm. Sedan sekelskiftet 2000 har det regnat något mer, 529 mm per år. Per månad är det 44 mm jämfört med 40 mm under 2018. Så problemet var i första hand den ojämna fördelningen tidsmässigt. År 2001-2005 regnade det faktiskt mindre, liksom 2013 och 2015. Men 2017 regnade det faktiskt mest under hela 19-årsperioden.

Årsnederbörd i Visby 2000-2018.
Enligt SMHI varierar nederbörden på Gotland, så att det regnar kring 500 mm vid kusten till lite drygt 600 mm på öns inre. Delvis beror dock skillnaderna på kuststationernas mer utsatta läge och därmed större vindförluster; mer nederbörd blåser helt enkelt förbi mätarna vid kusten. Tittar man på Hemse visar det sig stämma.

Nederbörd i Hemse 1940-2018, mm per år.
I Hemse har det regnat i snitt 560 mm per år under perioden 1940-2018. Under de senaste 20 åren har det faktiskt regnat mer än så.

Nederbörd i Hemse 2000-2018
Under de senaste 19 åren har det regnat drygt 600 mm per år i Hemse, år 2018 knappt 500 mm. År 2013 regnade det mindre än 2018.
På Gotland klagar man varje år på att grundvattenmagasinen inte fylls på tillräckligt. Det kan bero på att det regnar vid fel tidpunkter, men jag misstänker att det också handlar om att grundvattnet används mer än förr.
Den 1 april införs bevattningsförbud på Gotland, som anligt kan man tillägga efter de senaste årens vattenbrist. De stora vattenmagasinen har enligt Region Gotland inte återhämtat sig efter fjolåret och nivån är fortfarande mycket under det normala. Dessutom är vattennivån i Tingstäde träsk lägre än normalt. Det som är positivt är att ett nytt bräckvattenverket kommer att leverera vatten till södra Gotland.

Midsommarregn, härligt, äntligen…

Ja, jag trodde nog inte att jag skulle välkomna regn till midsommar, men nu gör jag faktiskt det. I går kväll samlades omkring 25 missmodiga Lauboar på östra Gotland för att traditionsenligt pynta midsommarstången mellan regnskurarna inför dagens firande. Men man hade svårt att enas om hur det skulle gå till.

Så här ser inte midsommarstången i Lau ut 2018 och himlen är inte blå...
Den traditionsenliga midsommarstången har sex stora blomsterkransar hängande under en horisontell klädd ring strax under toppen. Först lutade det åt att helt slopa midsommarstången och i stället nöja sig med att sticka ned några björkruskor i hålet, men det kändes väl uppgivet. Vi hade ju i alla fall samlat in blomster. Så småningom enades man om en kompromiss och stången bars fram igen. Den kläddes med björkris, men de sex blomsterkransarna slopades.

...utan så här mot en gråmulen himmel.
Vi får nöja oss med en blomsterklädd ring utan kransar, vilket vi han genomföra innan regnet började igen. Vi får se om det nu blir något uppehåll i regnet idag kl 13 då firandet drar i gång.

Nederbörd per dygn vid fyra stationer på Gotland under februari-juni 2018.
Regnet är verkligen efterlängtat. På sju veckor har den knappt kommit en droppe här på östra Gotland. I slutet på april regnade det ca 10 mm.

Nederbörd per månad vid fyra stationer på Gotland sedan mitten av februari 2018.
I februari var det normal nederbördsmängd, men sedan början av mars har det bara kommit 30-40 mm totalt här på östra Gotland. Normalt regnar det i snitt så mycket per månad året om. Torkan är svår och bönderna oroar sig för hur man ska klara foder till djuren, andra ser sina trädgårdar torka bort. I det perspektivet får vi stå ut med en blöt midsommarhelg, konstaterar jag medan jag hör regnet utanför fönstret på midsommaraftons förmiddag. Glad och blöt midsommar till alla!

Ovanligt regnig höst på Gotland

När år 2017 är till ända kan man konstatera att det har regnat ovanligt mycket på Gotland under hela hösten. Det innebär att årets nederbörd blev 845 mm vilket är 55 % mer än normalt.

Varning för mycket stora regnmängder på Gotland nyligen.
Stora vattenpölar, geggiga vägar och översvämmade gårdsplaner var ingen ovanlig syn på Gotland i december.

Nederbörd i mm per månad i Visby 2014-2017.
Det kom så mycket regn under årets sista månader att årsnederbörden blev långt över det normala, i alla fall för Visby. Det har faktiskt inte regnat så mycket under något år på 2000-talet som det gjorde 2017, som framgår av nedanstående diagram.

Nederbörd i Visby i mm per år 2000-2017.
Nederbörden som kommer under den kalla årstiden avdunstar inte och tas inte heller upp av växtligheten särskilt mycket utan fyller på grundvattnet. När jag skrev om detta senast i november 2017 rapporterades att de mindre grundvattenmagasinen och Tingstäde träsk var på väg att fyllas upp. Men enligt Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, var grundvattennivåerna i de stora magasinen fortfarande under det normala. I slutet av december sa Susanne Bjergegaard Pettersson, chef för vatten- och avlopp på Region Gotland, enligt P4 Gotland att den regniga hösten nu hade fyllt magasinen på ön. Men för att hon skulle vara lugn krävs mer regn även under våren. Jag undrar hur mycket det ska regna för att hon ska vara nöjd?

