Regn och översvämningar i Frankrike och Tyskland, torka här i Sverige, i alla fall på Öland och Gotland och i Östergötland. Den kommande sommaren kan Gotland komma att drabbas av värre vattenbrist än vanligt. Grundvattennivåerna är ovanligt låga och tillrinningen till de få sjöarna är dålig. Det har varit ont om vatten på Gotland länge. Man utnyttjar brunnar för grundvatten och även sjövatten från Tingstäde träsk. Vatten från Bästeträsk utnyttjas i Fårösund och Bunge. Nyligen har man introducerat avsaltning av havsvatten på Östergarnslandet och en liknande lösning förbereds på Sudret. Samtidigt pumpar Cementa ut en massa vatten i Östersjön från sina kalkbrott vid Slite. Vi är vana vid bevattningsförbud under sommaren. Region Gotland har i år infört bevattningsförbud på södra Gotland rekordtidigt, redan i april, och på nästan hela Gotland nu i juni.
Vattenbristen förklaras med att det varit en långvarig torka, med liten nederbörd de senaste åren. På sin hemsida menar Region Gotland att nederbörden, som blir vårt dricksvatten, har varit låg de senaste somrarna då är vi ju också flest på ön. I Visby kom det cirka 100 mm mindre nederbörd än ett medelår, och på vintern är det ingen snö.
Ja, det är i varje fall vad som sägs i media. Men stämmer det verkligen? Jag tar fram statistik från SMHI. Det finns data om nederbörden i Visby åtminstone sedan 1861. Så här ser det ut.
Årlig nederbörd i Visby 1861-2015, mmilimeter.
Genomsnittet för Visby är 510 mm per år under hela perioden 1861-2015, inte 600, som Region Gotland påstår. Och även om det var mindre än genomsnittligt år 2015, har det varit mer än genomsnittet under sju av de senaste tio åren. Under sammanlagt 33 år har det faktiskt regnat mindre än det gjorde 2015, så det är ingfen unik situation just nu. Det regnade särskilt lite under slutet av 1800-talet, klart mindre än under de senaste åren.
Klimatforskarna anser att det behövs 30 år för att man ska kunna tala om klimat, annars är det väder, och det växlar ju ofta som bekant. Så här mycket har det regnat i Visby under de senaste 30 åren?
Årlig nederbörd i Visby 1985-2015 i millimeter.
Som framgår av diagrammet har det varit mycket stabilt med ca 520 mm per år. Någon trendmässig minskning syns inte för hela perioden. Däremot kan man se en ökning mellan 2002-2010 följt av den motsvarande minskning 2010-2015. Det är alltså inte så att det har regnat mindre än vanligt under de senaste åren. Det har regnat ungefär som det brukar göra med normala variationer. Nedanstående diagram visar utvecklingen under de senaste 4-5 åren mer i detalj, med månadsvärden.
Nederbörd i Visby 2012-2016, månadsvärden i millimeter.
Här ser vi tydligt att månadsvärdet har sjunkit från ca 50 mm per månad 2012 till ca 30 mm per månad 2016. Det är tydligt att vi har haft en period med lite nederbörd, men av allt att döma ligger det inom de normala variationerna.
Hur ser det då ut på södra Gotland, där man traditionellt har besvärligare grundvattensituation, jämfört med mellersta Gotland. Så här ser statistiken ut för Hemse.
Årlig nederbörd i Hemse 1888-2015, millimeter.
Genomsnittet för Hemse på södra Gotland under perioden 1888-2015 är ca 545 mm per år, alltså något mer än för Visby, och det var nästan exakt så mycket det regnade år 2015. Ett helt normalt år alltså. Dessutom syns att den långsiktiga trenden är stigande. Men även här syns en trend till mindre nederbörd 2010-2015.
Enligt rapporterna från Region Gotland är grundvattennivån på Gotland nu lägre än någonsin, men av allt att döma beror alltså inte vattenbristen bara på att det regnat för lite. Det har ju regnat lika lite många gånger tidigare.
Dä återstår förklaringen att det har använts för mycket vatten. Och det är knappast överraskande. Va-standarden blir allt bättre i villor och sommarstugor och turistströmmarna ökar. Många duschar varje dag, vilket man knappast gjorde för 30 eller 50 år sedan. Det gäller också mig själv, som började mina semestrar utan dusch i sommarstugan, men det är nu många år sedan. Under många år har turistströmmarna ökat, vi bevattnar trädgårdarna mer, kanske har djurhållning och växtodling också blivit mer vattenberoende. Till detta kommer alltså att Cementa pumpar ut grundvatten i havet. Troligen har Region Gotland inte haft tillräcklig beredskap för detta, trots att det inte borde vara svårt att förutse. Inte heller på Öland tycks beredskapen ha funnit.
