Svenska Akademien i limbo

Innan maj är slut ska nya ledamöter väljas in i Svenska Akademien – det sa ledamoten Göran Malmqvist till Expressen nyligen. I så fall måste beslutet tas idag, torsdag den 31 maj.
Men det går inte det enligt nuvarande stadgar, om inte flera ledamöter som lämnar arbetet i Akademien återkommer. Det krävs 12 närvarande ledamöter, men för närvarande deltar bara 10 i arbetet. Av de 18 originalledamöterna har fyra beviljats utträde och fyra deltar inte i Akademiens arbete. Tre av de fyra sistnämnda – Sara Danius, Kjell Espmark och Peter Englund – har öppnat för att återvända, om Horace Engdahl avgår.

Göran Malmqvist
Horace Engdahl menade att Svenska Akademien har tolkningsföreträde om val av nya ledamöter: "Låt oss först som sist fastslå att den som tolkar Svenska Akademiens stadgar är Akademien själv. Vi inhämtar de expertsynpunkter som vi anser oss behöva, men avgörandet ligger hos ledamöterna, ingen annan", skrev Horace Engdahl i ett mejl till Expressen och fortsatte: "Akademien är en självständig och självförvaltande organisation och är varken en del av staten eller av hovet. Det finns inget skäl att tro att kungen skulle betrakta saken på något annat sätt."
Men det stämmer inte enligt hovet, som dagen därpå, enligt Expressen, var i kontakt med STV Kulturnyheterna:
”Svenska Akademien har att följa nuvarande stadgar och där är det tolv ledamöter som krävs för nyinval. Det finns inga planer nu på ytterligare förändringar av stadgarna”, sade hovets informationschef Margareta Thorgren till Kulturnyheterna för någon vecka sedan.
Jur dr Martin Sunnqvist bekräftade den 24 maj hovets syn i en intervju med Sveriges Radios Ekoredaktion: ”När det gäller inval av nya ledamöter i Svenska Akademien är kungens vilja "faktiskt avgörande" - och han har sista ordet. Enligt Martin Sunnqvist, juris doktor i rättshistoria vid Lunds universitet och rådman vid Malmö tingsrätt, är kungens vilja "faktiskt avgörande. När det gäller inval av nya ledamöter är det två bestämmelser som är viktiga. Den ena är att det måste vara tolv ledamöter närvarande när det väljs nya ledamöter. Den andra är att valet måste underställas Akademiens beskyddare kungen”, sade Sunnqvist till Ekot. Det är enligt Sunnqvist först när kungen "bifaller" valet av en ny ledamot som den nya ledamoten kan betraktas som formellt invald. ”Det innebär att om Akademien gör någonting som inte faller kungen i smaken, om han anser att det inte har gått rätt till när det gäller just ett inval, då har kungen makt att inte bekräfta invalet, och då har det heller inte skett något inval”, säger Sunnqvist.

Martin Sunnqvist
Därmed tycks Akademien ha hamnat i limbo. Om Danius, Espmark och Englund inte återvänder står Akademien utan möjlighet att välja nya ledamöter. Därmed kan Akademien bara få allt färre medlemmar, och medelåldern är redan tämligen hög.
Men det behöver inte drabba utdelningen av Nobelpriset i litteratur. Enligt Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen är Vitterhetsakademien villig att ta över Nobelpriset. Jens Liljestrand ser ett långsamt borttynande av Svenska Akademien som det troligaste scenariot. Anders Cullhed har redan sin lista på en ny Nobelkommitté klar:
”Av våra 60 arbetande ledamöter är 8-9 litteraturvetare, och lika många professorer från något av språkämnena. Dessutom har vi ett antal utländska ledamöter, spridda över världen, som vi också skulle engagera i arbetet med ett eventuellt Nobelpris i litteratur.
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien grundades av drottning Lovisa Ulrika 1753; den är alltså äldre än uppstickaren Svenska Akademien, startad av hennes son Gustav III 33 år senare.
Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelpriset i litteratur delas ut av ”Akademien i Stockholm”. Det är upp till Nobelstiftelsen att tolka vem som avses. Det är inte helt osannolikt att att Nobelpriset i litteratur övertas av Vitterhetsakademien, där en av ledamöterna händelsevis är Sara Danius med viss erfarenhet av Nobelprisutdelningar.