Fortsatt regnig höst på Gotland

Fram till slutet av maj regnade det ganska lite på Gotland, och som vanligt började man tala om sjunkande grundvatten och bevattningsförbud. Men under juni och juli regnade det normalt igen och från augusti till och med oktober regnade det mer än normalt.
Perioden december 2016-maj 2017 var visserligen torrare än normalt, men från juni till och med oktober har det regnat mer än normalt.
Under de senaste 30 åren har det regnat i snitt 490 mm per år på Gotland. Under de senaste  sju åren (2010-2016) regnade det 538 mm i snitt..

Nederbörd i Visby 1980-2016 i mm/år.
 Under de senaste 12 månaderna har det regnat hela 622 mm, alltså betydligt mer än normalt. Så Region Gotland kan nog inte skylla på det torra vädret när vattnet inte räcker till.
Räknat på de senaste 12 månaderna har det regnat mer än normalt på Gotland, och särskilt mycket under september-oktober. Så här ser nederbördsstatistiken för Visby ut för de senaste åren.

Nederbörd i Visby, mm per månad 2013-1017.

Så med den regniga hösten fylls grundvattenmagasinen på. Också Tingstäde träsk är på väg att fyllas upp. "Hurra, va mycket det har regnat", skrev Region Gotland i ett pressmeddelande. Men enligt Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, är grundvattennivåerna i de stora magasinen fortfarande under det normala medan nivåerna i de små magasinen faktiskt är över det normala för årstiden. De små magasinen handlar mest om enskilda brunnar, medan de stora magasinen framförallt är sand- och grusåsar, där kommunala vattentäkter ofta finns. Trots allt regn säger Susanne Bjergegaard Pettersson, chef för vatten- och avlopp på Region Gotland, att vattenbristen inte är över. Gotland behöver fortfarande nästan en hel årsnederbörd extra för att nivåerna i öns stora vattenmagasin ska bli normala. Och det kommer troligtvis ändå att bli bevattningsförbud nästa sommar. Trots att det regnat mer än normalt!
Problemet handlar delvis om att det har regnat mycket under en kort period, och att grundvattennivåerna inte fylls på då utan att vattnet i stället rinner ut i Östersjön. Alla utdikningar som ägde rum under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet har inneburit att en massa mindre träsk och våtmarken försvunnit. Det är bättre om det regnar lite jämnt då och då. På sikt borde nog en del våtmarker återställas där det är möjligt. För vi råder ju knappast över hur regnet fördelar sig och ibland regnar det alltså mycket på kort tid.

För lite regn och för mycket

Aldrig får vi vara riktigt nöjda. Framförallt inte med vädret. Här på Gotland, där jag befinner mig för tillfället, har det regnat en hel del sista tiden, och i skrivande stund öser regnet ner. Det har klagats en hel del på torkan och det låga grundvattnet under de senaste åren och även i år, men det beror inte på att det regnat för lite. Möjligen har det regnat vid fel tidpunkt.
Jag har tidigare konstaterat att sommaren 2017 inte var särskilt torr, och nu när siffrorna för september finns bekräftas detta. Så här ser nederbördsstatistiken för Visby ut för de senaste åren.

 Nederbörd per månad i Visby 2013-2017.
Under perioden juni-september regnade det 63 mm i sitt per månad och under de senaste 12 månaderna totalt 576 mm. Snittet sedan 1860 är snittet 43 mm per månad och 512 mm per år. Men man kan alltid klaga på att det regnade mindre än normalt under december-maj, då grundvattnet fylls på. Och man kan också klaga på att det regnar mer än normalt nu i augusti-september, då skörden ska tas in.
Och det är alltså det man gör nu på Gotland, enligt vad man kan läsa i lokalpressen. Det myckna regnandet på sista tiden har försämrat den spannmålsskörd som man hade hoppats på. Stora arealer står kvar på rot, och på sina håll har säden börjat gro. Framförallt nischgrödan durumvete drabbas hårt av regnet. Stora arealer finns kvar att tröska. Att det kom ovanligt mycket regn under september har också gjort det besvärligt för lantbrukarna att skörda potatis, morötter, kålrötter och palsternackor.
Vädret är som det är. Aldrig får vi vara riktigt nöjda. 

Normalt med regn på Gotland

Idag regnar det för tredje dagen i rad här på Gotland. Inget ösregn precis men det har i alla fall kommit 23 mm sedan i lördags. Talet om låga grundvattennivåer och den torra sommaren har successivt upphört. Vi kan nu summera nederbörden för sommaren och det var faktisk ganska normal nederbörd för juni, juli och augusti. Ingen torr sommar alltså. Enligt mätningarna för Visby kom det i snitt 53 mm per månad under dessa tre månader vilket är mer är genomsnittligt, vilket är 40-45 mm beroende på vilken period man räknar på. Om det ändå ansågs vara torrt beror det på att det regnade ovanligt lite mellan december och maj, bara ca 25 mm per månad eller drygt hälften av normalt.
Men egentligen  är begreppet ”normal” nederbörd bara ett statistiskt begrepp. Det normala är nog att det varierar ganska mycket, månad för månad, år från år.

Nederbörd i mm per år i Visby 1860-1916.
Sedan 1860 finns det 38 månader registrerade med mindre än 5 mm nederbörd på hela månaden, vilket nog får anses extremt torrt. Å andra sidan finns det också 67 månader med 100 mm eller mer, betydligt mer än dubbel mot vad som är ”normalt”. Normalmånader, definierade som medeltalet ca 42,6 ± 5 mm, är hela 268 till antalet men det är trots allt bara var sjunde månad sedan 1860. Sex månader av sju är alltså mindre normala.

