Värms europeiska städer allt snabbare eller är det bara fake news?

Häromdagen kom nyheten att europeiska städer värms allt snabbare. Det var SR som presenterade nyheten men tidningarna publicerade genast detta också. Fem av tio städer på topp tio skulle finnas i Sverige, när ökningen av medeltemperaturen i sammanställts. Kiruna toppade listan, framtagen av det europeiska journalistnätverket EDJN. Kiruna, som skulle ha blivit 3,5 grader varmare än under genomsnittet under 1900-talet. Men var nyheten sann?
Jag kollade Kiruna på SMHI som hade data sedan 1958 på sin öppna datasajt. Denna koll visade att data uppenbarligen hade manipulerats, alternativt beräknats fel. Jämför bara diagrammet nedan som det publicerats av EDJN jämfört med mitt eget diagram baserat på officiella  SMHI-data.

Årsmedeltemperatur i Kiruna 1900-2017 enligt EDJN.

Årsmedeltemperatur i Kiruna 1901-2017 enligt SMHI.

Enligt EDJN var medeltemperaturen under 1900-talet -3,2 grader mot +0,2 grader sedan sekelskiftet, en ökning med 3,4 grader. Enligt SMHI-data var medeltemperaturen före 2000 -1,6 grader, mot -0,1 grader efter sekelskiftet, en ökning med bara 1,5 grader. Skulle skillnaden bero på att EDJN räknat in väderballonger och satellitmätningar, som man hänvisar till, verkar inte troligt? Inte om man jämför diagrammen.
EDJN:s diagram visar ingen märkbar temperaturhöjning under hela 1900-talet, utan i stort sett hela ökningen skulle ha skett efter sekelskiftet. Enligt SMHI-data kan man i stället konstatera en uppvärmningsperid fråm 1900 till 1940, följt av en avkylning 1940-1980 och därefter åter en uppvärmning fram till idag. Flera av värmetopparna finns under 1930-talet och köldrekorden under 1960- och 1980-talen.
Jag jämför också data för Uppsala, där SMHI verkligen har data sedan 1900-talets början, i alla fall om man tar två mätstationer i Uppsala.

Årsmedeltemperatur i Uppsala 1900-2017 enligt EDJN.

Årsmedeltemperatur i Uppsala 1901-2017 enligt SMHI.
Här är skillnaderna mindre, men de finns. Djupdykningarna på 1940-talet och i slutet på 1980-talet ligger på ca 4 grader enligt EDJN men ca 3,5 enligt SMHI.  Varför har man justerat dessa siffror? EDJN anger en ökning från + 5,8 under 1900-talet till +6,9 efter sekelskiftet, en ökning med 1,1 grader. Jag beräknar ökningen från +5,6 till +6,5, en ökning med 0,9 grader. Även om skillnaden är relativt liten undrar man varför EDJN:s siffror är högre.
Klimatförändringen och den globala uppvärmningen är rimligen bara en delorsak till att städer blir varmare. Med tanke på stadstillväxt under hela 1900-talet och senare och med hänsyn till urban uppvärmning, är det inte särskilt konstigt att temperaturen stiger i städer. Men om EDJN modifierat   värden som är för höga på grund av UHI-effekter (Urban Heat Island) borde temperaturen sänkas, inte höjas.
När jag går in på SR och EDJN igen, visar det sig att uppgifter om stigande medeltemperaturer inte har varit korrekta utan kommer att rättas. Min tveksamhet mot resultaten har verkligen haft någon grund. Så här läser jag på SR:s hemsida.
”Den 24 september publicerade vi siffror på stigande medeltemperatur i en mängd europeiska städer, som byggde på data som visar sig innehålla fel. Felsökningen pågår hos det nätverk som sammanställt uppgifterna och vi reviderar siffrorna så snart vi fått rättelserna.”
Hos EDJN läser jag följande: ”We have found inconsistencies in the data for some cities on this site. Those cities have been removed, while we investigate the cause. We suspect that some data previously published may be wrong. There are 38 cities where we suspect data errors. Among them is Kiruna, the city previously ranked as the fastest warming.”
Bland de städer som kan ha felaktiga data finns alltså Kiruna, Östersund, Sundsvall, Borlänge, Karlstad, Visby, Skellefteå, Kalmar, Växjö, Luleå, Trollhättan, Halmstad, Karlskrona, Gävle, Skövde, och Kristianstad, alltså 16 svenska städer, men tydligen inte Uppsala. Det är också en rad andra städer från Norden, alltså just de städer som skulle ha haft snabbast uppvärmning.
Den alarmerande nyheten faller platt. Hur vore det med dementi även i de tidningar som publicerat den felaktiga nyheten.
Rättat och uppdaterat 28 september.