Sara Danius
Svenska Akademiens ledamöter har sedan i höstas på ett sällsynt systematiskt sätt ägnat sig åt att bryta ned Akademiens anseende på ett sätt som de antagligen inte har förstått själva. Ta Horace Engdahls beundran för kulturprofilen som "gentleman" eller "vivör" eller hans utpekande av Sara Danius som den sämsta ständiga sekreteraren någonsin. All tidigare sekretess lades åt sidan och ersattes av ett högst offentligt gräl. Thomas Steinfeld skrev i gårdagens SvD att man i Sverige ännu inte har förstått i vilken grad Akademiens rykte har tagit skada och att det kommer att ta år, om inte decennier, för att återskapa det förlorade goda anseendet, om det över huvud taget kan lyckas. Finns det ens kvalificerade kandidater till nya ledamöter, som längre skulle acceptera att väljas in?

Johannes Anyuru
Just denna dag då det tillkännages att Svenska Akademien delar ut det Doblougska priset till författaren Johannes Anyuru frågar sig denne Johannes Anyuru i DN vem som längre vill ha ett pris från Svenska Akademien? Anyuru tror att det är sannolikt att framtida Nobelpristagare kommer finna sig tvungna att förklara sig eller kommer att vägra ta emot priset helt och hållet. Och vilka skrivande människor kan lockas av att ”fylla de lediga platserna i en Akademi som i dag framstår som en bunker, en plats som vägrar se vilket oerhört svek det är att dess namn används för att hota, manipulera och skada unga människor som drömmer om skrivandet?” 

Krav på att Horace Engdahl lämnar Akademien

Dagens Nyheter fortsätter att gräva i historien om Svenska Akademiens fortgåend förfall. På Svenska Akademiens slutna möte den 1 februari kallade Horace Engdahl den ständiga sekreteraren Sara Danius för ”inkvisitor” och krävde att advokatutredningen skulle makuleras, men förslaget röstades ned.
Sara Danius "inkvisitor" - "hänsynslöst angrepp" på Akademien
På Akademiens möte den 1 januari gick Horace Engdahl till hårt angrepp mot Sara Danius och ville ”makulera” advokatutredningen om den sk kulturprofilen Arnault. Han kallade Danius ”inkvisitor” och hävdat att Akademien var utsatt för ett ”hänsynslöst angrepp” utifrån. Engdahl fick en omröstning om utredningen en månad senare, men beslutet blev att utredningen skulle färdigställas. I utredningen redovisades brott mot jävs- och sekretessregler och misstankar om ekonomiska oegentligheter. Rekommendationen från advokatbyrån var att Klubben skulle polisanmälas. Utredningen lämnade enligt uppgift ”inte några tvivel över huvud taget” om att uppgifterna var tillräckliga för att polisanmälan skulle göras.
Vid mötet den 5 april röstade Akademien, om Akademien skulle anmäla Klubben till polisen, och på vis följa den rekommendation man tidigare hade fått av advokatbyrån. En vecka senare lämnade Sara Danius uppdraget som ständig sekreterare och meddelade också att hon inte längre kommer att delta i Akademiens arbete. Även Klas Östergren, Kjell Espmark och Peter Englund meddelade att de lämnar sina stolar.

Tre ledamöter som lämnat arbetet i Svenska Akademien, men inte formellt har utträtt, Sara Danius, Peter Englund och Kjell Espmark, skriver nu till Akademien och säger sig vilja medverka till att bygga upp Akademien på nytt. Två av dem är f d ständiga sekreterare. Men ett villkor ät att Horace Engdahl lämnar Akademien:
”Enligt Svenska Akademiens stadgar krävs tolv röster för inval av ny ledamot. Den reducerade Akademien har därmed ingen möjlighet att förnya sig. I denna den värsta krisen i Akademiens historia är vi som lämnat arbetet beredda att bistå med återuppbyggnaden. Ett första steg måste vara att välja in en framstående jurist på stol nr 1”, skriver ledamöterna och fortsätter: ”Ett oavvisligt villkor är dock att Kulturprofilens outtröttliga förespråkare, Horace Engdahl, lämnar Akademien. Han har varit drivande i den process som fört institutionen in i en allt djupare kris. Vi förutsätter att han tar sitt ansvar och nu sätter Akademiens bästa före varje enskilt intresse. Utan att så sker är det helt omöjligt att återvinna förtroendet för vare sig Svenska Akademien eller det litterära Nobelpriset.”
"Så skönt, då blir vi av med dem"
Horace Engdahl avvisar detta med ett föraktfullt uttalande till DN: ”Så skönt, då blir vi av med dem. Jag är vald till stol nr 17 på livstid och kommer förvisso att sitta kvar till min död. De tre avhopparna skämmer ut sig genom detta misslyckade försök till maktspel”.
Horace Engdahl avfärdar avgångskravet i ett mejl till SVT Kulturnyheterna: "Det finns inget skäl att kommentera en sådan dumhet. Om dessa avhoppare vill återvända till Akademiens arbetsgemenskap, får de lov att göra det utan bisarra krav och åthävor".
Även Akademiens tillförordnade direktör Göran Malmqvist är kritisk mot kravet. ”Det är dumheter! Det är helt otänkbart. De har lämnat Akademien och har inte med oss att göra. Jag vill inte kommentera mer, men det är för jävligt”, säger han till TT.

