Frågan kan tyckas enkel. I innerstan är marken så dyr och lägenheterna så attraktiva att det vore rent slöseri att bara bygga radhus, om man nu hittar några markbitar att bygga på. Ändå planeras just nu två radhusprojekt på Södermalm. I båda projekten medverkar Utopia arkitekter.
Planområdet vid Hornsbruksgatan.
Dels planeras 37 radhus och lägenheter vid Hornsbruksgatan i bergsluttningen mot Högalidskyrkan, dels planeras 17 radhus i backen mellan Lundagatans övre och nedre del. Totalt tillkommer alltså 54 nya bostäder i en central del av staden.
Stadsradhus vid Hornsbruksgatan, lokaler i bakgrunden.
Hornsbruksgatan ligger alldeles vid Hornstulls tunnelbanestation. En förnyelse av den östra tunnelbaneuppgången ingår i projektet. Det är Veidekke som driver projektet vid Hornsbruksgatan, och som innehåller 13 stadsradhus och 24 lägenheter samt några lokaler.
Stadsradhusen vid Hornsbruksgatan.
Men är det verkligen ett bra sätt att förtäta innerstaden med radhus? En fördel med bebyggelsen vid Hornsbruksgatan är att Högalidsparken utvidgas på taket av den nya bebyggelsen. Dessutom tillkommer lokaler i en del av projektet. Men radhusdelarna skapar i sig knappast stadskänsla. Man kunde i stället bygga mer lokaler i bottenplan med lägenheter ovanpå. Men detaljplanen är i stort sett klar och man kan knappast räkna med någon förändring i nuvarande skede.
Så här ser Lundagatan ut idag.
Nedre Lundagatan sedd mot öster med sluttningen till vänster i bild.
Erik Wallins radhusprojekt vid Lundagatan är mera tveksamt. Här ska alltså 17 radhus byggas i slänten mellan nedre och övre Lundagatan. Det var för övrigt här som Lisbet Salander bodde i början av Milleniumtrilogin. Så här ser gatan ut lite längre bort.
Och från andra hållet.
Övre Lundagatan sedd västerut och med slänten till vänster.
Projektområdet vid Lundagatan ser ut så här.
Satellitbild över området vid Lundagatan.
Planen för de planerade stadsradhusen vid Lundagatan är tänkta att se ut så här.
Och radhusen ska se ut så här.
Erik Wallins radhusprojekt vid Lundagatan, antagligen en regnig natt.
De 17 radhusen på Lundagatan tillför inte något stadsliv, innehåller inga lokaler. Är det verkligen vad som går att åstadkomma här?
När jag tittar på de här projekten tänker jag på Einar Mattssons bostadshus som byggdes för drygt tio år sedan i slänten mellan Högbergsgatan och Högbergsbacken. Här handlade det inte om radhus utan om femvåningshus med lägenheter, inklusive studentlägenheter samt lokaler. Totalt 68 hyreslägenheter och 11 lokaler, tillsammans 5 014 kvm BTA.
Einar Mattsons hus mellan Högbergsgatan och Högbergsbacken.
Och händelsevis är tomtytan nästan exakt samma som den vid Lundagatan. Det skulle alltså vara möjligt att ge fyra gånger fler hushåll tak över huvudet med Einar Mattssons modell i stället för att välja Utopias stadsradhus. Så här ser det projektet ut med Einar Mattsons hus till vänster.
Einar Mattssons projekt vid Högbergsgatan.
En ganska trist slänt ersattes här av fin stadsarkitektur som ger stadskvalitet och betydligt bättre markutnyttjande än de nu aktuella radhusprojekten. Flera av lägenheterna har dessutom fina gröna terrasser på andra våningen.
Lite längre fram på Högbergagatan.
Så här ser kvarteret ut på satellitbild.
De fem huskropparna med ljusa tak täcker en yta av knappt 2 000 kvm och innebär ett exploateringstal på ca e=2,7.
Så tänk om. Exploatera lite mer vid Lundagatan, tack. Eller helst mycket mer. Kopiera Einar Mattssons hus så är det fixat.
Dels planeras 37 radhus och lägenheter vid Hornsbruksgatan i bergsluttningen mot Högalidskyrkan, dels planeras 17 radhus i backen mellan Lundagatans övre och nedre del. Totalt tillkommer alltså 54 nya bostäder i en central del av staden.
Hornsbruksgatan ligger alldeles vid Hornstulls tunnelbanestation. En förnyelse av den östra tunnelbaneuppgången ingår i projektet. Det är Veidekke som driver projektet vid Hornsbruksgatan, och som innehåller 13 stadsradhus och 24 lägenheter samt några lokaler.
Men är det verkligen ett bra sätt att förtäta innerstaden med radhus? En fördel med bebyggelsen vid Hornsbruksgatan är att Högalidsparken utvidgas på taket av den nya bebyggelsen. Dessutom tillkommer lokaler i en del av projektet. Men radhusdelarna skapar i sig knappast stadskänsla. Man kunde i stället bygga mer lokaler i bottenplan med lägenheter ovanpå. Men detaljplanen är i stort sett klar och man kan knappast räkna med någon förändring i nuvarande skede.
Så här ser Lundagatan ut idag.
Erik Wallins radhusprojekt vid Lundagatan är mera tveksamt. Här ska alltså 17 radhus byggas i slänten mellan nedre och övre Lundagatan. Det var för övrigt här som Lisbet Salander bodde i början av Milleniumtrilogin. Så här ser gatan ut lite längre bort.
Projektområdet vid Lundagatan ser ut så här.
Planen för de planerade stadsradhusen vid Lundagatan är tänkta att se ut så här.
De 17 radhusen på Lundagatan tillför inte något stadsliv, innehåller inga lokaler. Är det verkligen vad som går att åstadkomma här?
När jag tittar på de här projekten tänker jag på Einar Mattssons bostadshus som byggdes för drygt tio år sedan i slänten mellan Högbergsgatan och Högbergsbacken. Här handlade det inte om radhus utan om femvåningshus med lägenheter, inklusive studentlägenheter samt lokaler. Totalt 68 hyreslägenheter och 11 lokaler, tillsammans 5 014 kvm BTA.
Och händelsevis är tomtytan nästan exakt samma som den vid Lundagatan. Det skulle alltså vara möjligt att ge fyra gånger fler hushåll tak över huvudet med Einar Mattssons modell i stället för att välja Utopias stadsradhus. Så här ser det projektet ut med Einar Mattsons hus till vänster.
En ganska trist slänt ersattes här av fin stadsarkitektur som ger stadskvalitet och betydligt bättre markutnyttjande än de nu aktuella radhusprojekten. Flera av lägenheterna har dessutom fina gröna terrasser på andra våningen.
Så här ser kvarteret ut på satellitbild.
Så tänk om. Exploatera lite mer vid Lundagatan, tack. Eller helst mycket mer. Kopiera Einar Mattssons hus så är det fixat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar