Coronavirus jämfört med ett normalår

Dagens Nyheter har skrivit om hur olika regioner och kommuner rapporterar dödsorsaker med anledning av corinaviruspandemin. Det råder stor osäkerhet om siffrorna. I många fall rapporteras dödsorsaken som coronavirus även om det också kan finnas andra sjukdomar bakom ett dödsfall. I vissa kommuner där ingen provtagning sker på äldreboenden rapporteras inte coronavirus som dödsorsak även om det kan ligga bakom dödsfallet. Med tiden kanske vi får en mera rättvisande kunskap om utfallet.
SCB rapporterar totala antalet döda per dag och per vecka, vilket regelbundet uppdateras. Lägger man in folkhälsomyndighetens rapporter om antalet dödsfall på grund av coronavirus i SCB:s statistik får man en intressant bild.

Genomsnittligt antal döda i Sverige per vecka 2015-2019, motsvarande siffror för 2020, samt antalet döda i coronavirus, covid-19, vecka 1-14.

I Sverige har dödsfall i coronavirus förekommit sedan vecka 11. Men under årets första 10 veckor har antalet dödsfall varit lägre  än genomsnittet för motsvarande period 2015-2019. I genomsnitt dog 1910 personer per vecka i början av 2015-2019, mot endast 1837 under 2020. Det är först i vecka 13 och 14 som coronavirus drivet upp antalet avlidna över tidigare år. Totalt sett är antalet döda sedan årsskiftet till och med vecka 14 fortfarande lägre för 2020 jämfört med medeltalet under perioden 2015-2019.
Första dödsfallet i världen rapporterades från Kina i vecka 4. Första sjukdomsfallet i Sverige rapporterades i vecka 6. Kanske har våra försiktighetsåtgärder hållit nere de totala dödstalen i början av pandemin. Kanske är även SCB:s preliminära rapportering behäftad med osäkerheter. Frågorna hopar sig.

Att sluta coronatesta många var ett misstag

Idag har Sverige drabbats av totalt 11 927 sjukdomsfall av coronavirus enligt Worldometer. Därmed ligger vi på plats 21 i världen bland totalt 94 länder som har levererat statistik. Därmed är vi värre drabbade än de flesta större länder. Sverige ligger med sin befolkning på 10 miljoner bara på 55:e plats i storleksordning. Tar man hänsyn till befolkningen är antalet 1 181 sjukdomsfall per miljon invånare, vilket ger oss plats 20 på listan.
Men vi är också värre drabbade om man ser till antalet döda per miljon invånare. Totalt har vi nu 1 203 döda vilket ger 119 döda per miljon invånare. Genomsnittet för de länder, som har levererat statistik är bara 21 döda per miljon invånare. Det kan ju finnas olika förklaringar till den nedslående statistiken. Jag tror inte det kan bero på att vår sjukvård är så mycket sämre än resten av världen, snarare tvärtom. Det kan ju också bero på att vi just i Sverige har råkat få extra många sjuka i riskgrupperna, framförallt äldre personer. Eftersom vi hört rapporteras att coronavirus har spritt sig på ett stort antal äldreboenden i Sverige, och sjukdomen därför har drabbat riskgrupper, torde detta vara en förklaring. Kanske den också har drabbat äldre som är beroende av hemtjänst med otillräcklig skyddsutrustning.
En annan förklaring kan vara att sjukdomen är mycket mera spridd i landet än vad vi känner till. Vi har nu 1 203 dödsfall av 11 927 sjukdomsfall, dvs 10 procent. Om antalet döda per sjukdomsfall skulle ligga på genomsnittet i världen skulle vi ha 6,5 %. Sverige ligger på en föga hedrande plats 8 i världen. Naturligtvis kan det också finnas brister i statistiken och rapporteringen från andra länder som bidrar till detta.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Några andra länder som ligger bättre till än Sverige i allmänhet har testat betydligt fler personer än vad vi har gjort i Sverige. Folkhälsomyndigheten lade redan den 12 mars om sin strategi. De som inte är på sjukhus eller tillhör en riskgrupp skulle inte testas för corona framöver. ”Det är inte längre viktigt att veta exakt hur många som är smittade i Sverige”, sade Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, till Aftonbladet.
Det var nog ett stort misstag, eftersom det gjorde det omöjligt att förhindra en olycklig smittspridning till riskgrupper på äldreboenden. Vi tappade greppet om smittspridningen helt enkelt.
Sverige ligger först på plats 36 i världen med avseende på andel testade per miljon invånare. Island, Norge, Danmark och Finland ligger alla före oss, liksom 18 andra europeiska länder. Det kan faktiskt inte vara så att Sverige har haft sämre möjligheter än alla dessa länder att testa. Till och med Vitryssland och Azerbaijan har testat fler per capita än Sverige. Det har varit ett val man har gjort.

Häromdagen kritiserade 22 forskare och experter på DN Debatt Folkhälsomyndighetens strategi:
”Om det funnits en genomarbetad, väl fungerande strategi för det svenska smittskyddsarbetet med covid-19 skulle knappast Sverige i dag ha lika stora dödstal som Italien, och tio gånger högre än Finlands. Om det funnits en utarbetad, väl fungerande strategi skulle inte hälften av Stockholms äldreboenden ha drabbats av epidemin – och i vissa fall över tjugo procent av vårdpersonalen vara antikroppspositiv.”
Kanske ligger det något i kritiken.

Island har en helt annan inställning till testning av coronavirus

För lite mer än två veckor sedan slutade Region Stockholm att testa alla misstänkta fall av coronavirus. Därefter skulle bara de som redan är på sjukhus med symptom eller i riskgrupp att testas. Snart blev det också modellen för resten av landet. Det syns ganska tydligt på hur smittkurvan ser ut med en vågdal, när den massiva smittspridningen upphörde och en brant uppgående kurva efter det. ”Nu är det inte längre viktigt att veta exakt hur många som är smittade i Sverige”, sade statsepidemiolog Anders Tegnell. De flesta länder verkar ha samma filosofi, eller saknar helt enkelt resurser för tillräcklig provtagning.

Antalet nya coronafall  per dag i Sverige.

Idag har Sverige 3 069 sjukdomsfall och 105 döda. Om vi hade registrerat samtliga sjukdomsfall skulle detta innebära en dödlighet på 3,4 %, men det tror man ju inte är sanningen. Det har talats om en sannolik dödlighet på ca 1 %. Det skulle innebära att det totala antalet sjukdomsfall var 10 500, dvs mer än tre gånger så många som registrerats. Italien har 86 500 sjukdomsfall, men hela antalet skulle snarare vara över 900 000. Alla registrerade fall i världen är nu 617 000, men borde snarare vara 2,8 miljoner, baserat på samma dödlighetsantagande. Det skulle innebära att nästan 80 % av samtliga sjukdomsfall inte är registrerade. Kan det verkligen vara bra med en så missvisande bild av sjukdomsutbredningen?

Totala antalet som testat positivt till coronavirus i Sverige

I måndags meddelade statsepidemiologen att man ska börja att slumpmässigt testa ett urval på ett tusental personer. ”Island har gjort liknande för någon vecka sedan och det ger en bra ögonblicksbild och åtminstone någon indikation på var på kurvan man befinner sig”, sade statsepidemiologen Anders Tegnell.

Men frågan är om detta räcker. Om vi har 10 000 smittade är sannolikheten stor att det finns högst 1-2 smittade i urvalet. Det säger ingenting om hur utbredd smittan är och var i landet. För att göra en meningsfull undersökning skulle man behöva testa minst tio gånger så många, helst fler.

Och det är det som Island har gjort. Hittills har Island testat 11 727 människor - cirka 3,2% av dess befolkning på 364 000. Ett biopharmaföretag, deCODE Genetics, har erbjudit ett gratis coronavirustest till alla isländare, sjuka eller friska, sedan början av februari, långt innan den första isländaren testade positivt för viruset.

