Är jag en dålig människa då? Ja, kanske en del tycker det. Sveriges radio verkar tycka att jag borde ha klimatångest, av en ny programserie att döma.
Lever jag klimatsmart? Tja, jag räknar inte efter så noga. Jag bor i lägenhet i flerbostadshus, vilket som regel är mer energibesparande än att bo i småhus. Vårt hus är förstås ganska gammalt, mer än hundra år faktiskt, och inte så superbra isolerat. Å andra sidan har jag också ett fritidshus, men där är jag mest när det inte behöver värmas upp. Men det ligger faktiskt på Gotland, och Gotlandstrafiken använder snabba färjor och är inte alls energisnål.
Jag har flugit en del, både privat och i tjänsten. Så där ett tjugotal gånger till syd- eller ostasien, ett tiotal gånger till Afrika och ett par gånger över Atlanten. Numera flyger jag mest i Europa. Förr åkte jag oftast tåg. Jag har till exempel åkt med transsibiriska järnvägen två gånger, och ett flertal gånger till central- eller sydeuropa, men numera är det så dyrt att åka tåg, mycket dyrare än att flyga, men så var det inte förr.
Jag har bil, men den använder jag mest för att åka till fritidshuset, inte i Stockholm. Där går jag eller åker kollektivt, förr cyklade jag. Totalt blir det ändå ca 1000 mil per år med bilen. Inte så bra. Jag kanske kan ursäkta mig med att samma bil vid behov också används av barnens familjer, så att de slipper köpa egna. En privat bilpool, så att säga.
Jag äter kött, för att jag tycker att det är gott. Men det är också så att flera grannar vid fritidshuset föder upp djur, både kor och får. Djuren håller landskapet öppet, och det vore trist om de skulle tvingas sluta för att alla blev vegetarianer.
Det är förstås också så att jag inte är så där hundraprocentiskt övertygad varken om att klimatförändringen kommer att leda till en katastrof eller om att det spelar annat än ytterst marginell roll vad vi människor försöker göra åt saken. Jag är dessutom långt ifrån övertygad om att temperaturstatistiken över längre perioder är särskilt säker, detta beroende på att en så stor del av mätstationerna påverkas av den urbana uppvärmningen. Den uppvärmning som har pågått i ett par hundra år, sedan lilla istiden, kan inte ha påverkats av människan annat än under de senaste 50-60 åren. Resten måste nästan helt och hållet ha naturliga orsaker, och hur detta egentligen hänger ihop tror jag att vetenskapen fortfarande är mycket långt från att reda ut. Någon signifikant höjning av havsnivåerna har inte heller iakttagits under det senaste seklet.
Slutligen kan jag tillägga att uppvärmningen inte enbart har negativa konsekvenser. Under den senaste miljonen år har vi haft tio istider, vardera om ca 90 000 år. De isfria perioderna har varit av storleksordningen 10 000 år. Det är händelsevis 10 000 år sedan senaste istiden. Kan vi förlänga den isfria perioden med något eller några sekel vore mycket vunnet för mänskligheten.
Uppvärmningen påverkar också de tempererade zonerna mer än de tropiska. Odlingssäsongerna förlängs och en större befolkning kan försörjas med mat. Jorden blir helt enkelt en angenämare planet att leva på. Detta borde inte framkalla ångest.
Jag har flugit en del, både privat och i tjänsten. Så där ett tjugotal gånger till syd- eller ostasien, ett tiotal gånger till Afrika och ett par gånger över Atlanten. Numera flyger jag mest i Europa. Förr åkte jag oftast tåg. Jag har till exempel åkt med transsibiriska järnvägen två gånger, och ett flertal gånger till central- eller sydeuropa, men numera är det så dyrt att åka tåg, mycket dyrare än att flyga, men så var det inte förr.
Jag har bil, men den använder jag mest för att åka till fritidshuset, inte i Stockholm. Där går jag eller åker kollektivt, förr cyklade jag. Totalt blir det ändå ca 1000 mil per år med bilen. Inte så bra. Jag kanske kan ursäkta mig med att samma bil vid behov också används av barnens familjer, så att de slipper köpa egna. En privat bilpool, så att säga.
Jag äter kött, för att jag tycker att det är gott. Men det är också så att flera grannar vid fritidshuset föder upp djur, både kor och får. Djuren håller landskapet öppet, och det vore trist om de skulle tvingas sluta för att alla blev vegetarianer.
Det är förstås också så att jag inte är så där hundraprocentiskt övertygad varken om att klimatförändringen kommer att leda till en katastrof eller om att det spelar annat än ytterst marginell roll vad vi människor försöker göra åt saken. Jag är dessutom långt ifrån övertygad om att temperaturstatistiken över längre perioder är särskilt säker, detta beroende på att en så stor del av mätstationerna påverkas av den urbana uppvärmningen. Den uppvärmning som har pågått i ett par hundra år, sedan lilla istiden, kan inte ha påverkats av människan annat än under de senaste 50-60 åren. Resten måste nästan helt och hållet ha naturliga orsaker, och hur detta egentligen hänger ihop tror jag att vetenskapen fortfarande är mycket långt från att reda ut. Någon signifikant höjning av havsnivåerna har inte heller iakttagits under det senaste seklet.
Slutligen kan jag tillägga att uppvärmningen inte enbart har negativa konsekvenser. Under den senaste miljonen år har vi haft tio istider, vardera om ca 90 000 år. De isfria perioderna har varit av storleksordningen 10 000 år. Det är händelsevis 10 000 år sedan senaste istiden. Kan vi förlänga den isfria perioden med något eller några sekel vore mycket vunnet för mänskligheten.
