Håkan Juholt, stanna kvar som socialdemokratisk partiledare!

Detta är väl det mest politiskt inkorrekta man kan kräva dessa dagar. Det pågår personförföljelse mot Håkan Juholt precis som tidigare mot Mona Sahlin.

Skulle Håkan Juholt avgå skulle det bli ett resultat av det mediadrev som har anförts av Aftonbladet och Expressen och uppenbarligen drivits på av socialdemokraternas högerflygel, som förlorat i inflytande med valet av Juholt som Mona Sahlins efterträdare.

Håkan Juholt är en färgstark politiker och han klarade partiledardebatten i riksdagen utomordentligt bra, med tanke på sin utsatta position. Till dem som tycker att det är konstigt att ingen nämnde hans bostadsbidrag i riksdagsdebatten kan jag bara säga: Vad har Håkan Juholts bostadsbidrag med svensk budgetpolitik att göra? Varför skulle någon ta upp dessa?

När det gäller sakfrågan tycks det vara så att det handlar om ett etiskt problem. Reglerna för hur man ska täcka bostadskostnader för riksdagsmän bosatta i andra delar av landet än Stockholmsregionen tycks inte vara solklara, i varje fall inte om man läser författningstexterna. "Den som har en egen övernattningsbostad i Stockholm kan få ersättning för den med högst 8 000 kronor per månad." Det är vad som gäller för riksdagsledamöter som hyr på stan enligt riksdagens egen hemsida. Håkan Juholt, som representerar ett annat valdistrikt än Stockholm, har som alla andra riksdagsledamöter rätt till ersättning för den extra bostad han därför måste ha, upp till omkring 8 000 kronor per månad. Att hans sambo bor i samma lägenhet ökar inte kostnaderna för skattebetalarna, men ska naturligtvis påverka bidraget om detta är fastslaget i reglerna. Men detta tycks alltså inte vara glasklart. Han har i varje fall inte på något sätt dolt de faktiska omständigheterna, så felet borde lika mycket läggas på riksdagsförvaltningen som inte tycks ha granskat hans ansökan närmare. Informationschefen Nina Wadensjö har sagt till Aftonbladet ”att det i själva verket var Peter Cervin som valde att skicka in blanketten där Juholt ansökte om ersättning på samma felaktiga sätt som tidigare. Detta för att Cervin fått så tvetydiga signaler från förvaltningen”. Tydligen har reglerna varit allt annat än solklara.

Att Juholt kan ha gjort fel på ett par reseräkningar av hundratals som Expressen granskat under de senaste fem åren visar inte att Juholt är girig eller en dålig socialdemokrat, möjligtvis lite slarvig. Jag tycker inte att det finns skäl för honom att avgå av dessa skäl. Det vore att ge efter för ett mediadrev, och det skulle inte ha något med demokrati att göra.

Jag kan vara kritisk mot Juholt av helt andra skäl. Jag tycker till exempel att Sverige borde ha tagit del av flyginsatsen i Libyen fullt ut, utan det obegripliga krångel som Juholt drog upp. Det kanske beror på att jag känner till Libyen och Ghaddafi bättre än Juholt efter att ha bott två och ett halvt år i landet. Dessutom var det dumt att avstå från partiledardebatten i SVT, men man måste väl låta Juholt växa in i den nya rollen.
Däremot är jag inte särskilt upprörd över att socialdemokraternas budgetförslag ändrades efter diskussion i riksdagsgruppen. Det är naturligt att så sker. Jag är inte heller upprörd över att Juholt sågar Ilmar Reepalus reaktionära förslag om villkorat medborgarskap som sedan fått stöd av Morgan Johansson. Juholts ställningstagande var rätt i sak.

Man kan faktiskt undra som Kajsa Ekis Ekman gör i DN: ”De senaste två svenska socialdemokratiska partiledarna har båda fått utstå mediala drev utan like. Ingen anledning är för liten, inget fel för obetydligt för att kräva ledarens avgång. Jag bara undrar: är det tillåtet – för någon – att vara socialdemokratisk partiledare?”