Regeringen utsåg i december 2014 Anders Sundström till samordnare med uppdrag att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Enligt det ursprungliga uppdraget skulle Anders Sundström redovisa sitt uppdrag i oktober 2016, men i december 2015 kortade regeringen ner tiden till den sista mars, då det stod klart att det varken skulle finnas en majoritet för att lägga ner Bromma flygplats i närtid och inte heller kapacitet på Arlanda för att ta hand om Brommaflyget.
Häromdagen presenterade han sin rapport "Mer flyg och bostäder". Det viktigaste buskapet var att kapaciteten på Arlanda måste öka eftersom utrikesflyget stadigt ökar. Under de senaste 25 åren har antalet passagerare ökat från 15 miljoner till 24 miljoner per år. Enligt Trafikverkets medelscenario kommer passagerarantalet att fortsätta att öka till ca 35 miljoner om 20 år och till 45 miljoner passagerare om 30 år.
Trafikverkets prognos för Arlanda flygplats 2040
Detta kommer att kräva en fjärde rullbana på Arlanda, parallell med de två befintliga nord-sydliga rullbanorna. Det finns utrymme för både en och flera ytterligare banor på Arlanda.
Tänkbara lägen för en fjärde bana på Arlanda.
Eftersom det enligt Sundström tar ca 20 år att planera och bygga en landningsbana är det hög tid att sätta igång genast. Och det handlar inte bara om rullbanan utan också om terminalutrymme och interna kommunikationer på Arlanda, samt transporter på väg och järnväg till Arlanda.
Effektiva flygresor inom landet och internationellt är av avgörande betydelse för Stockholmsregionens och Sveriges tillväxt möjligheter, säger Anders Sundström. Därför måste kommande behov av flygplatskapacitet säkras.
Här tror jag att Anders Sundströms slutsatser är i huvudsak riktiga, även om det kanske inte måste ta 20 år att få till en ny bana. Planerings- och tillståndsprocessen för den tredje banan tog xx år. Sen får man räkna in själva anläggningsarbetet, samt förstås processen med terminaler med mera. Det finns all anledning att påbörja denna process.
Dessutom har Bromma flygplats enligt Sundström ingen framtid efter 2038, när nuvarande arrendeavtal går ut. Anders Sundström tror inte att medborgarna om 20 år kommer att acceptera en flygplats så central bland stadsdelar som förtätas mer och mer.
Men det är inget problem om Arlandas fjärde bana är klar då. Brommaflyget kan då lätt härbärgeras på Arlanda, och det är dessutom snarast en fördel för Arlandas navfunktion om allt flyg samlas på Arlanda. Det finns nämligen ingen nämnvärd tillväxt av inrikesflyget. Så här ser Trafikverkets prognos ut.
Trafikverkets prognos över passagerarutvecklingen på Bromma. Under 1980-talet fanns även allt inrikesflyg på Arlanda. Det fungerade då och det kommer att fungera även i framtiden.
Idag har Bromma knappt 2,5 miljoner passagerare, som kanske ökar till 3 miljoner år 2040. Men skulle man införa höghastighetståg i Sverige mellan Stockholm, Göteborg och Malmö kommer tåget att ta en hel del av detta.
Nästan alla destinationer som har flyg till Bromma idag har också flyg till Arlanda. Med tåg tar det 20 minuter till City från Arlanda, medan Bromma har betydligt sämre förbindelser. Att hålla fast vid Bromma, som allianspartierna och handelskammaren gör att ingenting annat än nostalgi. Enligt Sundström kan 30 000 bostäder byggas på Bromma och dess omgivningar om flyget flyttas till Arlanda. Här tror jag att han räknar lågt. Själv skulle jag tro att 40 000 bostäder vore realistiskt. Enligt Stadsledningskontoret kan 30–38 000 bostäder rymmas.
Bostadsbristen är enligt Anders Sundström det största hindret mot Stockholms tillväxt.
Att det är tillräckligt med bostäder i Stockholm är viktigare än vilken flygplats man landar på, det borde till och med näringslivet inse förr eller senare. Avtalet om Bromma flygplats löper ut 2038 och då kan markägaren Stockholms stad återta marken och påbörja bostadsbyggande. Regeringen borde deklarera att detta kommer att vara avsikten så att inte onödiga investeringar görs för flygets del. Dessutom behöver en ny tunnelbanegren förberedas för en bebyggelse som handlar om 60-80 000 invånare vilket är landstingets ansvar. Det finns ingen anledning att vänta.