Uppvärmningen påverkar också de tempererade zonerna mer än de tropiska. Odlingssäsongerna förlängs och en större befolkning kan försörjas med mat. Jorden blir helt enkelt en angenämare planet att leva på. Detta borde inte framkalla ångest.
Så din slutsats inför nästa RUFS är att sänkning av CO2 inte behöver väga särskilt tungt?
SvaraRaderaDet är alltid klokt att begränsa fossilanvändningen av alla möjliga skäl. Sverige och särskilt Stockholmsregionen har ju minskat sina per capitautsläpp rejält, sett över ett par decennier, och det finns ingen anledning att inte fortsätta på liknande väg. Det är framförallt trafiken som har varit problemet och där hoppas jag en del på elfordon, men det tycks ta tid att få fram konkurrenskraftiga elalternativ. Hur nästa RUFS ska utformas är dock liksom tidigare RUFS-ar en politisk fråga. Jag är inte politiker och inte heller landstingstjänsteman så jag har ingen anledning att värdera hur tungt det ska väga. Det beror ju också på vad vetenskapen har kommit fram till då, och då menar jag faktiskt inte bara IPCC.
RaderaReagerade på ditt påstående att boende i Lgh är energismart. En arkitekt borde veta bättre!
SvaraRaderaAv någon anledning så är medelförbrukningen per ytenhet STÖRST i hyresrätter, därefter följer BR och LÄGST i hus (med fyra ytterväggar!)
Det har med ansvar att göra gissar jag!
Lägenheter i flerbostadshus är mycket mindre än genomsnittliga småhus. I Stockholms län ca 67 kvm i snitt jämfört med ca 120 kvm per småhus. Jag har alltid bott i flerbostadshus och ofta ganska ytsnålt. Då spelar det mindre roll om energiförbrukningen per ytenhet är marginellt högre. Det var detta jag syftade på.
RaderaAngående evidensen för AGW så är ju alla överens om att CO2 är en växthusgas, och att människan släpper ut mängder av CO2. Därmed fångas mer solenergi i atmosfären än vad det annars hade gjort. Så var tar all den värmen vägen?
SvaraRaderaUppenbarligen pågår det någonting här som vi inte riktigt förstår. Därför är nog alla (om de tänker efter lite) också överens om att en global uppvärmning innebär risker för mänskligheten. Det är för mycket vi inte begriper av klimatprocesserna.
Leder en uppvärmning av haven till att Golfströmmen ändras så att Nordeuropa får sibiriskt klimat? Kan effekten av smältande havsisar i Arktis rentav trigga en förtida istid genom påverkan på den termohalina cirkulationen och vädersystemen?
Eller är det motsatsen som gäller: att landisarna smälter och översvämmar låglänta kustområden med katastrofala följder för civilisationen? Om all landis försvann skulle t.ex. Berlin och Paris hamna under vatten.
IPCC har förvisso många konstigheter för sig, och man ska inte måla fan på väggen i onödan. Men att tillämpa försiktighetsprincipen på en sådan grundläggande variabel som klimatet tycker jag är självklart. Vi bör vara så konservativa som möjligt, och eftersträva så långsamma förändringar som möjligt. Ju mindre vi påverkar den naturliga gången desto mindre risk för obehagliga överraskningar. Man vet vad man har, men inte vad man får.
Jag rekommenderar varmt att du läser på om vad försiktighetsprincipen innebär i realiteten, en bra början är här:
Raderahttp://europa.eu/legislation_summaries/consumers/consumer_safety/l32042_sv.htm
"Enligt kommissionen kan försiktighetsprincipen användas när en företeelse, en produkt eller en process kan ha potentiellt skadliga effekter, som har identifierats genom en vetenskaplig och objektiv bedömning, men denna bedömning inte gör det möjligt att fastställa risken med tillräcklig säkerhet."
RaderaLåter som ett klockrent tillämpningsfall för AGW.
Du glömde:
RaderaDe allmänna principerna för god riskhantering är också tillämpliga i samband med försiktighetsprincipen. Det rör sig om följande fem principer:
de åtgärder som vidtas ska vara proportionella i förhållande till den eftersträvade skyddsnivån;
åtgärderna ska vara icke-diskriminerande;
åtgärderna ska vara förenliga med de åtgärder som redan vidtagits i liknande situationer eller där man använt liknande tillvägagångssätt;
möjliga fördelar och kostnader för en åtgärd eller brist på åtgärd ska undersökas;
åtgärderna ska omvärderas mot bakgrund av nya vetenskapliga rön.
Och varför skulle inte de principerna kunna vara tillämpbara på AGW? Frågan är dock akademisk: eftersom vi inte gör ett skvatt för att minska våra CO2-utsläpp kommer vi inte att få veta facit förrän det är försent att göra något.
RaderaOch som sagt, vart tar värmen vägen?
"möjliga fördelar och kostnader för en åtgärd eller brist på åtgärd ska undersökas"
RaderaJag kan tillägga att jag inte heller har klimatångest, och att jag inte skäms för att utnyttja industrisamhällets fossildrivna faciliteter. Men man behöver inte överdriva, t.ex, genom att köpa en mycket törstigare bil än man behöver. Lite måttlighet skadar aldrig.
SvaraRaderaJag kan mycket väl ställa upp pa att inte köpa en mycket törstigare bil än vad jag behöver. Det är bara en allmänt god hushallning. Man behöver inte ha klimatangest för det.
SvaraRadera