Nederbörd i Visby 1860-2016, mm per månad.
Det kanske kan vara intressant att se när det brukar regna. Så här har det sett ut i Visby sedan 1860. Jag har utgått från Visby H och sedan kompletterat där det saknats värden.

Månadsvärden för nederbörd i Visby i genomsnitt för perioderna 1860-1911, 1912-1964 och 1965-2016. 
Det finns ett tydligt mönster med mer regn under perioden juli-januari och mindre regn under februari-juni. Att det var torrt i våras är alltså ganska normalt också det. Hur har det då sett ut de senaste tre åren?

Nederbörd i Visby i mm per månad under 2014-2017.
Även de senaste åren har i huvudsak följt mönstret, med undantag för att det regnade ovanligt mycket i juni och november 2016 och extremt lite i oktober 2015 samt i maj 2016 och 2017. I år har det regnat lite under februari-maj, ungefär som det brukar, och mera juni-augusti, också det ungefär som det brukar. Totalt har det regnat 512 mm de senaste tolv månaderna vilket är exakt lika mycket som snittet för hela perioden från 1860. Som jag har visat  ett tidigare inlägg kan det dock variera en hel del mellan olika mätplatser, så det är inte säkert att hela Gotland har haft det så normalt.

Vad säger Morgan Johansson?

Här är två tre aktuella exempel på svensk lagstiftning. Är de typiska?

Exempel 1. Ska vi ha arbetskraftsinvandring till Sverige? 
Många anser det och det ska också kunna förekomma, eftersom det finns brist på kompetens inom många områden. Det gäller exempelvis dataspecialister och civilingenjörer och med arbetskraftsinvandring inom tillväxtbranscher kan Sverige växa ekonomiskt. Men reglerna är fortfarande extremt rigorösa, och tillämpningen strikt och ibland helt orimlig. Kalla Fakta i TV4 visade häromdagen hur olika personer, som har studerat och jobbat i Sverige i flera år, utvisas på grund av dessa idiotiska och byråkratiska regler. De  gör rätt för sig och ligger inte samhället till last, men Migrationsverket är obevekligt. Bland dem som Migrationsverket vill utvisa finns anställda på Spotify, ett av våra mest framgångsrika företag.

Här ligger Spotify centralt i Stockholm.
Spotify har utländska dataspecialister och programmerare som Migrationsverket vill utvisa på grund av bagatellartade fel. Men varför slänger  vi ut arbetskraft som vi behöver så väl? Kan inte Migrationsverket skilja oseriösa bärplockningfirmor från våra bästa framtidsföretag? Ja, det är väl helt enkelt så att vår migrationslagstiftning inte gör någon sådan skillnad. Den ställer inga krav på helhetsbedömning och gör inga undantag för bagatellartade formella misstag. Om Migrationsverket gör rätt måste slutsatsen vara att en lagstiftning vars tillämpning blir negativ för vår ekonomiska tillväxt väl måste betecknas som dysfunktionell. När sätter justitie- och migrationsminister Morgan Johansson ner foten och stoppar eländet?

Exempel 2.Vem ska besluta om Sveriges säkerhetspolitik?
Sveriges regering tycks anse att det finns säkerhetspolitiska skäl att inte hyra ut hamnen i Slite eller Karlshamn till ett företag vars majoritet ägs av ryska staten. Kanske är det sant, kanske är det överdrivet. De bakomliggande skälen är hemliga. Men av allt att döma kan inte regeringen stoppa kommunerna om de skulle göra på annat sätt. Men kommunerna har inte den fullständiga bilden, eftersom den är hemlig. Att släppa in Ryssland i två av Sveriges mest strategiskt viktiga områden är mycket naivt, anser militärforskaren Peter Mattsson på Försvarshögskolan. "Jag tycker att det är väldigt konstigt att regeringen inte tar över det här", säger han till TT.

Slite hamn.
Men problemet är att det inte är regeringen som beslutar om detta. Det ligger på kommunerna. Det skulle strida mot det kommunala självstyret om regeringen skulle bestämma, även om det finns säkerhetspolitiska skäl. Kommunerna ifråga har dock ingen säkerhetspolitisk kompetens och ska ta lokala hänsyn. I förlängningen ligger att om kommunerna av ekonomiska eller andra skäl skulle hyra ut hamnarna till ryska flottbaser skulle regeringen ändå inte kunna sätta sig över det kommunala självstyret. Om regeringen inte får bestämma över vår säkerhetspolitik när det kommer i konflikt med det kommunala själstyret har vi en lagstiftning som väl måste betecknas som dysfunktionell. Eller vad säger justitieminister Morgan Johansson och försvarsminister Peter Hultqvist?

Exempel 3. Anhöriginvandring från Syrien.
Det finns flyktingar från Syrien som fått asyl i Sverige, men där familjemedlemmar finns kvar i Syrien. Dessa har alltså rätt till familjeåterförening i Sverige, men för att få ta del av denna rätt behöver de genomgå en intervju på en svensk ambassad. Det finns fem ambassader där detta är möjligt, som samtliga ligger i länder dit det krävs visum för syrier, och dit de därför har svårt att ta sig. Ambassader i länder dit syrier kan ta sig utan visum är inte godkända av Sverige. Nästa år öppnas även ambassad i Beirut, som ligger allra närmast Syrien, men inte heller denna ambassad blir godkänd. Det är svårt att tolka dessa svenska regler som någonting annat än ett sofistikerat sätt att kringgå syriernas rätt till familjeåterförening. Eller vad säger Morgan Johansson och utrikesminister Margot Wallström?