Region Gotland har arbetat med vattenplaner redan 1996 och 2005 där man konstaterat lokala brister, men tydligen har man underskattat de växande behoven och trott att ökade vattenuttag på grund av befolkningsökning och en ökad turism skulle kunna klaras genom den kommunala vattenförsörjningen. Det finns idag teknik för avsaltning av havsvatten, som nu börjar introduceras, t ex på Östergarnslandet och på Sudret. Men det är tydligt att det krävs betydligt större insatser i framtiden.
Vattenbristen förklaras med att det varit en långvarig torka, med liten nederbörd de senaste åren. På sin hemsida menar Region Gotland att nederbörden, som blir vårt dricksvatten, har varit låg de senaste somrarna då är vi ju också flest på ön. I Visby kom det cirka 100 mm mindre nederbörd än ett medelår, och på vintern är det ingen snö.
Ja, det är i varje fall vad som sägs i media. Men stämmer det verkligen? Jag tar fram statistik från SMHI. Det finns data om nederbörden i Visby åtminstone sedan 1861. Så här ser det ut.
Genomsnittet för Visby är 510 mm per år under hela perioden 1861-2015, inte 600, som Region Gotland påstår. Och även om det var mindre än genomsnittligt år 2015, har det varit mer än genomsnittet under sju av de senaste tio åren. Under sammanlagt 33 år har det faktiskt regnat mindre än det gjorde 2015, så det är ingfen unik situation just nu. Det regnade särskilt lite under slutet av 1800-talet, klart mindre än under de senaste åren.
Klimatforskarna anser att det behövs 30 år för att man ska kunna tala om klimat, annars är det väder, och det växlar ju ofta som bekant. Så här mycket har det regnat i Visby under de senaste 30 åren?
Som framgår av diagrammet har det varit mycket stabilt med ca 520 mm per år. Någon trendmässig minskning syns inte för hela perioden. Däremot kan man se en ökning mellan 2002-2010 följt av den motsvarande minskning 2010-2015. Det är alltså inte så att det har regnat mindre än vanligt under de senaste åren. Det har regnat ungefär som det brukar göra med normala variationer. Nedanstående diagram visar utvecklingen under de senaste 4-5 åren mer i detalj, med månadsvärden.
Här ser vi tydligt att månadsvärdet har sjunkit från ca 50 mm per månad 2012 till ca 30 mm per månad 2016. Det är tydligt att vi har haft en period med lite nederbörd, men av allt att döma ligger det inom de normala variationerna.
Hur ser det då ut på södra Gotland, där man traditionellt har besvärligare grundvattensituation, jämfört med mellersta Gotland. Så här ser statistiken ut för Hemse.
Genomsnittet för Hemse på södra Gotland under perioden 1888-2015 är ca 545 mm per år, alltså något mer än för Visby, och det var nästan exakt så mycket det regnade år 2015. Ett helt normalt år alltså. Dessutom syns att den långsiktiga trenden är stigande. Men även här syns en trend till mindre nederbörd 2010-2015.
Enligt rapporterna från Region Gotland är grundvattennivån på Gotland nu lägre än någonsin, men av allt att döma beror alltså inte vattenbristen bara på att det regnat för lite. Det har ju regnat lika lite många gånger tidigare.
Dä återstår förklaringen att det har använts för mycket vatten. Och det är knappast överraskande. Va-standarden blir allt bättre i villor och sommarstugor och turistströmmarna ökar. Många duschar varje dag, vilket man knappast gjorde för 30 eller 50 år sedan. Det gäller också mig själv, som började mina semestrar utan dusch i sommarstugan, men det är nu många år sedan. Under många år har turistströmmarna ökat, vi bevattnar trädgårdarna mer, kanske har djurhållning och växtodling också blivit mer vattenberoende. Till detta kommer alltså att Cementa pumpar ut grundvatten i havet. Troligen har Region Gotland inte haft tillräcklig beredskap för detta, trots att det inte borde vara svårt att förutse. Inte heller på Öland tycks beredskapen ha funnit.
Region Gotland har arbetat med vattenplaner redan 1996 och 2005 där man konstaterat lokala brister, men tydligen har man underskattat de växande behoven och trott att ökade vattenuttag på grund av befolkningsökning och en ökad turism skulle kunna klaras genom den kommunala vattenförsörjningen. Det finns idag teknik för avsaltning av havsvatten, som nu börjar introduceras, t ex på Östergarnslandet och på Sudret. Men det är tydligt att det krävs betydligt större insatser i framtiden.
Solen skiner fler timmar numera jfrt med 1960-90-betydligt fler.
SvaraRaderaNånting har hänt med molnen!
Det ger föga förvånande varmare väder.
2015 hade Gotland ca 2 grader högre medeltemperatur och ca 2300 timmars soltid jfrt med 1900 normalt.
Det kräver mer vatten för att svalka djur och vattna grödor.
Man bör inte jämföra temperaturen enstaka år på det sättet. Temperaturen i Visby har ökat med ca 1,1 grader från perioden 1860-1890 till perioden 1985-2015, dvs ungefär som på andra ställen. Soltimmarna har man väl bara mätt under senare år?
Radera