Norskamerikanen Ivar Giaever fick Nobelpriset i fysik 1973. Han är 82 år, bosatt i USA och professor emeritus vid Rensselaer Polytechnic Institute, professor även vid Oslo Universitet, samt president för Applied Biophysics. Han lämnade nyligen American Physical Society på grund av dess förhållningssätt till den av människan orsakade globala uppvärmningen.
Nobelpristagaren Ivar Gliaever
Den 26 juni i år gjorde han ett inlägg i Aftenposten, där han klargjorde sin inställning i denna fråga. Här är en något förkortad översättning av artikeln.
De förunderliga klimatmyterna
Sedan 1988 tillbringar jag tre månader om året vid universitetet i Oslo, men jag har aldrig blivit tillfrågad någonting av människorna i förvaltningen där. I juni gav jag på begäran av klimatrealisterna en föreläsning. Ungefär 150 klimatforskare samt min syster dök upp, men inga politiker eller byråkrater. Jag ger normalt bara råd bara när jag blir tillfrågad, men eftersom den globala uppvärmningen är en så viktig fråga, kommer jag här att göra ett undantag.
Stabil temperatur
De människor som mäter och beräknar medeltemperaturen på jorden under ett år, har kommit fram till att jorden har blivit 0,8 grader varmare under 150 år. När man mäter temperaturen i luften, mäter man hur snabbt molekylerna rör sig. Vid ca 273 minusgrader stannar molekylerna helt och det definierar den absoluta nollpunkten på Kelvinskalen, som fysiker använder. Jordens temperatur var därför ca 15 + 273 = 288,0 grader Kelvin år 1860 och efter 150 år hade den ökat till 288,8 grader Kelvin. Det är fantastiskt hur stabil temperaturen har varit!
Men hur är det möjligt att mäta medeltemperaturen över hela jorden under ett helt år? Enligt min mening är det helt enkelt inte möjligt. Det hela påminner mig om H C Andersens saga Kejsarens nya kläder. I det här fallet det är jag som har rollen som den lille pojken.
Temperaturmätningar görs till stor del på NASA Goddard Institute for Space Studies. De har termometrar placerade runt om i världen som läses av och beräknar sedan genomsnittet. Enligt NASA är det önskvärt att ha ett system med 2 952 zoner med termometrar, men de har bara 600 zoner idag. En zon motsvarar ungefär hälften av Norges totala yta, så att det borde finnas två termometrar för Norge. Hur borde dessa då placeras? Enligt NASA finns det bara åtta termometrar söder om 60 graders latitud, så där är det långt mellan mätpunkterna!
Man kan inte sammanräkna mätstationerna
Om man hade ett konstant antal termometrar placerade runt jorden, kunde man kanske med någon slags algoritm, göra exakt samma beräkning varje år för att jämföra ett år med ett annat, men så är inte fallet. Enligt Fred Singer fanns det 10 000 stationer år 1970 och idag handlar om 3 000 mätstationer.
En viktig fråga för dem som tror att temperaturen har stigit är: Varför har temperaturen stigit? Kloka huvuden har funnit att detta beror på utsläpp av växthusgasen CO2 i luften. CO2-nivåerna har gått upp ganska stadigt sedan åtminstone 1900. Men det har inte den beräknade temperaturen gjort. Den ökade med 0,4 grader från 1900 till 1940, var mer eller mindre konstant fram till 1980 och ökade sedan 0,4 grader till 1998 och sedan dess har temperaturen sjunkit något. Därför är det verkligen inte troligt att temperaturen stiger på grund av CO2, eftersom korrelationen är svag. Andra kloka huvuden som arbetade för tobaksproducenterna i USA fann kring 1980 att lungcancer orsakas av margarin, eftersom margarinkonsumtionen ökade i samma takt som lungcancern.