Uppdaterad den 22 december.

Var sommaren 2016 på Gotland verkligen så torr?

Oktober har inletts och sommaren 2016 kan nu summeras från maj till september. På Gotland (och Öland och andra delar av östra Sverige) påstås sommaren ha varit ovanligt torr. Tingstäde träsk är en av de viktigaste vattentäkterna på Gotland där vattenvolymen minskade under sommaren. Ungefär 40-50 procent av allt vatten i Visbyområdet kommer från Tingstäde. På grund av för lite nederbörd så har sjön inte varit full sedan 2014. Även grundvattnet har sjunkit och regionen utlyste bevattningsförbud för dem med kommunalt vatten redan 1 april. Senare sänktes även trycket i ledningarna för att ytterligare minska förbrukningen. Till grundvattensänkningen sägs det att en ovanligt nederbördsfattig vinter har bidragit.
Nu kan man granska siffrorna för nederbörden. Det har naturligtvis varierat mellan olika delar av Gotland. Så här såg det ut på sex platser på ön där SMHI har redovisat siffror för nederbörden månadsvis.

Nederbörd i mm per månad vid sex mätplatser på Gotland maj-september 2016.
Som framgår av diagrammet regnade det mest i juni och i augusti, medan det var torrt i maj och september på flertalet platser. I juli regnade det lite i Visby och I Fårösund, men betydligt mer på södra Gotland. Mest regnade det i Hejnum med 52 mm och minst i Vänge med 39 mm. Medeltalet för alla stationer över de fem sommarmånaderna regnade det 45 mm per månad, vilket skulle motsvara 540 mm för helår. Visby låg mycket nära medelvärdet med 44 mm.
Är det mycket eller litet? För att svara på det redovisar jag nedan hur mycket det brukar regna per år i Visby H, där det finns data sedan 1860 att redovisa.

Årsnederbörd 1860-2015 i Visby. Där det saknas data har jag fyllt på med Visby fpl eller annan närliggande station.
Diagrammet visar en uppgång under  perioden 1860-1900, medan det därefter har varit ett relativt stabilt mönster med en årlig nederbörd mellan 400 och 600 mm. Några torra år har det bara regnat ca 300 mm medan det blöta år har regnat kring 700 mm. Medelvärdet för perioden 1900-2015 ligger på 473 mm motsvarande 39 mm per månad. Om det i sommar regnade 45 mm ligger det alltså över medelvärdet. Slutsatsen är alltså att det inte var en torr sommar som media har skrivit. Det har regnat något mer än genomsnittligt.
Så  varför sjönk grundvattnet då? Jo, enligt media så regnade det så lite under den senaste vintern. Men var det verkligen så? Nedanstående diagram visar månadsnederbörden vid Visby Fpl 2013-2016.

Månadsnederbör i mm vid Visby Fpl 2013-2016.
Totalt sett regnade det i snitt 480 mm per år 2013-2015, alltså något mer än medelvärdet på 473 mm per år. Men det regnade (eller snöade) verkligen ganska lite just mellan oktober 2015 och april 2016, bara 28 mm per månad i snitt. Men det var å andra sidan inte unikt för vintern 2015-2016. Våren 2013 och 2014 var också torra, men då var hösten-vintern mera normala. Mellan juni 2015 och maj 2016 regnade det bara 366 mm, alltså drygt 100 mm mindre än normalt. Det räcker för att skapa en krissituation.
Grundvattennivåerna var sommaren 2015 något över de normala men i juni 2016 rapporterade SGU att grundvattennivåerna på Gotland var extremt låga. Mätningen från 1 juni vid Isums nära Roma visade att grundvattennivån var fortsatt mycket under den normala för årstiden. Efter mycket regn i juni visade mätningar en månad senare vid Isums att grundvattennivåerna var ännu något under men nära de normala. Ännu i september rådde fortfarande bevattningsförbud på hela Gotland, vattentrycket var fortsatt sänkt och läget ansågs fortfarande vara allvarligt.

Så här har vattennivån i Tingstäde träsk varierat per vecka genom åren; lägst hittills var det 1976. 
Både grundvattenmagasinen och ytvattentäkten Tingstäde träsk måste enligt regionen fyllas på för att ön överhuvudtaget ska ha en möjlighet att klara hösten och nästa år. Situationen gör att även vattentäkter med sämre vattenkvalitet måste användas. Vattenförbrukningen av det kommunala dricksvattnet ligger på ungefär 20 procent lägre jämfört med samma tid de föregående fem åren.
Gotland tycks verkligen vara känsligt även för korta perioder med lite regn. Det är naturligtvis oacceptabelt att region Gotland inte har planerat för att ön ska kunna klara perioder med lite regn. Så länge jag kan minnas har det från och till inträffat perioder med bevattningsförbud sommartid. En delförklaring till det allvarliga läget sommaren 2016 är troligen den växande besöksnäringen. Vill regionen att besöksnäringen ska fortsätta att växa måste vattenförsörjningen vara stabil. Eftersom man just nu bygger en ny kryssningskaj i Visby vill man nog det.
Lösningen ligger nog framförallt i avsaltning av det bräckta östersjövattnet. Idag finns det bra teknik för detta genom omvänd osmos. En liten anläggning har nyligen invigts i Herrvik och en annan planeras i Kvarnåkershamn. Regionen har nyligen beslutat att göra en förstudie av en större avsaltningsanläggning i Visby, och det är verkligen hög tid. Det borde ha skett långt tidigare, men Mp stretar emot. Att Cementa pumpar ut en massa vatten i havet från sina bergtäkter i Slite är ju knappast optimalt. Kanske kan man på längre sikt också dämma upp åar och träsk så att inte regnvattnet rinner rakt ut i havet igen. Vattenfrågan måste högst upp på dagordningen.