Horace Engdahl gapskrattar

Det som tycks uppta kultursidornas intresse just nu är Horace Engdahls gapskratt på väg från Svenska Akademiens torsdagsmöte till den traditionsenliga middagen på Den Gyldene Freden. Man hade just beslutat att skjuta upp utdelningen av 2018 års Nobelpris, när Horace Engdal fångas på bild arm i arm med Kristina Lugn fångas av DN:s fotograf Alexander Mahmoud.

Foto: Alexander Mahmoud, DN.
Mahmoud och en reporter följde efter för att få kommentarer om hur de tyckte att mötet hade gått. ”Även en reporter från Sveriges Radio var med”, säger Alexander Mahmoud i DN. Men vad är det då Horace Engdahl och Kristina Lugn skrattar åt?
”Jag var så fokuserad på att plåta och hörde inte, men håller gärna på det lilla jag vet att de sade för jag gillar att den bilden har tolkats på så olika sätt och väckt till exempel ilska, förvirring och glädje,” säger Mahmoud.
DN:s Björn Wiman spekulerar om de skrattar åt det faktum att Svenska Akademien just hade beslutat att frånta sig själv sin viktigaste och mest glansfulla uppgift, att utse en Nobelpristagare i litteratur? Eller åt att de, som Akademiledamöter, också i denna ödesdigra stund anser sig stå över det omgivande samhällets konventionella krav på rimliga reaktioner?
Enligt SvD hade de som trodde att det var akademiledamoten Horace Engdahl som mötte pressen med ett diaboliskt Cruela de Vil-skratt i torsdagskväll fel. Det var en ”myling”. I Svenska Akademiens ordbok hittar vi svaret på vem det var.
Myling: ”(i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. folklor.) vålnaden av ett mördat barn (särsk. ett odöpt barn l. ett foster som lagts å lönn) l. av ett foster som framfötts vid missfall, men som icke blivit ordentligt begravt, l. av en mördad fullvuxen person (som icke blivit ordentligt begravd l. vars baneman går ostraffad)” (SAOB).
I SR P1 diskuterar fotografen Elisabeth Ohlson Wallin och Niclas Östlind, doktor i fotografi på Akademin Valand i Göteborg årets kanske mest omtalade svenska fotografi. Men varför kan inte de närvarande reportrarna lätta på mystiken?

...så var de bara tio

Idag har Sara Stridsberg meddelat att även hon lämnar Svenska Akademien. Det saknas nu två personer för att kunna välja in nya ledamöter, vilket kräver tolv ledamöter. 

Horace Engdahls hjärnsläpp

Horace Engdal uttalade sig i går i radioprogrammet ”Nordegren & Epstein" i P1 om de olika turerna om Svenska Akademien. Han  avfärdar de hundratals professorer och forskare som skrivit på upprop om Svenska Akademiens krishantering: ”För en gångs skull passar verkligen termen ’hjärnsläpp’, och det är rejält med hjärnor det handlar om, man kunde verkligen höra dunsen”, säger han.
"Det kännetecknar den låga nivå som Horace Engdahl numera rör sig på", säger Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och en av samordnarna av uppropet i Dagens Nyheter.
Programledaren Thomas Nordegren ifrågasätter att Engdahl inte tidigare ska ha hört anklagelserna om ”vivörliv” som förts fram mot Kulturprofilen: ”Vivörliv är inget olagligt och inte alltid impopulärt” (vivör betyder playboy eller rumlare).