Riksdagen representerar inte hela folket – ålderdiskrimineringen är extrem

Idag ska man utse riksdagens talmän. Diskussionerna har gått höga om grunderna för dessa beslut. Vilka principer bör ligga till grund för detta viktiga val i en parlamentarisk demokrati, där riksdagens sammansättning ska utgöra grunden. Tids nog får vi veta resultatet.
En annan fråga gäller riksdagens representativitet. Riksdagens sammansättning ska t ex representera befolkningens fördelning i landet. Antalet mandat fastställs noggrant för varje valkrets, enligt vallagen och fördelningen grundar sig på antalet röstberättigade i valkretsarna. Här är det noga med att inte någon del av landet ska vara underrepresenterat. Hur skulle det se ut om t ex halva riksdagen kom från Stockholms län och bara fyra ledamöter från Norrland? Eller bara fyra ledamöter från Stockholm medan 200 kom från Skåne?
Den nya riksdagen är också relativt jämställd mellan könen, med 46 % kvinnor och 54 % män. Valmanskåren består till 50,1 procent av kvinnor och 49,9 procent av män. Vid 2006 års val var fördelningen mellan kvinnor och män något jämnare med 47 % kvinnor och 53 % män. Hur skulle det se ut om det t ex bara fanns fyra kvinnor i riksdagen!!
När det gäller åldersfördelningen i landet är det annorlunda. Så här ser åldersfördelningen ut i tioårsklasser.

Ålderfördelning i den nyvalda riksdagen 2018 jämfört med valmanskårens åldersfördelning, födda per årtionde.
Ingen riksdagsledamot är född på 1920-talet, en är född på 1930-talet och tre på 1940-talet. Bland väljarna utgör dessa åldersgrupper 1,7 miljoner individer, som alltså får representeras av fyra personer, ungefär 419 000 personer per ledamot. Även 1950-talisterna är något underrepresenterade i riksdagen. Det gäller alltså alla som är 59 år eller äldre, varav en betydande del fortfarande förvärvsarbetar.
Även den yngsta åldersgruppen bland väljarna, födda på 1990-talet eller senare är underrepresenterade, med 5 % av riksdagsledamöterna mot 17 % av valmanskåren. Här representerar varje ledamot i snitt omkring 77 000 personer i valmanskåren, men underrepresentationen av de äldre är alltså mellan 5 och 6 gånger större.
För att vara riksdagsledamot ska man alltså vara mellan 30 och 60 år. Dessa åldersgrupper är så rikligt representerade att varje ledamot representerar omkring 13 000 väljare. Det betyder att de mellersta åldersgrupperna har ungefär 30 gånger så stark representation i riksdagen, som de äldsta grupperna.

Antalet väljare per riksdagsledamot i olika åldrar i den nyvalda riksdagen 2018.
Det är partierna som tar fram valsedlarna och avgör fördelning på olika befolkningsgrupper. Varför är geografisk diskriminering utesluten, liksom diskriminering på grund av kön, medan åldersdiskriminering tycks vara helt OK bland partierna.
Är detta verkligen demokrati?