Vattenbrist på Gotland

Regn och översvämningar i Frankrike och Tyskland, torka här i Sverige, i alla fall på Öland och Gotland och i Östergötland. Den kommande sommaren kan Gotland komma att drabbas av värre vattenbrist än vanligt. Grundvattennivåerna är ovanligt låga och tillrinningen till de få sjöarna är dålig. Det har varit ont om vatten på Gotland länge. Man utnyttjar brunnar för grundvatten och även sjövatten från Tingstäde träsk. Vatten från Bästeträsk utnyttjas i Fårösund och Bunge. Nyligen har man introducerat avsaltning av havsvatten på Östergarnslandet och en liknande lösning förbereds på Sudret. Samtidigt pumpar Cementa ut en massa vatten i Östersjön från sina kalkbrott vid Slite. Vi är vana vid bevattningsförbud under sommaren. Region Gotland har i år infört bevattningsförbud på södra Gotland rekordtidigt, redan i april, och på nästan hela Gotland nu i juni.
Vattenbristen förklaras med att det varit en långvarig torka, med liten nederbörd de senaste åren. På sin hemsida menar Region Gotland att nederbörden, som blir vårt dricksvatten, har varit låg de senaste somrarna då är vi ju också flest på ön. I Visby kom det cirka 100 mm mindre nederbörd än ett medelår, och på vintern är det ingen snö.
Ja, det är i varje fall vad som sägs i media. Men stämmer det verkligen? Jag tar fram statistik från SMHI. Det finns data om nederbörden i Visby åtminstone sedan 1861. Så här ser det ut.

Årlig nederbörd i Visby 1861-2015, mmilimeter.
Genomsnittet för Visby är 510 mm per år under hela perioden 1861-2015, inte 600, som Region Gotland påstår. Och även om det var mindre än genomsnittligt år 2015, har det varit mer än genomsnittet under sju av de senaste tio åren. Under sammanlagt 33 år har det faktiskt regnat mindre än det gjorde 2015, så det är ingfen unik situation just nu. Det regnade särskilt lite under slutet av 1800-talet, klart mindre än under de senaste åren.
Klimatforskarna anser att det behövs 30 år för att man ska kunna tala om klimat, annars är det väder, och det växlar ju ofta som bekant. Så här mycket har det regnat i Visby under de senaste 30 åren?

Årlig nederbörd i Visby 1985-2015 i millimeter.
Som framgår av diagrammet har det varit mycket stabilt med ca 520 mm per år. Någon trendmässig minskning syns inte för hela perioden. Däremot kan man se en ökning mellan 2002-2010 följt av den motsvarande minskning 2010-2015. Det är alltså inte så att det har regnat mindre än vanligt under de senaste åren. Det har regnat ungefär som det brukar göra med normala variationer. Nedanstående diagram visar utvecklingen under de senaste 4-5 åren mer i detalj, med månadsvärden.

Nederbörd i Visby 2012-2016, månadsvärden i millimeter.
Här ser vi tydligt att månadsvärdet har sjunkit från ca 50 mm per månad 2012 till ca 30 mm per månad 2016. Det är tydligt att vi har haft en period med lite nederbörd, men av allt att döma ligger det inom de normala variationerna.
Hur ser det då ut på södra Gotland, där man traditionellt har besvärligare grundvattensituation, jämfört med mellersta Gotland. Så här ser statistiken ut för Hemse.

Årlig nederbörd i Hemse 1888-2015, millimeter.
Genomsnittet för Hemse på södra Gotland under perioden 1888-2015 är ca 545 mm per år, alltså något mer än för Visby, och det var nästan exakt så mycket det regnade år 2015. Ett helt normalt år alltså. Dessutom syns att den långsiktiga trenden är stigande. Men även här syns en trend till mindre nederbörd 2010-2015.
Enligt rapporterna från Region Gotland är grundvattennivån på Gotland nu lägre än någonsin, men av allt att döma beror alltså inte vattenbristen bara på att det regnat för lite. Det har ju regnat lika lite många gånger tidigare.
Dä återstår förklaringen att det har använts för mycket vatten. Och det är knappast överraskande. Va-standarden blir allt bättre i villor och sommarstugor och turistströmmarna ökar. Många duschar varje dag, vilket man knappast gjorde för 30 eller 50 år sedan. Det gäller också mig själv, som började mina semestrar utan dusch i sommarstugan, men det är nu många år sedan. Under många år har turistströmmarna ökat, vi bevattnar trädgårdarna mer, kanske har djurhållning och växtodling också blivit mer vattenberoende. Till detta kommer alltså att Cementa pumpar ut grundvatten i havet. Troligen har Region Gotland inte haft tillräcklig beredskap för detta, trots att det inte borde vara svårt att förutse. Inte heller på Öland tycks beredskapen ha funnit.
Region Gotland har arbetat med vattenplaner redan 1996 och 2005 där man konstaterat lokala brister, men tydligen har man underskattat de växande behoven och trott att ökade vattenuttag på grund av befolkningsökning och en ökad turism skulle kunna klaras genom den kommunala vattenförsörjningen. Det finns idag teknik för avsaltning av havsvatten, som nu börjar introduceras, t ex på Östergarnslandet och på Sudret. Men det är tydligt att det krävs betydligt större insatser i framtiden.