Akademiledamoten Horace Engdahl.
Engdahl tonar ner betydelsen av anklagelserna med att det framfördes anklagelser av ”vittnen som var anonyma”. Men de 18 kvinnorna var utsatta för sexuella trakasserier, inte vittnen.  Och Horace Engdahl fortsätter: ”Det är en ytterligt egendomlig omständighet som är främmande för svensk rättstradition och gjorde det svårt att ta ställning till sanningshalten i vittnesmålen.” Men är det troligt att 18 kvinnor skulle ha hittat på alltihop? Engdahl forsätter: ”Vi borde hållit fast vid att ingen är skyldig förrän det bevisats”. ”Vi borde inte rusat med i upploppet och inlett egna syndabocksprocesser.” Men Akademien hade inte heller uppgiften att ta ställning till eventuella brott. Det är en uppgift för polis, åklagarväsende och domstolar. Men Akademien ville inte ens följa sin egen advokatutrednings rekommendation om att göra  polisanmälan. Utredningen visade dock enligt Akademiens pressmeddelande "att oacceptabelt beteende i form av oönskad intimitet har förekommit, vilket dock inte var allmänt känt i Akademien". Men nu ångrar Horace Engdahl alltså att han inte stoppade utredningen. Vill han nu alltså  desavouera Akademiens pressmeddelande?
Horace Engdahl fortsätter: ”Vi kommer skapa garantier för att blockera möjligheten att utifrån göra påtryckningar mot akademiledamöter genom kampanjer eller upplopp.” Vad menar han egentligen. Ska han hindra pressen att skriva? Och vilka upplopp talar han om?
Hur sannolikt är det att flera hundra akademiker får hjärnsläpp samtidigt? Är det någon som har fått hjärnsläpp är det snarare Horace Engdahl själv.

Krisen inom Svenska Akademien har gjort att ledamöterna är utom räddning

228 akademiker inom litteratur- och språkforskning skrev i måndags under uppropet ”Misstroendeförklaring mot Svenska Akademien (litteratur- och språkvetare)”, som publicerades i DN. ”Drivande krafter har valt att under mer än tjugo års tid negligera anklagelser om sexuella övergrepp. Man har uttryckligen nonchalerat vittnesbörd från de kvinnor som berättat om vad de utsatts för, och odlat en tystnadskultur som uppvisar alla tecken på nepotism, jäv och vänskapskorruption.”
i går publicerades ytterligare ett akademikerupprop mot akademien med 465 forskare, flertalet professorer och disputerade. ”Svenska Akademien befinner sig i en förödande och självförvållad kris som vi inom humanistisk, samhälls- och utbildningsvetenskaplig forskning i Sverige reagerat mycket starkt på. Vi kräver att Svenska Akademien omvandlas grundligt och efterlever väletablerade grundprinciper om öppenhet och rättssäkerhet: jävsregler ska följas vid utdelning av priser, anslag och bostäder, alla misstänkta brott ska polisanmälas och advokatutredningen offentliggöras.”

Demonstration med flera tusen knytblusar på Stortorget framför Börshuset.
I går kväll protesterade ett par tusen personer, flertalet kvinnor, på Stortorget i det s k ”knytblusuppropet” mot den förstockade Svenska Akademien. Ett tiotals skarpa tal hölls utanför Bördshuset av kvinnor till försvar för Sara Danius, däribland Katarina Wennstam, Rossana Dinamarca, Mona Sahlin och företrädare för Fi, Liberalerna och Centerpartiet, men Akademien vågade inte hålla sitt traditionella torsdagssammanträde där, utan gjorde det i stället på hemlig ort, för att slippa höra de arga kvinnornas åsikter.
Författarna Denise Rudberg och Göran Greider menar i SVT att krisen inom Svenska Akademien gjort att ledamöterna är utom räddning, och jag är böjd att hålla med.