 Och resultaten på Island visar att coronaviruset hade en mycket bredare spridning i samhället än man annars skulle ha antagit. I torsdags hade 737 testat positiva, eller ungefär 6,3% av alla människor som testats i landet. Idag är antalet smittade 963 och antalet döda 2. Det innebär dels att smittan är mycket mera spridd än vad man trott, dels att dödligheten bara är 0,2 % av dem som testat positivt. Baserat på siffrorna från Island skulle man kunna uppskatta det totala antalet smittade i Sverige till 52 000 i stället för 3 000.

Island har som mål att testa en tredjedel av befolkningen. Kári Stefánsson, f d professor i neurologi vid Harvard men nu åter på Island, kan inte förstå hur andra länder kan kontrollera spridningen av coronavirus, eftersom de har för lite data för att spåra dess ursprung. "För att begränsa infektionen måste vi testa fler, hitta smittade individer och sätta dem i karantän, " säger han.

Island är ett litet land med liten befolkning, men också Sydkorea, med 50 miljoner invånare, som hade ett tidigt utbrott av coronavirus, har genom testning och smittspårning lyckats begränsa utbredningen ganska snabbt.

Sydkorea har lyckats bromsa utbredningen av coronavirus genom effektiv smittspårning.

Har vi ca 3 000 fall (som testat positivt), eller 10 500 (baserat på dödfrekvensen 1 %), eller 52 000 (baserat på Islands siffror)? Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, uppskattar enligt SvD att det inte alls är osannolikt att en procent av Sveriges befolkning kan vara smittad i dag, vilket skulle innebära att runt 100 000 redan har smittats.

Varför har Sverige valt en annan strategi än Island och Sydkorea?

https://fortune.com/2020/03/27/coronavirus-testing-us-iceland-cdc-trump-decode-covid-19-tests/

https://www.svd.se/tegnell-mer-an-100-000-svenskar-kan-ha-smittats

Använd katastrofsjukhuset som redan finns!

Igår meddelade Region Stockholm att man redan påbörjat arbetet med att bygga ett fältsjukhus i Stockholmsmässans lokaler i Älvsjö. Det tillfälliga sjukhuset att rymma 30 intensivvårdsplatser.

Det är ju bra att man rustar sig för framtida behov, men frågan är varför man inte använder de resurser som redan finns. I ett 4 700 m² stort bergrum under Södersjukhuset färdigställdes 1994 ett akut- och katastrofmedicinskt centrum (Disaster Emergency Center, DEMC) som på kort tid kan göras i ordning att kunna ta emot 160 patienter.

Pulsådern i anläggningen är en 170 meter lång huvudkorridor.  

Katastrofsjukhuset är vid krisläge självförsörjande på el, vatten, radio- och telekommunikationer. Från huvudkorridoren mynnar tolv skepp ut, som långsmala bergrum, åt båda håll. I dem ryms bland annat akutmottagning, operationsavdelning med fyra operationsbord, intensivvårdsavdelning, uppvakning och vårdavdelning samt en saneringsanläggning.

En översiktskarta över katastrofsjukhuset med huvudingång till vänster och ambulansinfart i den övre delen.

Bergrummet ligger i nära anslutning till Årstaviken och kan nås via båt, tåg, bil och helikopter. Det underjordiska sjukhuset förbereddes redan under andra världskriget när Södersjukhuset byggdes.

Sängarna står uppradade klara för att kunna ta emot patienter.

Anläggningen totalrenoverades 1994 med den standard som krävs för att klara akutsjukvården. Enligt den katastrofplan som finns på sjukhuset kan katastrofcentret bemannas inom 20 minuter från ett larm. Sverige har enligt samstämmiga uppgifter aldrig varit i en liknande katastrofsituation sedan andra världskriget. Frågan är varför sjukhuset som redan finns inte används.

Guldbron kommer på plats

Idag på morgonen vid 8.30-tden började guldbron föras mot sin slutliga plats, flytande på sina två pråmar Stina och Matilda med hjälp av några bogserbptar.

Bron svängs ut från kajen kl 8.43.

Sett från Stadsgårdssidan kl 8.53.

Bron skjuts långsamt, långsamt in över de fundament som förberetts kl 9.56.

Långsamt, långsamt, en bit till kl 11.18.