Garda flyktingmottagande

Vår grannsocken, Garda, är en av Gotlands mindre socknar med en befolkning på 182 personer år 2014. Livsmedelsbutiken och biblioteket är nedlagda sedan några år, men skolan finns kvar, till och med återuppbyggd efter en brand för några år sedan. Det finns också en hantverksbod, Källingknuten. Kyrkan är en av Gotlands äldsta stenkyrkor, med långhuset och tornets nedre del från 1100-talets mitt. Vid 1200-talets mitt påbyggdes tornet till dess nuvarande höjd. Det stora gotiska koret byggdes ut under 1300-talet.

Garda kyrka
Just nu förbereds dessutom ett asylboende för 60-80 flyktingar på f d Pensionat Ekängen i Garda, ett f d äldreboende. Ungefär lika många som Island tagit emot första halvåret 2015, fast Island har ju ändå en befolkning på 320 000 personer. Ekängens ägare kom dessutom själv som flykting till Sverige för 30 år sedan.

Ekängen i Garda
Totalt ska Gotland ta emot 250 flyktingar före halvårsskiftet 2016. Det är ungefär lika många som Portugal tog emot första halvåret 2015. Fast Gotland har ju bara 57 000 invånare jämfört med Portugals 10 miljoner.
Genom samarbete med Giff (Gotlands internationella företagarförening) ska flyktingarna få direktkontakt med företag som kan hjälpa till med yrkesutbildning, språk och arbete. Enligt GT kan flyktingboendet bryta Gardas befolkningsmässiga stagnation. Befolkningen i Garda ökar ju med 30-40 procent. Några kanske också stannar i Garda eller på Gotland, om ambitionerna faller väl ut.

Bro till Fårö

Fårö är en avfolkningsbygd. Befolkningen minskar och blir allt äldre, som jag beskrev i föregående blogg. Men förutsättningarna är annorlunda än liknande avfolkningsorter i Norrland.

För att vända en negativ utveckling och få befolkningstillväxt krävs arbetsplatser, bostäder och service. Turistnäringen har i stort gynnsamma förutsättningar på Fårö, men nästan ingenting annat. Det största hindret är den dåliga tillgängligheten genom färjeköerna. Det är å andra sidan ett stort hinder.
På Fårö finns en livsmedelsaffär, som har öppet året runt (i alla fall ännu så länge). Men hur länge räcker underlaget till? Där finns ingen skola men förskola och fritids. Avsaknaden av skola är ett hinder för inflyttning av barnfamiljer.
Bostadsmarknaden skiljer sig från den i Norrlands inland där husen nästan inte är värda någonting. Där finns helt enkelt ingen bostadsmarknad alls, men huspriserna är mycket låga, om nu någon skulle vilja köpa och flytta dit. Bygga nytt går knappast där, eftersom husen omedelbart förlorar större delen av sitt värde och därför knappast kan belånas. På Fårö är priserna relativt höga, eftersom fritidshusmarknaden trissar upp prisnivån. Där kan man rimligtvis få lån till att bygga nytt, om nu någon inflyttande skulle vilja det.

Hus på Fårö.
Genomsnittspriset för en villa på Fårö är 30 000 kr per kvadratmeter och för ett fritidshus 45 000 kr per kvadratmeter (begärt pris). Det är högre än genomsnittspriset på Gotland, som är 27 000 kr per kvadratmeter (försäljningspris alla typer). Man får alltså betala mer för ett boende på Fårö, vilket gör det dyrt särskilt för nya hushåll. Det är också dyrt i jämförelse med Stockholmsregionens ytterområden (22 000) och yttre förorter (30 000), där efterfrågan borde vara större, vilket kan tyckas anmärkningsvärt.
Tyvärr finns det inte kommunägda hyreslägenheter på Fårö. För att underlätta boende skulle man därför kunna tänka sig att Gotlandshem skulle bygga hyreslägenheter på Fårö. Det förutsätter förstås att det finns långsiktig efterfrågan, vilket kanske inte är fallet just nu när befolkningen minskar. Att bygga nytt borde vara möjligt, förutsatt att kapital finns till kontantinsatsen.

Fåröfärjan
Färjan mellan Fårösund och Fårö är den enda förbindelsen mellan Fårö och Gotland. Dagens två färjor, Bodilla och Freja, kan transportera 40 respektive 48 personbilar. Totalt transporteras 365 000 fordon och 29 500 gående och cyklister. Resan över sundet tar enkel väg cirka tio minuter inklusive lastning och lossning. Färjorna går i normalt i halvtimmestrafik men under sommarhalvårets högtrafik krävs skytteltrafik för att hantera det stora antalet trafikanter. Det räcker ändå inte till utan att det uppstår långa köer på upp till flera timmar.

Detta är en kort bilkö till Fåröfärjan.
Något som skull ge helt nya förutsättningar för Fårö är alltså en bro, som skulle ge ön en helt annan tillgänglighet för besökare och turistnäringen.
Vägverket presenterade 1996 en förstudie för en eventuell 1 500 m lång bro
från Fårösund till Broa, färjeläget på Fårö. Tyvärr var Fåröborna negativa till en bro den gången. En lokal folkomröstning i samband med riksdagsvalet 1998 gav en stor seger för Nej-sidan. Vägverket lade då ner planerna på en bro. Annars hade vi kanske haft bron byggd redan idag. I stället för att välkomna en bro flyttade fåröborna ifrån Fårö, skulle man kunna säga.
Trafikverket gjorde dock en ny förstudie 2011-2012. Numera verkar de flesta på ön stödja planerna på en bro. Enligt Trafikverket är en bro Fårösund – Broa, det bästa alternativet. Oavsett fast eller öppningsbar skulle bron få en hög lönsamhet enligt kostnadsuppskattningen. Trafikverkets föreslagna läge är också det läge som anges i regionens översiktsplan, liksom i förslaget till fördjupad översiktsplan för Fårö.

