Kan sparsamhet med att flyga rädda klimatet? Det tror i alla fall exempelvis Malena Ernman, som i somras deklarerade att hon slutat flyga, Jens Liljestrand, som slutat flyga efter en resa till Kenya, och Isobel Hadley-Kamptz, som har slutat att flyga för ett och ett halvt år sedan.
Kors i taket! Om det nu vore så enkelt. Jag kom att tänka på Blå tågets (Torkel Rasmusson) klassiska sång:
”Kan sparsamhet rädda proletariatet
då lyckas din granne nog rädda sej.
Han lever på gröt och på gamla potäter
när han inte blir bjuden av sin tjej.”
Själv har jag rest mycket med tåg, särskilt i Europa under 1960- och 1970-talet. Det tog mig ungefär två dygn att resa till Rom, men det var OK. När jag vandrade i fjällen på sommaren tog jag alltid sovvagn. Jag har rest med transsibiriska järnvägen både till Japan och till Kina, men man får räkna med ungefär en vecka i vardera riktningen.
Det berodde framförallt på att det var billigt att åka tåg, i varje fall med sittvagn, men dyrt att flyga. När mina barn skulle börja resa utomlands på 1990-talet insåg jag att tiderna förändras. Det var dyrt och besvärligt att åka tåg och billigt att flyga. Genom att avsluta fjällvandringen med att flyga till Stockholm samma kväll, duscha en veckas svett och gå och lägga sig i sin egen säng var värt mycket jämfört med att stiga av sovvagnen på Stockholms Central morgonen därpå. När jag för något år sen hade ett uppdrag i Göteborg insåg jag att tåget ofta var försenat och att mötena fick skjutas på.
Men där någonstans, vid tre timmar med tåg, ligger ändå brytpunkten idag. Är det längre bort flyger en majoritet och de gör det av rationella skäl. Man väger tid, bekvämlighet, kostnad. Behöver man resa, eller kan man klara ändamålet med resan på annat sätt? Erfarenhetsmässigt är det mycket svårt att ändra val av färdmedel utan att beakta de här faktorerna. Så jag tror inte att folk kommer att sluta flyga på grund av klimatet. Så kommer jorden att gå under nu? Det är möjligt, men i så fall beror det inte på flyget, inte ens om man betraktar följande diagram över flygets snabba utveckling sedan 1970.
Antalet flygpassagerare i världen 1970-2016.
Antalet flygpassagerare i världen har ökat 12 gånger (1200 %) sedan 1970. Men utsläppen har inte ökat fullt så mycket. Jämfört med flygplan från 1960-talet är dagens flygplan 70 procent bränsleeffektivare per personkilometer. Men från klimatsynpunkt kan man naturligtvis oroa sig.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC svarar flyget för ca 2 procent av de globala utsläppen av koldioxid. Räknar man in kväveoxider, vattenånga och andra utsläpp kan man räkna med 3 procent av de globala klimatpåverkande utsläppen, medan 97 procent alltså har andra källor. Men inte ens om vi lyckas övertyga hela världen om att avstå från att flyga kan vi minska koldioxidutsläppen med mer än 3 procent. I Sverige är andelen lite högre, kanske 4-5 procent, beroende på att våra övriga utsläpp är ganska små. Vi har ju en stor elenergisektor, med kärnkraft och vattenkraft, som nästan inte släpper ut någon koldioxid alls. Sveriges andel av de globala utsläppen av koldioxid uppskattas till mellan 1,2 och 1,3 promille. I Sverige sker dessutom ett betydande avsevärt upptag av koldioxid i den växande skogen, även om man räknar med den avverkning som sker. Ungefär 60-80 % av våra koldioxid upptas av vår egen växande skog. Våra nettoutsläpp av koldioxid utgör därför bara 0,25-0,5 promille av världens utsläpp. Minst 999,5 promille kommer alltså från den övriga världen. Men inte ens om vi globalt lyckas stänga ner allt flyg kommer detta att påverka våra koldioxidutsläpp mer än marginellt.
Forsking pågår om batteridrivna flygplan. Ett hybridplan, som ska kunna ta mellan 10-50 passagerare, ska testas inom två år och vara i trafik år 2020.
Flyget bidrar till utbyte och kontakter världen över. Naturligtvis är det intressant att se om vi kan flyga med elmotorer eller annat bränsle i framtiden. Men det är nog mera troligt att fossila bränslen kan ersättas inom andra sektorer. Det är också skillnad mellan att flyga Stockholm-Bangkok (10 timmar) och Stockholm-Rom (3 timmar). Andra frågor som man behöver fundera över är om temperaturen verkligen kommer att fortsätta att öka även om koldioxidutsläppen ökar(det finns även andra orsaker till klimatförändringen), om det verkligen blir en katastrof om koldioxidhalten ökar (jorden blir grönare och vi kan kanske skjuta upp en kommande istid). Men det tar vi en annan gång.