Hoppsan! Bloggförfattaren har blivit dokumenterad av DN på Stortorget med mörka glasögon strax intill högtalaren. 
Just när jag skrivit detta kommer äntligen pressmeddelandet, vid lunchtid på fredagen, som tagit akademien så lång tid att få fram. Där framgår att Svenska Akademien äntligen har skickat advokatutredningen om Jean-Claude Arnault till rättsvårdande myndigheter. Måste det ta så lång tid att komma fram till detta beslut? Och var det inte just detta som Sara Danius ville, men inte tilläts göra för en vecka sedan?
"Utredningen har visat att oacceptabelt beteende i form av oönskad intimitet har förekommit", står det nu i pressmeddelandet. Enligt pressmeddelandet visar utredningen att beslutsprocessen för ekonomiskt stöd för Kulturplats Forum stod i strid med Akademiens jävsregler. Utredningen visar på brott mot Akademiens sekretessregler avseende arbetet med Nobelpriset i litteratur. Enligt pressmeddelandet så kommer det krävas förändringar av Akademiens organisation och arbetsformer. Svenska Akademien ska ta fram en plan för att återställa förtroendet och få ett produktivt samarbete med ett, på längre sikt, fulltaligt antal ledamöter. Svenska Akademien beklagar nu djupt att de brev i december 1996 som avslöjades av Expressen då Akademien uppmärksammades på misstänkta sexuella övergrepp av den så kallade kulturprofilen Jean-Claude Arnault då lades åt sidan vilket ledde till att inga åtgärder vidtogs. Bara för någon dag sedan sade Sture Allén att ”brevet inte framstod som viktigt”.
Tänk att det kunde ta så lång tid att krypa till korset. Svenska Akademiens anseende är nu det lägsta på 232 år. Och de ledamöter som pekat ut Sara Danius som den sämsta ständiga sekreteraren sedan 1786, har nu framstått som de sämsta ledamöterna i Akademien under samma period. Vilket sammanträffande.

Sture Allén och Horace Engdahl bör lämna Akademien

För några dagar sedan konstaterade DN:s kultrchef Björn Wiman att ”De 18 bästa har blivit de 11 sämsta”. Enligt Björn Wiman är Akademiens enda möjlighet att överleva nu att stadgarna ändras och att de nya ledamöter som väljs in inte ingår i de kvarvarandes kotterier. Wiman tror dock att det inte är sannolikt, utan snarare att Akademien går in i en mörk period av sin historia.

Idag ger SvD:s kulturchef Lisa Irenius Svenska Akademien två alternativ efter de senaste dagarnas accelererande kris. Hon konstaterar att Sture Allén och Horace Engdahl bär det tyngsta ansvaret för underlåtenheten att undersöka påståenden om sexuella övergrepp. Men de har enligt Irenius visat sig helt renons på självrannsakan och förtroendet för Akademien är nu på botten. I dag finns enligt Irenius bara två alternativ för Akademien. Det ena är att både Horace Engdahl och Sture Allén avgår:
”Utöver att Engdahl och Allén har blundat för anklagelser om sexuella övergrepp har de också motarbetat Akademien under krisen. De har eldat på den upprörda stämningen och vägrat uttrycka ens ett uns av självkritik. Om de lämnar sina stolar finns en liten möjlighet att Svenska Akademien sakta kan påbörja den mödosamma resan att återvinna förtroendet och återskapa sig själv.” ”Det andra alternativet är att hela Akademien avgår. I så fall bör några kloka personer få i uppdrag att bygga upp en ny akademi. Under tiden får Akademiens arbete, inklusive utdelningen av Nobelpriset i litteratur, pausas. Det är en drastisk lösning, men med tanke på hur låg legitimitet Akademien har i dag är den inte längre orimlig.”

Uppdatering den 18 april 2018
Kung Carl XVI Gustaf, som är Akademiens beskyddare, meddelar i ett pressmeddelande att han ändrar Svenska Akademiens stadgar:
"Jag har för avsikt att komplettera Svenska Akademiens stadgar på det sättet att det görs tydligt att det är möjligt att lämna Akademien på egen begäran. Den som under längre tid än två år inte deltagit i arbetet ska vidare anses ha lämnat Akademien, även om ledamoten inte formellt begärt sitt utträde."

Det är naturligtvis bra att man ska kunna lämna akademien. Allt annat vore absurt, även om det har tillämpats fram till idag. Det är också bra om inaktiva medlemmar utesluts.

Men man måste också kunna välja in nya medlemmar med mindre än 12 ledamöter. Annars går akademien ändå under så småningom. Eller kanske har kungen tänkt sig att själv utnämna nya medlemmar. Det vore ju i varje fall högst intressant.