Trafikverkets studerade område för bron, med det valda läget mellan Fårösund och Broa.
Med en bro skulle Fårösund bli en naturlig centralort för Fårö. I den fördjupade översiktsplanen för Fårö, som snart ska beslutas, är den viktigaste utgångspunkten att bryta den negativa befolkningstrenden och det minskande serviceunderlaget. En bro till Fårö ses som en central framgångsfaktor för utvecklingen på Fårö. Det håller jag med om helt och hållet.
Men Fåröbron saknar ännu finansiering. Trafikverket funderar just nu på hur projektet ska drivas vidare. En klart lönsam investering som är en ödesfråga för Fårö borde snarast genomföras.

Tre timmar kö – Fårö nej tack

När man är en längre tid på Gotland under sommaren lockar det ofta med utflykter. Och utflyktsmålen är ju många; världsarvet Visby, Sudret med sin speciella natur eller norra Gotland med gammal stenindustri, många konstnärsateljéer, loppisar och stränder. Längst i norr lockar Fårö med raukar, sandstränder och numera också Bergmancentret. Och färjan tar bara knappt tio minuter över.
Men det är bara ett krux. När några familjemedlemmar en solig dag besökte Fårö nyligen fanns det också andra, som kommit på samma goda idé – många andra. Färjekön tog tre timmar på återvägen. TRE TIMMAR!!! För alla utom dem som är folkbokförda på ön, eftersom de har förtur.
På Stora Gåsemora lockar man med konserter, med Ulf Lundell och Carola och andra, men varnar för att man måste vara ute i god tid. Ja, det vill jag lova. Men självklart drar man sig för risken av att råka ut för tre timmars färjkö. Det blir nog inget Fåröbesök för mig i sommar. Kanske i höst när turisterna har rest hem och det är slut med konserter.
Fårös isolerade läge påverkar naturligtvis på flera sätt. Förr fanns det t ex en skola på Fårö. Det gör det inte längre. Befolkningen som länge var ganska stabil har nu börjat minska.

Befolkning, Fårö 1985-2014.
Befolkningen har minskat från 650 invånare till 500 invånare på 20 år. Därmed liknar Fårö många andra socknar på längre avstånd från Visby. Hela Gotland har haft en stabil befolkjning på 56-57 000 invånare under en längre period, men det är nästan bara Visby och socknarna nära Visby som visar positiva tal. Tittar man på befolkningsstrukturen är utvecklingen ännu mer dyster. Så här såg befolkningssituationen ut för 30 år sedan.

Åldersstruktur på Fårö 1985.
Diagrammet visar en relativt jämn ålderstruktur med vissa toppar kring 20, 40 och 70 år. Idag har åldersstrukturen ändrats kraftigt.

Åldersstruktur på Fårö 2014.
Åldersgrupperna mellan 50 och 75 år dominerar numera kraftigt, särskilt kring 70 år. Barnafödande åldersgrupper mellan 30-40 år är bland de alla minsta, så någon ny skola kan vi nog glömma. I förlängningen innebär det färre barn och fler riktigt gamla i framtiden och en fortsatt minskande befolkning, om ingenting görs.

Framtida befolkning på Fårö till 2050 med nuvarande trend.
Om ingenting gör närmar sig befolkningen 200 om 35 år, en minskning med två tredjedelar sedan 1990.
Men vad kan man då göra åt detta? Om detta tänkte jag återkomma.

Gamla kalkbrott i ny tappning

Mark- och miljööverdomstolen ar sedan i våras lagt ärendet om Nordkalks täktansökan för Bunge Ducker – den s k Ojnareskogen – på is i avvaktan på regeringens beslut om nya Natura 2000-områden på Gotland. Stoppet gäller dock som längst t o m den 31 augusti 2015. Frågan ligger nu på miljöminister Åsa Romsons bord. Romson har tidigare uttalat att hon vill att regeringen gör Nordkalks mark i Ojnareskogen till Natura 2000-område. Det var dock under alliansregeringens tid. Nu måste ett sådant beslut också förankras hos den socialdemokratiska delen av regeringen.
Skulle kalkbrottet komma till skulle det naturligtvis orsaka en stor påverkan på natur och miljö för all framtid, inte bara under de årtionden som brytningen kommer att ske. Men om man ser det hela med ett historiskt perspektiv kommer så småningom också en tid efter kalkbrytningen, precis som har skett tidigare. Särskilt norra Gotland har också tidigare påverkats av en mängd kalkbrott, varav de allra flesta numera är nedlagda. Men många av de nu nedlagda kalkbrotten och även sådana som fortfarande används är i dag intressanta platser som lockar många besökare. Många betraktas idag till och med som vackra och spännande.

Västra brottet i  Slite är 89 hektar stort och 45 meter djupt.

