Slussenförslaget räddat

Idag har stadsbyggnadsnämnden godkänt förslaget till detaljplan för Slussen. Ärendet kommer upp i fullmäktige i december.
I går skrev arkitekturhistorikern Eva Eriksson en debattartikel i SvD:s kulturdel med rubriken ”Förslaget går inte att rädda”, felaktigt placerad på sidan ”kritik” i stället för insändarsidan. Det är ett inlägg som är sällsynt fattigt på substans, men rikt på oprecisa omdömen, samtliga negativa. Dessutom bygger det på myter om förslaget.
För Eva Eriksson tycks det vara en stor nackdel att det byggs en låg bro för fotgängare väster om den högre bron som är för bilar, bussar, cyklar och fotgängare i öster. Det är nämligen besvärligt för dem som har rollator, barnvagn eller en tung hjulväska att ta sig uppför trapporna på Södermalmssidan. De tycks inte heller kunna välja den cykelbro som är föreslagen parallellt med tunnelbanebron, eftersom det kan komma cyklar i hög fart på denna bro!!! Men varför skulle de då ta någon av dessa vägar när det går att på ett utmärkt sätt ta sig uppför den östra brons breda gångbanor utan trappor? Eva Eriksson kör med ren demagogi här, som framgår av nedanstående bild av hur man tar sig upp på Södermalmstorg från olika håll utan att gå i trappor.

Vidare tror hon att bussarna kommer att fastna i trafikstockningar, trots att trafiklösningen innebär kollektivkörfält och särskilda körfält för svängande trafik som minskar risker just för detta. Däremot skulle denna risk öka påtagligt om antalet körfält minskas som en del av opinionen mot Slussenförslaget har krävt. Sedan låtsas hon att det inte finns några trafikproblem i dagens Slussen trots att en cyklist dödades där häromdagen, och trots att det är en synnerligen oattraktiv miljö för fotgängare.
Men det allvarligaste är enligt Eva Eriksson ändå ”att gestaltningen är främmande för denna plats”! I vilket avseende då om jag får fråga? Jag kan med minst lika stor rätt hävda att dagens Slussenkonstruktion är helt främmande för denna plats, sett i ett historiskt perspektiv och sett till fotgängarnas och cyklisternas vidriga miljö. Om detta har jag gjort flera tidigare blogginlägg.
Eva Eriksson för i stället fram två alternativ. Det ena är renovering av den förfärliga trafikapparaten, designad för biltrafikens behov och som klarade trafikströmmar, tre gånger dagens och framtidens verkliga behov. Det andra är ”Kulturslussen”, det förslag som lanserats av konstakademin och som tagits fram av arkitekten Mats Edblom. Jag har tidigare kritiserat detta förslag som i princip gör Slussen till en stor cirkulationsplats, med försämrad framkomlighet för kollektivtrafik och fotgängare, och som exponerar hela trafikleden mellan Söder Mälarstrand och Stadsgården i ett upphöjt läge. Dessutom skyms utsikten mot Saltsjön av ett mystiskt glastak på bågar, i stället förden föreslagna Katarinaparken nedanför KF-huset. Bevare mig för Eva Erikssons alternativ.

Konstakademins förslag
Eva Erikssons kritik mot det idag godkända Slussenförslaget är totalt tom på innehåll och substans. Lita inte på henne. Så dåligt som hon påstår är i alla fall inte det nu godkända förslaget.
Tillägg
Här kan du noga gå igenom alla relationer i nya Slussen och konstatera att Eva Erikssons inlägg inte baserades på fakta utan på en myt.
Sammanfattningsvis innebär Nya Slussen att i stort sett alla promenader mellan Gamla Stan och Söder blir rakare och kortare, och dessutom mindre branta än idag. Antalet korsande bilgator minskar i de flesta relationer. Till Munkbron blir det avsevärt närmare till Söder tack vare den nya bron parallellt med tunnelbanebron, den med en massa cyklar på alltså.