Extremväder och global uppvärmning?

Värmen och torkan i Ryssland har orsakat stora skogsbränder samtidigt som Pakistan dränks i skyfall som orsakar översvämningar. Många spekulerar i om de extrema vädersituationerna beror på den av människan orsakade globala uppvärmningen. Ett exempel på detta är den ledare som Aftonbladets Eva Franchell publicerade för några dagar sedan. ”Extremt väder är lika med klimatförändringar”, hävdar Aftonbladet tvärsäkert utan några egentliga belägg. Men detta motsägs enligt DN av SMHI:s meteorolog Sten Laurin, som hävdar att översvämningarna i Pakistan är kraftiga i år, men att omfattningen av det vi ser också beror på att modern teknologi gör att nyheterna når ut. Det är trendigt att rapportera om klimatförändringar, speciellt när det är nyhetstorka om sommaren, då är alla på bettet att skriva om vädret. Sten Laurin menar att vi behöver längre mätserier och anser inte att de här enstaka förändringarna har med den globala uppvärmningen att göra. Så vad ska vi tro?
Enligt UNT lyfter Sven Halldin, professor i hydrologi vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, fram andra faktorer som gör att naturkatastroferna slår hårt mot mänskligheten. Sven Halldin skulle hellre vilja koppla naturkatastrofer till befolkningsökningen. “Många geologiska katastrofer har definitivt inte med klimatet att göra. Att det just nu kan upplevas som mycket handlar om att naturen och klimatet funkar så att ibland händer naturkatastrofer oftare, sen kan det bli lugnare perioder. Man måste se över väldigt långa tidsperspektiv.” Han menar att fokus lätt hamnar på klimatet i stället för på mänskligheten. I dag bosätter vi oss på platser som man förr i tiden valde bort eftersom de inte var säkra.
Enligt Rapport, som visar ett inslag om översvämningarna i Pakistan, ökar översvämningarna i världen över tiden. Rapport stöder detta med ett diagram från International Disaster Database. Även Johan Rockström hävdar i Rapport att klimatförändringar spelar en viktig roll för att översvämningarna blir allt fler. Och enligt Vetenskapsbloggen som granskat uppgifterna är det en enorm ökning av alla typer av naturkatastrofer under de senaste hundra åren. Det var t ex bara sex översvämningar under 1900-talets första decennium mot fler än 1700 under det första årtiondet på 2000-talet, en 300-faldig ökning. Men även jordbävningar och vulkanutbrott tycks öka lavinartat, vilket knappast kan bero på klimatet. Det är alltså uppenbart att statistiken i huvudsak visar hur mycket fler katastrofer som rapporteras nu jämfört med för hundra år sedan. I vår moderna, globaliserade värld noteras varje liten händelse och når statistikinsamlarna. Några bevis för att naturkatastroferna verkligen har ökat finns inte.
Om det vore så att översvämningarna i Pakistan orsakades av pågående klimatförändringar borde det synas på ökande nederbördsmängder. Årsmedelnederbörden, i millimeter per månad, för Karachi i Pakistan, ser ut så här för åren 1950-2009:

Nederbörd i Karachi sedan 1950.
Det är som synes extremt stora variationer mellan åren men det finns ingen trend mot ökande nederbörd. Tvärtom finns flera av de högsta värdena omkring 1960. Att det vissa år regnar extremt mycket är alltså helt normalt. Under samma period har Pakistans befolkning ökat från knappt 50 miljoner invånare till omkring 160 miljoner, mer än en tredubbling alltså. Pakistan är ett av de länder, som har jordens snabbaste befolkningstillväxt.

Befolkningstillväxt i Pakistan sedan 1960.
Det skulle mycket väl kunna vara så att den snabbt växande befolkningen inneburit att skog huggits ned, ny mark uppodlats och att bosättning har skett på nya platser, vilket både ökat avrinningen och förvärrat konsekvenserna av översvämningen, som Sven Hallin antyder. Skog kan ta emot regn mycket bättre än öppen mark och avskogning ökar risken för översvämningar.
Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist har diskuterat skogsbränderna som härjar i Ryssland. Uttalanden har gjorts om att skogsbränderna – och hettan och torkan som orsakat dem – skulle ha varit de värsta på minst 1000 år. Då antyder man att det kanske var minst lika stor hetta och torka för 1000 år sedan. Och naturvetenskapliga källor såsom årsringar från träd och sediment från sjöbottnar visar enligt FCL att medeltemperaturen, i synnerhet sommartid, under kulmen av den medeltida värmeperioden (cirka 900–1100) var minst lika hög som den är nu. Ryska forskare har gjort en hel del viktiga temperaturrekonstruktioner från fossilt pollen, sjösediment och trädringsserier. Utifrån dessa studier ter det sig sannolikt att det under vissa somrar under den medeltida värmeperioden förekom somrar med liknade hetta och torka – och omfattande skogsbränder. Detta långt före den globala uppvärmning som pågått sedan 1800-talet.