Väster om Slite ligger till exempel det Västra brottet, ett av Cementas två pågående kalkbrott. Där har man anordnat en rastplats vid vägen med utsikt över kalkbrottet. Cementa startade sin verksamhet 1916-1919 medan det Västra brottet är från 1960-talet. Cementa planerar att lägga ned stenbrottet men man vill fortsätta bryta kalk i File Hajdar, det andra kalkbrottet lie längre bort från cementfabriken. Cementa i Slite är en av Europas största cementfabriker med ett par hundra anställda. Får man inget tillstånd efter 2021 måste förstås fabriken läggas ned och vi får i stället importera cementen.
Men eftersom Västra brottet snart läggs ned är det dags att fundera på hur det kan behandlas efter brytningen. Cementa har därför tagit fram en efterbehandlingsplan för Västra brottet. Det handlar om att återställa habitat som är användbara för viktiga växter och habitat som finns i Natura 2000-området vid File Hajdar, särskilt gynna nipsippan, utveckla en så hög biodiversitet som möjligt samt återställa viktiga habitat som återfinns i omgivande områden, särskilt kalkgräsmarker. I planen finns bland annat alvar, kalkgräsmark, tallskog, buskar, diken, våtmarker, sjö, rinnande vatten, sluttningar och branter. Stora delar av brottet planeras även att bli tallskog. Vattendrag i området ska formas naturligt med kurvor och större vattensamlingar där vass och sälg kan växa. Västra brottet har också behandlats i ett prisbelönt examensarbete vid SLU av Stina Näslund och Sara Östberg, ”Slite upplevelselandskap - att gestalta för biologisk mångfald”.

Plan för Västra brottet i framtiden.
Författarna gör ett gestaltningsförslag för hur miljön i och kring ett kalkstensbrott kan tillgängliggöras och gestaltas med upplevelsevärden och biologiska mångfald i fokus. De menar att kalkstensbrottet har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hävd och brukade marker. Resultatet blir en gestaltning där kultur- och naturlandskapet och efterbehandlingen tillgängliggörs genom utökade stigar, spänger och målpunkter för att locka besökare till området och utöka områdets upplevelsevärden. Allmänheten väntas genom gestaltningen få tillträde till ett natur- och kulturlandskap med nya estetiska värden och upplevelser. Med ett sådant synsätt blir inte ett kalkbrott en plats där naturen ohjälpligt har skövlats för all framtid, utan tvärtom en fas som innebär att nya natur- och upplevelsevärden tillförs.
Västra brottet står inför en kommande förändring, men det finns också många exempel på att gamla kalkbrott redan har inlett en sådan ny fas, ofta med nya attraktionsvärden för närboende och turister. I Ar finns Blå lagunen, ett nedlagt kalkbrott som vattenfyllts och förvandlats till en mycket populär badplats, med ny tillfartsväg, parkeringsplats och toaletter.

Blå lagunen, en populär badplats.
I ett av Storugns kalkbrott finns sedan mer än 10 år en drygt 3 km lång racingbana, Gotland Ring, med internationella racingtävlingar, företagsevents, kurser och tekniktester av bilar.

Fullt utbyggd kommer racingbanan Gotalnd Ring bli 7 km lång.
Vid Hideviken finns ett stort område med övergivna stenbrott. Brytning och kalkbränning pågick här under 1600- och 1700-talet. I början av 1900-talet pågick på nytt kalkbrytning här fram till 1960-talet och då bildades en inre gryta som liknar en amfiteater. Här arrangeras sedan 1993 teater- och musikkvällar av föreningen Hide Kulturbrott.

Hide kulturbrott.
Vid halvön Furillen bedrevs kalkstensindustri fram till 1970-talet och därefter var det militärt militärskyddsområde. Området består idag av stora kalkgrushögar.

Furillen 
Fabriken från industrin är idag omvandlad till ett hotell med restaurang. Lämningarna från den gamla industrin samt det karaktäristiska ljuset har lett till att många fotograferingar för mode, reklam och musik har gjorts här. Landskapet är kargt med stenstränder, raukar, klintar, hedar och skog. Här finns fridlysta orkidéer, vilda kryddväxter och får och kor betar i den södra delen på somrarna.

Bläse kalkbruksmuseum
Vid Bläse har efter kalkindustrins nedläggning upprättats ett kalkbruksmuseum. Där finns också en museijärnväg som leder till det nedlagda stenbrottet, som numera har förvandlats till bad- och fiskesjö. Vid Smöjen ligger också flera gamla vattenfyllda stenbrott, som idag har blivit populära badsjöar.

Smöjen kalkbrott (f.d.) och badsjö (numera).
Lite öster om Visby ligger Follingbo nedlagda kalkbrott. Idag är det ännu en populär badsjö, med grunt och djupt vatten. Det är pckså en populär dyksjö.

Follingbo kalkbrott idag.
Gamla nedlagda kalkbrott tycks omges av positiva associationer. Hur ska man annars förklara att man i Roma kan uppleva "ett naturnära bad med kalkbrottskänsla fritt från alger i en vattenpark med historisk atmosfär. På Varplöse Vattenpark finns ett kalkbrottsliknande bad, en stor simbassäng med möjlighet till tävlingssim och en stor damm där erbjudande om gummibåtsuthyrning finns. Utöver upplevelser i eller på vatten finns tillgång till boulebana och kubbspelsplan."

Varplöse vattenpark.
Men badet i Roma har anordnats i det nedlagda Roma sockerbruks gamla kylvattenbassänger, vilket kanske inte låter lika romantiskt som kalkbrott.
Det tycks som om det finns en positiv framtid också för gamla industrier och kalkbrott. Det kan också gälla för Nordkalks framtida kalkbrott, om de nu kommer att få tillstånd att bryta kalk på Gotland i framtiden, vilket ännu är en oviss fråga.