Lägre temperatur
Men klimatalarmisterna talar inte längre talar om den globala uppvärmningen eftersom temperaturen har gått ner sedan 1998! I USA, där vi har de flesta termometrarna, var 2010 det 23:e varmaste året. KLIMATFÖRÄNDRINGAR med stora bokstäver, har i stället intagit tidningarna. Men om vi talar om klimatförändringar, måste vi mäta det på ett sätt, och det är inte lätt. Klimatet definieras av Meteorologiska världsorganisationen som genomsnittet för vädret för en 30-årsperiod. Om jag har förstått allt rätt, behöver du minst två 30-årsperioder för att upptäcka förändringar i klimatet.
Närhet
Kanske på grund av Internet har blivit vanligt att tro att vi har kommit närmare varandra, men det gäller definitivt inte klimatet. I USA har det förekommit några stora stormar nyligen, men vi vet det bara för att vi läser om det i tidningarna och tittar på TV. Vi vet inte om det regnar och blåser i Trondheim, om vi lever i Oslo. Hur många klimatzoner det finns i världen vet jag inte, men de är i stort sett oberoende av varandra.
Om klimatet förändras, måste det också förbättras på vissa ställen, till exempel i Trondheim. Men det kommer ingen att erkänna. Med mer CO2 i luften ökar säkert skördarna på jorden, eftersom växterna utvecklades under en tid då det fanns mer CO2 i luften än idag. Tro det eller ej, de stora björkarna i trädgården svälter.
Men hur är det med havet, stiger inte havet sju meter om isen på Grönland smälter? Ja, och om alla glaciärer smälter, stiger havsytan ytterligare en meter, och isen vid sydpolen motsvarar 92 meter. Detta är verkligen skrämmande, men havsnivån stiger med ca 20 cm per 100 år, och så har det varit i några hundra år. Det har således inte varit någon onormal höjning av havsnivån under de senaste hundra åren.
Två råd
Om du efter att ha läst detta fortfarande tror att klimatförändringen beror på CO2 och har dåligt samvete för att du inte har gjort NOG, jag har till slut två råd.
1. Använd kärnkraften, för då ökar inte CO2-koncentrationen i luften. I Japan förstördes sex reaktorer av en av de största jordbävningarna som någonsin observerats på jorden, och av en flodvåg på 40 meter. Men inga liv gick till spillo på grund av strålning, så min slutsats är att kärnkraften är säker.
2. Vi är många människor på jorden. Kanske det hjälper miljön om vi blir färre. Kina införde en lag 1970 om ett barn per kvinna. På grund av detta har 375 miljoner kineser inte blivit födda. Det är fler människor än befolkningen i USA. Det skulle verkligen inte vara populärt, men det kan kanske vara en idé för Norge att driva?
Den 26 juni i år gjorde han ett inlägg i Aftenposten, där han klargjorde sin inställning i denna fråga. Här är en något förkortad översättning av artikeln.
De förunderliga klimatmyterna
Sedan 1988 tillbringar jag tre månader om året vid universitetet i Oslo, men jag har aldrig blivit tillfrågad någonting av människorna i förvaltningen där. I juni gav jag på begäran av klimatrealisterna en föreläsning. Ungefär 150 klimatforskare samt min syster dök upp, men inga politiker eller byråkrater. Jag ger normalt bara råd bara när jag blir tillfrågad, men eftersom den globala uppvärmningen är en så viktig fråga, kommer jag här att göra ett undantag.
Stabil temperatur
De människor som mäter och beräknar medeltemperaturen på jorden under ett år, har kommit fram till att jorden har blivit 0,8 grader varmare under 150 år. När man mäter temperaturen i luften, mäter man hur snabbt molekylerna rör sig. Vid ca 273 minusgrader stannar molekylerna helt och det definierar den absoluta nollpunkten på Kelvinskalen, som fysiker använder. Jordens temperatur var därför ca 15 + 273 = 288,0 grader Kelvin år 1860 och efter 150 år hade den ökat till 288,8 grader Kelvin. Det är fantastiskt hur stabil temperaturen har varit!
Men hur är det möjligt att mäta medeltemperaturen över hela jorden under ett helt år? Enligt min mening är det helt enkelt inte möjligt. Det hela påminner mig om H C Andersens saga Kejsarens nya kläder. I det här fallet det är jag som har rollen som den lille pojken.