Nu ligger den nästan rätt kl 12.53

Från en annan vinkel kl 13.26.

Fästet på Gamla stan-sidan. Bron behöver fortfarande sänkas för att komma på plats.

Sedd från Katarinahissen, kl 13.37. Nu ska pontonerna sänkas långsamt så att bron kan vila på fundamenten.

När planar smittspridningen ut?

Det finns nu en allmän smittspridning av coronavirus i Sverige, främst i Stockholmsområdet, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell. Omkring 1 200 bekräftade fall av covid-19 har konstaterats i Sverige. Varje dag noteras fler fall och flera dödsfall.
Gör man inte tillräckligt riskerar smittspridningen att öka exponentiellt tills så många människor har haft sjukdomen att en allmän resistens breder ut sig i befolkningen. Det kan i värsta fall innebära att 60-70 procent av befolkningen smittats. Med en dödlighet kring 1 procent skulle det innebära 60-70 000 dödsfall i Sverige, vilket måste betraktas som en katastrof, jämförbar med spanska sjukan för 100 år sedan.
Men det ska inte behöva ske. Sydkorea är ett exempel på framgångsrikt arbete med att stoppa smittspridningen. Där har redan smittspridningen börjat plana ut.

På en månad har man lyckats bromsa smittspridningen i Sydkorea.

Också i Kina har man lyckats bromsa smittspridningen, om man nu kan lita på statistiken. Ett annat exempel är Italien, där utvecklingen ser annorlunda ut, trots långgående karantänåtgärder i norra Italien.

I Italien ökar fortfarande antalet smittade i snabb takt. Inga tecken på att smittspridningen bromsas kan skönjas.

Frågan är var vi i Sverige befinner oss på kurvan.

Smittspridningen i Sverige visar tecken på att plana ut, men är det tillförlitligt?

Intrycket är att smittspridningskurvan har börjat plana ut även i Sverige. Men det kan delvis bero på att man inte längre ägnar sig åt allmän smittspårning utan begränsar testandet till redan sjuka. I Sverige gjorde man tidigt också den typen av allmän smittspårning. I dag har man slutat att ta prov på alla dem som riskerar att ha drabbats av det nya coronaviruset i delar av Sverige. I stället riktar man in sig på riskgrupper och de som behöver vård. Medan andra uppmanas att stanna hemma om de är sjuka - men inte behöver vård. Det innebär att kunskapen om smittspridningen i samhället minskar. Att den svenska kurvan över coronafall planar ut är kanske bara ett utslag av detta, medan den okända smittspridningen i samhället fortsätter. Är det verkligen en klok strategi?

Sannolikt är många fler smittade med Coronavirus globalt

Idag är antalet rapporterade fall av Coronavirus 184 037 globalt. Antalet döda är 7 182, vilket motsvarar 3,9 procent av alla konstaterat smittade. Källa till detta finns här.

Men andelen döda varierar mycket mellan olika länder. Det är till exempel 1,0 procent i Sydkorea, som av allt att döma har haft ett omfattande arbete med att testa och isolera smittade. Men det är till exempel 3,4 procent i Spanien, 4,0 procent i Kina, 5,7 procent i Iran och hela 7,7 procent i Italien. I Sverige är andelen döda bara 0,6 procent.
Det finns två alternativa förklaringar till den stora variationen. Den ena förklaringen skulle vara att intensivvården i Kina, Italien, Spanien och Iran misslyckats med att rädda en stor andel av de svårt sjuka patienterna. Den förklaringen är inte sannolik, i varje fall inte för alla dessa länder. Intensivvården i till exempel Italien är säkerligen av hög kvalitet. Min slutsats är därför att man helt enkelt inte har lyckats testa så stor andel av de smittade i dessa länder. Det innebär att det finns ett stort mörkertal av smittade men inte testade. Om man antar att andelen döda i varje fall inte borde överskrida 1 procent innebär det att det totala antalet smittade globalt inte är 184 037 utan 733 769, fyra gånger så många. I Italien är det inte 27 980 utan  215 800, i Kina inte 80 881 utan 322 600.