Istider

Hassel och ek växer ända upp till Uleåborg i Finland medan det i södra Skandinavien mest växer bokskogar. Det är skog ända till Nordkap i Norge. Havsytan ligger 5–8 meter högre än nu, beroende på att en hel del polarisar har smält, och delvis inlandsisen på Grönland. Skandinavien och Finland är en ö omfluten av hav på grund av det högre vattenståndet.
Efter den varma sommaren kanske detta låter som vår framtid om ett par hundra år, när klimatförändringarna har fått fullt genomslag? Men nej, det är en beskrivning av värmetoppen för 125 000 år sedan under föregående mellanistid, Eem. Perioden började för 131 000 år sedan och slutade ungefär 10 000 år senare med en gradvis nedkylning, som övergick i den senaste istiden.

Globala temperaturen under de senaste 450,000 åren där jorden har undergått fyra istider. 
Källa: CRU.
Jorden har varit mer eller mindre nerisad under åtskilliga tillfällen under de flera miljarder år. Under senaste två miljoner år har det funnits istider med ungefär 100 000 års mellanrum och isfria mellanistider på ungefär 10 000 år. Man kan säga att istid är normaltillståndet på jorden. Isen har täckt hela Skandinavien och delar av de Brittiska öarna och Tyskland. I Sverige har istäcket varit flera kilometer tjockt. Stora delar av Europa har utgjort tundra och jordbruk har knappast kunnat bedrivas.
Kvartärtidens klimat varierar på ett relativt regelbundet sätt med återkommande glacialer och interglacialer på grund av förändringar i bl a jordbanans excentricitet och jordaxelns lutning i så kallade  Milankovitchcykler. Förändringarna av jordens rörelser ger upphov till regelbundna variationer av solinstrålningens fördelning mellan olika delar av jordklotet och olika tider på året och ger därigenom en betydande inverkan på jordens klimat. Nu har det gått ungefär 11-12 000 år sedan senaste istiden utan att vi kan se tecken på att nästa istid närmar sig.
Det var varmare än idag direkt efter istiden för bortåt 10 000 år sedan. Det kan man konstatera bland annat eftersom trädgränsen låg flera hundra meter högre än idag. Temperaturen har sjunkit successivt sedan dess fram till mitten av 1800-talet. Inte jämnt, det har varit varmare ibland, t ex på medeltiden, och kallare ibland, t ex under ”Lilla istiden” på 1600-talet, då Karl X Gustav kunde tåga över isen på Stora och lilla Bält och besegra danskarna, och då Themsens is var frusen på vintrarna.
Mycket talar alltså för att vi just nu borde vara på väg mot nästa istid, med allt kortare somrar, där all snö inte ens skulle hinna smälta innan ny snö föll. Kanske har den av människan orsakade globala uppvärmningen skjutit upp nästa istid. I så fall till stor lycka för flera miljarder människor som bor i Nordamerika, Europa och Asien.
Är det här bara fantasier av en typisk klimatförnekare? Kanske inte bara. Forskarna brukar jämföra den nuvarande mellanistiden med en liknande period som inträffade för 790 000 till 777 000 år sedan. Den kallas MIS19 (Marine Isotope Stage 19) och är på många sätt och vis identisk med den nuvarande mellanistiden, och har ofta tjänat som en analog period vid olika typer av jämförelser. Men MIS19 avviker markant från vår egen tid på en viktig punkt, eftersom det efter en varm inledning gradvis blev allt kallare under cirka 10 000 år, ända tills perioden definitivt tog slut och en ny nedisning tog sin början. Det hela återspeglades i successivt sjunkande koldioxidhalter i atmosfären. I vår egen mellanistid sjönk växthusgaserna på ett likartat sätt till en början, men för 5 000-7 000 år sedan började halterna öka.
I en studie, som publicerats i Nature Scientific Reports, har forskarna jämfört de två interglacialperioderna och enligt studien finns det bara en rimlig förklaring till att istiden ännu inte infunnit sig och det är etableringen av jordbruket för 5-7 000 år sedan, som successivt nått en sådan omfattning att det börjat påverka klimatet – en utveckling som bara accelererat sedan dess.