Temperaturmätningar görs till stor del på NASA Goddard Institute for Space Studies. De har termometrar placerade runt om i världen som läses av och beräknar sedan genomsnittet. Enligt NASA är det önskvärt att ha ett system med 2 952 zoner med termometrar, men de har bara 600 zoner idag. En zon motsvarar ungefär hälften av Norges totala yta, så att det borde finnas två termometrar för Norge. Hur borde dessa då placeras? Enligt NASA finns det bara åtta termometrar söder om 60 graders latitud, så där är det långt mellan mätpunkterna!
Man kan inte sammanräkna mätstationerna
Om man hade ett konstant antal termometrar placerade runt jorden, kunde man kanske med någon slags algoritm, göra exakt samma beräkning varje år för att jämföra ett år med ett annat, men så är inte fallet. Enligt Fred Singer fanns det 10 000 stationer år 1970 och idag handlar om 3 000 mätstationer.
En viktig fråga för dem som tror att temperaturen har stigit är: Varför har temperaturen stigit? Kloka huvuden har funnit att detta beror på utsläpp av växthusgasen CO2 i luften. CO2-nivåerna har gått upp ganska stadigt sedan åtminstone 1900. Men det har inte den beräknade temperaturen gjort. Den ökade med 0,4 grader från 1900 till 1940, var mer eller mindre konstant fram till 1980 och ökade sedan 0,4 grader till 1998 och sedan dess har temperaturen sjunkit något. Därför är det verkligen inte troligt att temperaturen stiger på grund av CO2, eftersom korrelationen är svag. Andra kloka huvuden som arbetade för tobaksproducenterna i USA fann kring 1980 att lungcancer orsakas av margarin, eftersom margarinkonsumtionen ökade i samma takt som lungcancern.
Lägre temperatur
Men klimatalarmisterna talar inte längre talar om den globala uppvärmningen eftersom temperaturen har gått ner sedan 1998! I USA, där vi har de flesta termometrarna, var 2010 det 23:e varmaste året. KLIMATFÖRÄNDRINGAR med stora bokstäver, har i stället intagit tidningarna. Men om vi talar om klimatförändringar, måste vi mäta det på ett sätt, och det är inte lätt. Klimatet definieras av Meteorologiska världsorganisationen som genomsnittet för vädret för en 30-årsperiod. Om jag har förstått allt rätt, behöver du minst två 30-årsperioder för att upptäcka förändringar i klimatet.
Närhet
Kanske på grund av Internet har blivit vanligt att tro att vi har kommit närmare varandra, men det gäller definitivt inte klimatet. I USA har det förekommit några stora stormar nyligen, men vi vet det bara för att vi läser om det i tidningarna och tittar på TV. Vi vet inte om det regnar och blåser i Trondheim, om vi lever i Oslo. Hur många klimatzoner det finns i världen vet jag inte, men de är i stort sett oberoende av varandra.
Om klimatet förändras, måste det också förbättras på vissa ställen, till exempel i Trondheim. Men det kommer ingen att erkänna. Med mer CO2 i luften ökar säkert skördarna på jorden, eftersom växterna utvecklades under en tid då det fanns mer CO2 i luften än idag. Tro det eller ej, de stora björkarna i trädgården svälter.
Men hur är det med havet, stiger inte havet sju meter om isen på Grönland smälter? Ja, och om alla glaciärer smälter, stiger havsytan ytterligare en meter, och isen vid sydpolen motsvarar 92 meter. Detta är verkligen skrämmande, men havsnivån stiger med ca 20 cm per 100 år, och så har det varit i några hundra år. Det har således inte varit någon onormal höjning av havsnivån under de senaste hundra åren.
Två råd
Om du efter att ha läst detta fortfarande tror att klimatförändringen beror på CO2 och har dåligt samvete för att du inte har gjort NOG, jag har till slut två råd.
1. Använd kärnkraften, för då ökar inte CO2-koncentrationen i luften. I Japan förstördes sex reaktorer av en av de största jordbävningarna som någonsin observerats på jorden, och av en flodvåg på 40 meter. Men inga liv gick till spillo på grund av strålning, så min slutsats är att kärnkraften är säker.
