I föregående inlägg pläderade jag för att de två magasinsbyggnaderna på Blasieholmen och tullhuset borde bevaras. Miljön på Blasieholmsudden i dag tydliga spår av det sena 1800-talets hamn- och tullverksamhet och få förändringar har gjorts sedan tullhuset och senare varuskjulen uppfördes.
Tullhuset på Blasieholmen
Tullhuset är från 1870-talet och de senare uppförda varuskjulen visar bland annat på industrialiseringens betydelse och hur Stockholm blev en storstad med ökade handelsförbindelser.
Ett av magasinen
Samtidigt representerar de tillsammans med övriga bevarade tullhus i Stockholm – från 1700-talet till 1900-talet - olika skeden i tullens verksamhet och förändringar av handeln med varor.
Ett av magasinen
Kostnaderna för en flytt av tullhuset har bedömts uppgå till cirka 18 miljoner kronor inklusive fasadrenovering. Kostnaden för en flytt av magasinen bedöms uppgå till cirka 2,3 miljoner kronor per byggnad. Totalt alltså 22,6 miljoner. Summan bör ställas i relation till kostnaden för Nobel Center, 1,2 miljarder kronor. Priset skulle alltså öka med 1,9 procent om kostnaden för flytten inkluderades. Eller varför inte krympa byggnadens storlek med 1,9 procent, så ryms flytten inom ramen för projektet. De 500 kvadratmeter som i så fall skulle försvinna av de 26 000 BTA, som ingår i projektet skulle knappast märkas, eller hur.
Om bevarandet av de tre byggnaderna knöts som villkor till projektet skulle det innebära en ytterst marginell ökning av kostnaden för projektet – storleksordningen mindre än 2 procent. Samtidigt skulle bevarandet av de tre karaktärsskapande byggnader från den försvunna perioden med hamnverksamhet i stadens centrala delar vara av stort värde för Stockholm och som goodwill för Nobelstiftelsen.
Tullhuset är från 1870-talet och de senare uppförda varuskjulen visar bland annat på industrialiseringens betydelse och hur Stockholm blev en storstad med ökade handelsförbindelser.
Samtidigt representerar de tillsammans med övriga bevarade tullhus i Stockholm – från 1700-talet till 1900-talet - olika skeden i tullens verksamhet och förändringar av handeln med varor.
Kostnaderna för en flytt av tullhuset har bedömts uppgå till cirka 18 miljoner kronor inklusive fasadrenovering. Kostnaden för en flytt av magasinen bedöms uppgå till cirka 2,3 miljoner kronor per byggnad. Totalt alltså 22,6 miljoner. Summan bör ställas i relation till kostnaden för Nobel Center, 1,2 miljarder kronor. Priset skulle alltså öka med 1,9 procent om kostnaden för flytten inkluderades. Eller varför inte krympa byggnadens storlek med 1,9 procent, så ryms flytten inom ramen för projektet. De 500 kvadratmeter som i så fall skulle försvinna av de 26 000 BTA, som ingår i projektet skulle knappast märkas, eller hur.
Om bevarandet av de tre byggnaderna knöts som villkor till projektet skulle det innebära en ytterst marginell ökning av kostnaden för projektet – storleksordningen mindre än 2 procent. Samtidigt skulle bevarandet av de tre karaktärsskapande byggnader från den försvunna perioden med hamnverksamhet i stadens centrala delar vara av stort värde för Stockholm och som goodwill för Nobelstiftelsen.
Off topic, men: Det vore intressant att få ta del av din uppfattning om projektet "Marievik 15 m fl", som nu är utlagt på samråd. Det består bl a av en klunga höghus/torn på södra sidan av Liljeholmsbron; det högsta nästan 50% högre än DN-skrapan, t ex...
SvaraRaderaJag är försiktigt positiv till Marievik. Förslaget gör den här delen av området mer blandat med en massa bostäder, samtidigt som jag tror att stadsstrukturen är ok. Området ligger nära T-bana Hornstull och Liljeholmen, samt tvärbana. Höghusen är placerade så att de inte skymmer utsikten för varandra mer än nödvändigt. Få närboende kommer att störas av höghussiluetten (utom möjligen 80-talsbebyggelsen på Liljeholmsberget på andra sidan vägen). Och höghus i Årstadal är redan etablerat.
RaderaTack för synpunkterna !
SvaraRaderaSom boende på andra sidan vattnet så är jag orolig för förlust av sol/ljus/himmel när dessa skyskrapor är på plats. Hur många boende på Södermalm som berörs, och i vilken omfattning, verkar inte vara utrett.
(Den högsta skrapan blir 60% högre än "Svarta huset" i Årstadal.)
Troligen så skapar höghusen även ett "prejudikat" för den kommande exploateringen av kajen på västra sidan av bron, vilket förstås ger ännu mer påverkan på Hornstull.
Det är inte alldeles korrekt. I planbeskrivningen som kan laddas ner från Stockholms hemsida beskrivs i alla fall översiktligt vilka områden på söder som kommer att skuggas och när. Där anges t ex att "från ungefär oktober till mars kommer även bebyggelse på Södermalm att påverkas." Vidare anges att "ny bebyggelse kommer skugga delar av Tantolunden /Drakenbergsparken mellan september och april. Skuggan når parken ungefär klockan 14 och berör olika delar fram tills att solen går ner. Ju lägre solen står desto längre och mer omfattande är skuggan. Under eftermiddagen är parken väl använd och eftersom den används för längre vistelse kan skuggan komma att upplevas störande." Där anges vidare att "Tantolundens badplats används främst från mitten på maj till och med augusti. Under
Raderadenna tid är badplatsen opåverkad från mitten på maj till och med
början av augusti. Under stora delar av augusti påverkas
badplatsen mellan klockan 17 och strax efter klockan 19, en tid
då många använder platsen efter jobbet. Skuggan kan komma att
upplevas störande." Kartor som visar hur mycket som skuggas vid olika tidpunkter redovisas också.
Själv tycker jag att betydelsen av sol inomhus är betydligt överdriven. För egen del är sol inomhus mer till besvär än en tillgång.
He, jag har läst underlaget. Jag vidhåller att det inte är kvantifierat hur många boende på Söder som blir av med ljus, och hur länge. Det långa resonemanget om badet/parken i Tanto framstår i mäklig kontrast till den ospecifika formuleringen "från ungefär oktober till mars kommer även bebyggelse på Södermalm att påverkas."
RaderaBetydelsen av sol inomhus är givetvis subjektiv, men jag tror att man t ex hittar oerhört många fler bostadsannonser med formuleringar som "ljus och solig" än dito "mörk och solfattig".
I denna fråga tror jag att även vetenskapen står på min sida.
Jag är inte så säker på att du har rätt, oavsett vad som står i annonserna. Allt annat lika värderas kanske sol och ljus högre än mörker och solfattig, men allt annat är ju aldrig lika. Bostadsrättspriserna visar till exempel att kvartersbebyggelse som tillkommit före 1930 värderas högre än (soligare) lamellhusbebyggelse som tillkommit efter 1930.
Radera