Regioner med snötäcke året runt enligt nuvarande förindustriella skede omkring 1850 (PI) och enligt motsvarande period i mellanglacial MIS19.
Jordens temperatur har i princip hållit sig relativt stabil i stället för att sjunka stadigt som de gjorde under motsvarande period för nästan 800 000 år sedan. Omkring 1850 borde temperaturen på jorden ha varit 1,3 grader kallare om mönstret hade varit exakt detsamma som under MIS19. I Arktis skulle skillnaden ha varit ännu mer påtaglig, cirka 5-6 grader kallare. Stora områden i Sibirien, Kanada och Alaska som i dag är snöfria under sommaren borde ha varit täckta av snö året om.
Efter 1850 blir skillnaderna ännu större. Temperaturerna har stigit med ytterligare en grad Celsius. Enligt studien har jordbrukets inträde förändrat klimatet på jorden på ett dramatiskt sätt och satte stopp för en nedisning som kanske redan borde ha varit här. Tack vare dem har vi sluppit undan inlandsisarna. När jordbruket etablerades högg människorna ned skog och brände upp stora arealer med buskmark och gräs. Under årtusenden odlade människorna upp allt större arealer mark, och effekten blev stora utsläpp av växthusgaser.
I Europa blev en omfattande avskogning märkbar för 6 000 år sedan. I östra Asien anlades stora risfält, med väldiga metanutsläpp som följd. Så småningom intensifierades jordbruket ytterligare och spreds till andra delar av jorden – Nord- och Sydamerika, Afrika. Hjordarna av tamdjur växte vilket krävde stora arealer betesmark. Allt detta fick dramatiska effekter på klimatet. I stället för en ny nedisning av jorden stabiliserades temperaturerna ända fram till vår egen tid. Allt detta enligt studien som finns refererad här. Kanske har vi skjutit upp nästa istid. Det är knappast någon klimatkatastrof i så fall.

Regeringskris?

Blir det politiskt kaos nästa måndag? Ja, det var rubriken på mitt förra inlägg, som handlade om hur Sverige ska regeras efter valet.
Och hur blev det, då? Idag på eftermiddagen har de slutliga röstsiffrorna offentliggjorts. Och inte har resultatet bidragit till någon klarhet. Hittills har den rödgröna regeringen styrt i minoritet i fyra år, trots att decemberöverenskommelsen revs upp, eftersom alliansen inte ville fälla regeringen med stöd av SD. Och fortfarande har de tre rödgröna partierna fler mandat än alliansen, 144 mandat jämfört med 143 för alliansen. Även om marginalen är liten är läget i princip oförändrat. Sverigedemokraterna har ökat kraftigt och får nu 62 mandat. Eftersom ingenting i grunden förändrats har Stefan Löfven sagt att han sitter kvar.

Inget block får majoritet.
Alliansen kräver att få bilda regering, men av vilka skäl? De är fortfarande det mindre blocket. Vill man acceptera en fortsatt minoritetsregering är det naturligt att de rödgröna sitter kvar. Ska man rösta bort dem blir det svårt att hitta ett bättre alternativ. L och C vill inte regera med stöd av SD. Alltså behövs stöd av S, vilket inte verkar sannolikt. Stöd av enbart MP räcker inte till egen majoritet. Men det räcker inte heller med en mittenregering med S, MP, C och L, som bara skulle få 167 mandat, men det krävs 175. En regering med stöd av V, MP, S och C får faktiskt egen majoritet med 175, men är knappast realistisk.
Vilken regering som än bildas kommer att behöva förhandla igenom alla viktiga beslut med olika majoriteter. Lycka till.