2. Vi är många människor på jorden. Kanske det hjälper miljön om vi blir färre. Kina införde en lag 1970 om ett barn per kvinna. På grund av detta har 375 miljoner kineser inte blivit födda. Det är fler människor än befolkningen i USA. Det skulle verkligen inte vara populärt, men det kan kanske vara en idé för Norge att driva?
Intressant artikel, men har väldigt svårt att tro att en stor majoritet av klimatforskare som spenderat hela sitt professionella liv med att studera denna fråga inte känner till allt detta.
SvaraRaderaOch det är ett ganska sjukt påstående i artikeln:
"Inga liv gick till spillo" ?? Är inte det lite extremt tidigt att förslå detta? 31 arbetare dog en månad efter katastrofen av strålningen, många experter är rädda att Fukushima kommer bli en värre katastrof än Chernobyl, med upp till 200 000 tusen döda och enorma konsekvenser kusten utanför.
t.ex:
http://www.independent.co.uk/news/world/asia/why-the-fukushima-disaster-is-worse-than-chernobyl-2345542.html
http://blog.vk.se/whitey/2011/06/12/fukushima-already-ten-times-worse-than-chernobyl-in-ocean-waters-suggests-data-223965
Men jag jag vet inte om katastrofen i Japan nödvändigt viss gör svensk kärnkraft oförsvarbar eller ej. Håller med att ur ett C02 perspektiv så här det nog att föredra.
Den generation av kärnkraft som vi har i Sverige är inget att bygga vidare på. Däremot finns det intressanta möjligheter för toriumreaktorer och andra moderna/kommande tekniker. Inte minst eftersom en del nya reaktortyper kan köras på befintligt använt bränsle och minska radioaktiviteten i det så att vi slipper lagra det i 100 000 år. Ur miljösynpunkt vore sådana kraftverk att föredra framför många av dagens sätt att alstra energi.
SvaraRaderaSedan är det självklart så att vi måste bli färre människor på planeten. Den klarar inte att försörja så här många människor länge till. Men då måste man hitta andra drivkrafter än tillväxt för mänskligheten, annars kommer vi aldrig att frivilligt gå med på barnbegränsning.
//Pelle
Torkel Ödegaard: Var har du fått uppgifterna om 31 döda arbetare i Fukushima ifrån?
SvaraRaderaTorkel menar nog att 31 dog inom en månad efter olyckan i Tjernobyl. Ingen har dött av strålning i Fukushima ännu.
SvaraRaderaJa det stämmer Göran, jag läste fel, 31 siffran gällde Tjernobyl.
SvaraRaderaDu nämner i uppföljaren till denna artikel att enligt FN har Tjernobyl endast orsakat 64 personer livet.
Enligt UNSCEAR (United Nations Scientific Committee of the Effects of Atomic Radiation) "The number of excess deaths among 5 million people living in the less contaminated areas is estimated at 3,000–5,000. The number of excess cancer deaths worldwide (including all contaminated areas) is approximately 27,000 based on the same LNT" http://en.wikipedia.org/wiki/Chernobyl_disaster#Assessing_the_disaster.27s_effects_on_human_health
I det reportage som jag sätt rörande Fukushima har liknande eller värre förutsagor gjorts.
Men hur som helst, med tanke på den kommande energikrisen (peak oil, etc) så är det nog inte rätt läge att lägga ned kärnkraften i Sverige, kanske borde investera i nyare säkrare kraftverk istället.
Apropå en kommande energikris, läste för några månader sen att Norge redan passerat peak oil och vad detta innebär för Sverige. Skulle vara intressant att höra hur du ser på det, hittade inte exakt den artikeln, men ett par andra:
http://svtdebatt.se/2011/06/energiforksare-sverige-ar-pa-vag-in-i-oljekris/
http://stallom.se/wp-content/uploads/2009/08/mikael-hook-oljagasstockholm_2009_03_09.pdf