Häromdagen presenterade han sin rapport "Mer flyg och bostäder". Det viktigaste buskapet var att kapaciteten på Arlanda måste öka eftersom utrikesflyget stadigt ökar. Under de senaste 25 åren har antalet passagerare ökat från 15 miljoner till 24 miljoner per år. Enligt Trafikverkets medelscenario kommer passagerarantalet att fortsätta att öka till ca 35 miljoner om 20 år och till 45 miljoner passagerare om 30 år.
Detta kommer att kräva en fjärde rullbana på Arlanda, parallell med de två befintliga nord-sydliga rullbanorna. Det finns utrymme för både en och flera ytterligare banor på Arlanda.
Eftersom det enligt Sundström tar ca 20 år att planera och bygga en landningsbana är det hög tid att sätta igång genast. Och det handlar inte bara om rullbanan utan också om terminalutrymme och interna kommunikationer på Arlanda, samt transporter på väg och järnväg till Arlanda.
Effektiva flygresor inom landet och internationellt är av avgörande betydelse för Stockholmsregionens och Sveriges tillväxt möjligheter, säger Anders Sundström. Därför måste kommande behov av flygplatskapacitet säkras.
Här tror jag att Anders Sundströms slutsatser är i huvudsak riktiga, även om det kanske inte måste ta 20 år att få till en ny bana. Planerings- och tillståndsprocessen för den tredje banan tog xx år. Sen får man räkna in själva anläggningsarbetet, samt förstås processen med terminaler med mera. Det finns all anledning att påbörja denna process.
Dessutom har Bromma flygplats enligt Sundström ingen framtid efter 2038, när nuvarande arrendeavtal går ut. Anders Sundström tror inte att medborgarna om 20 år kommer att acceptera en flygplats så central bland stadsdelar som förtätas mer och mer.
Men det är inget problem om Arlandas fjärde bana är klar då. Brommaflyget kan då lätt härbärgeras på Arlanda, och det är dessutom snarast en fördel för Arlandas navfunktion om allt flyg samlas på Arlanda. Det finns nämligen ingen nämnvärd tillväxt av inrikesflyget. Så här ser Trafikverkets prognos ut.
Idag har Bromma knappt 2,5 miljoner passagerare, som kanske ökar till 3 miljoner år 2040. Men skulle man införa höghastighetståg i Sverige mellan Stockholm, Göteborg och Malmö kommer tåget att ta en hel del av detta.
Nästan alla destinationer som har flyg till Bromma idag har också flyg till Arlanda. Med tåg tar det 20 minuter till City från Arlanda, medan Bromma har betydligt sämre förbindelser. Att hålla fast vid Bromma, som allianspartierna och handelskammaren gör att ingenting annat än nostalgi. Enligt Sundström kan 30 000 bostäder byggas på Bromma och dess omgivningar om flyget flyttas till Arlanda. Här tror jag att han räknar lågt. Själv skulle jag tro att 40 000 bostäder vore realistiskt. Enligt Stadsledningskontoret kan 30–38 000 bostäder rymmas.
Bostadsbristen är enligt Anders Sundström det största hindret mot Stockholms tillväxt.
Att det är tillräckligt med bostäder i Stockholm är viktigare än vilken flygplats man landar på, det borde till och med näringslivet inse förr eller senare. Avtalet om Bromma flygplats löper ut 2038 och då kan markägaren Stockholms stad återta marken och påbörja bostadsbyggande. Regeringen borde deklarera att detta kommer att vara avsikten så att inte onödiga investeringar görs för flygets del. Dessutom behöver en ny tunnelbanegren förberedas för en bebyggelse som handlar om 60-80 000 invånare vilket är landstingets ansvar. Det finns ingen anledning att vänta.
Jag håller fullt med om allt du skriver ovan.
SvaraRaderaSamtidigt hoppar jag över Swedavias prognoser, kan det verkligen inte tänka sig något scenarion där flygtrafiken inte exploderar (deras lägsta scenario är nästan en fördubbling på drygt 20 år)? Det högsta scenariot har en ökning på långt över 100% . Är inte poängen med olika scenarior att man faktiskt tänker sig olika framtidsscenarion där flygtrafiken inte måste explodera. Det mest konservativa scenariot borde väll rimligtvis vara en bra bit lägre än en linjär extrapolering, inte högre.
Tycker det ser ut som institutionellt tunnelseende där en byråkratisk organisation på ett vetenskapligt ohederligt sätt försöker förstora sin roll i framtiden (ungefär som vägverket länge gjort). Vi behöver starka politiker som i alla fall delvis kan hålla mot sådant nonsens.