”Kan sparsamhet rädda proletariatet
då lyckas din granne nog rädda sej.
Han lever på gröt och på gamla potäter
när han inte blir bjuden av sin tjej.”
Själv har jag rest mycket med tåg, särskilt i Europa under 1960- och 1970-talet. Det tog mig ungefär två dygn att resa till Rom, men det var OK. När jag vandrade i fjällen på sommaren tog jag alltid sovvagn. Jag har rest med transsibiriska järnvägen både till Japan och till Kina, men man får räkna med ungefär en vecka i vardera riktningen.
Det berodde framförallt på att det var billigt att åka tåg, i varje fall med sittvagn, men dyrt att flyga. När mina barn skulle börja resa utomlands på 1990-talet insåg jag att tiderna förändras. Det var dyrt och besvärligt att åka tåg och billigt att flyga. Genom att avsluta fjällvandringen med att flyga till Stockholm samma kväll, duscha en veckas svett och gå och lägga sig i sin egen säng var värt mycket jämfört med att stiga av sovvagnen på Stockholms Central morgonen därpå. När jag för något år sen hade ett uppdrag i Göteborg insåg jag att tåget ofta var försenat och att mötena fick skjutas på.
Men där någonstans, vid tre timmar med tåg, ligger ändå brytpunkten idag. Är det längre bort flyger en majoritet och de gör det av rationella skäl. Man väger tid, bekvämlighet, kostnad. Behöver man resa, eller kan man klara ändamålet med resan på annat sätt? Erfarenhetsmässigt är det mycket svårt att ändra val av färdmedel utan att beakta de här faktorerna. Så jag tror inte att folk kommer att sluta flyga på grund av klimatet. Så kommer jorden att gå under nu? Det är möjligt, men i så fall beror det inte på flyget, inte ens om man betraktar följande diagram över flygets snabba utveckling sedan 1970.
Antalet flygpassagerare i världen har ökat 12 gånger (1200 %) sedan 1970. Men utsläppen har inte ökat fullt så mycket. Jämfört med flygplan från 1960-talet är dagens flygplan 70 procent bränsleeffektivare per personkilometer. Men från klimatsynpunkt kan man naturligtvis oroa sig.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC svarar flyget för ca 2 procent av de globala utsläppen av koldioxid. Räknar man in kväveoxider, vattenånga och andra utsläpp kan man räkna med 3 procent av de globala klimatpåverkande utsläppen, medan 97 procent alltså har andra källor. Men inte ens om vi lyckas övertyga hela världen om att avstå från att flyga kan vi minska koldioxidutsläppen med mer än 3 procent. I Sverige är andelen lite högre, kanske 4-5 procent, beroende på att våra övriga utsläpp är ganska små. Vi har ju en stor elenergisektor, med kärnkraft och vattenkraft, som nästan inte släpper ut någon koldioxid alls. Sveriges andel av de globala utsläppen av koldioxid uppskattas till mellan 1,2 och 1,3 promille. I Sverige sker dessutom ett betydande avsevärt upptag av koldioxid i den växande skogen, även om man räknar med den avverkning som sker. Ungefär 60-80 % av våra koldioxid upptas av vår egen växande skog. Våra nettoutsläpp av koldioxid utgör därför bara 0,25-0,5 promille av världens utsläpp. Minst 999,5 promille kommer alltså från den övriga världen. Men inte ens om vi globalt lyckas stänga ner allt flyg kommer detta att påverka våra koldioxidutsläpp mer än marginellt.
Flyget bidrar till utbyte och kontakter världen över. Naturligtvis är det intressant att se om vi kan flyga med elmotorer eller annat bränsle i framtiden. Men det är nog mera troligt att fossila bränslen kan ersättas inom andra sektorer. Det är också skillnad mellan att flyga Stockholm-Bangkok (10 timmar) och Stockholm-Rom (3 timmar). Andra frågor som man behöver fundera över är om temperaturen verkligen kommer att fortsätta att öka även om koldioxidutsläppen ökar(det finns även andra orsaker till klimatförändringen), om det verkligen blir en katastrof om koldioxidhalten ökar (jorden blir grönare och vi kan kanske skjuta upp en kommande istid). Men det tar vi en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar