Häromdagen kom nyheten att europeiska städer värms allt snabbare. Det var SR som presenterade nyheten men tidningarna publicerade genast detta också. Fem av tio städer på topp tio skulle finnas i Sverige, när ökningen av medeltemperaturen i sammanställts. Kiruna toppade listan, framtagen av det europeiska journalistnätverket EDJN. Kiruna, som skulle ha blivit 3,5 grader varmare än under genomsnittet under 1900-talet. Men var nyheten sann?
Jag kollade Kiruna på SMHI som hade data sedan 1958 på sin öppna datasajt. Denna koll visade att data uppenbarligen hade manipulerats, alternativt beräknats fel. Jämför bara diagrammet nedan som det publicerats av EDJN jämfört med mitt eget diagram baserat på officiella SMHI-data.
Årsmedeltemperatur i Kiruna 1900-2017 enligt EDJN.
EDJN:s diagram visar ingen märkbar temperaturhöjning under hela 1900-talet, utan i stort sett hela ökningen skulle ha skett efter sekelskiftet. Enligt SMHI-data kan man i stället konstatera en uppvärmningsperid fråm 1900 till 1940, följt av en avkylning 1940-1980 och därefter åter en uppvärmning fram till idag. Flera av värmetopparna finns under 1930-talet och köldrekorden under 1960- och 1980-talen.
Jag jämför också data för Uppsala, där SMHI verkligen har data sedan 1900-talets början, i alla fall om man tar två mätstationer i Uppsala.
Årsmedeltemperatur i Uppsala 1900-2017 enligt EDJN.
Årsmedeltemperatur i Uppsala 1901-2017 enligt SMHI.
Här är skillnaderna mindre, men de finns. Djupdykningarna på 1940-talet och i slutet på 1980-talet ligger på ca 4 grader enligt EDJN men ca 3,5 enligt SMHI. Varför har man justerat dessa siffror? EDJN anger en ökning från + 5,8 under 1900-talet till +6,9 efter sekelskiftet, en ökning med 1,1 grader. Jag beräknar ökningen från +5,6 till +6,5, en ökning med 0,9 grader. Även om skillnaden är relativt liten undrar man varför EDJN:s siffror är högre.
Klimatförändringen och den globala uppvärmningen är rimligen bara en delorsak till att städer blir varmare. Med tanke på stadstillväxt under hela 1900-talet och senare och med hänsyn till urban uppvärmning, är det inte särskilt konstigt att temperaturen stiger i städer. Men om EDJN modifierat värden som är för höga på grund av UHI-effekter (Urban Heat Island) borde temperaturen sänkas, inte höjas.
När jag går in på SR och EDJN igen, visar det sig att uppgifter om stigande medeltemperaturer inte har varit korrekta utan kommer att rättas. Min tveksamhet mot resultaten har verkligen haft någon grund. Så här läser jag på SR:s hemsida.
”Den 24 september publicerade vi siffror på stigande medeltemperatur i en mängd europeiska städer, som byggde på data som visar sig innehålla fel. Felsökningen pågår hos det nätverk som sammanställt uppgifterna och vi reviderar siffrorna så snart vi fått rättelserna.”
Hos EDJN läser jag följande: ”We have found inconsistencies in the data for some cities on this site. Those cities have been removed, while we investigate the cause. We suspect that some data previously published may be wrong. There are 38 cities where we suspect data errors. Among them is Kiruna, the city previously ranked as the fastest warming.”
Bland de städer som kan ha felaktiga data finns alltså Kiruna, Östersund, Sundsvall, Borlänge, Karlstad, Visby, Skellefteå, Kalmar, Växjö, Luleå, Trollhättan, Halmstad, Karlskrona, Gävle, Skövde, och Kristianstad, alltså 16 svenska städer, men tydligen inte Uppsala. Det är också en rad andra städer från Norden, alltså just de städer som skulle ha haft snabbast uppvärmning.
Den alarmerande nyheten faller platt. Hur vore det med dementi även i de tidningar som publicerat den felaktiga nyheten.
Rättat och uppdaterat 28 september.
Jag kollade Kiruna på SMHI som hade data sedan 1958 på sin öppna datasajt. Denna koll visade att data uppenbarligen hade manipulerats, alternativt beräknats fel. Jämför bara diagrammet nedan som det publicerats av EDJN jämfört med mitt eget diagram baserat på officiella SMHI-data.
Årsmedeltemperatur i Kiruna 1901-2017 enligt SMHI.
Enligt EDJN var medeltemperaturen under 1900-talet -3,2 grader mot +0,2 grader sedan sekelskiftet, en ökning med 3,4 grader. Enligt SMHI-data var medeltemperaturen före 2000 -1,6 grader, mot -0,1 grader efter sekelskiftet, en ökning med bara 1,5 grader. Skulle skillnaden bero på att EDJN räknat in väderballonger och satellitmätningar, som man hänvisar till, verkar inte troligt? Inte om man jämför diagrammen.EDJN:s diagram visar ingen märkbar temperaturhöjning under hela 1900-talet, utan i stort sett hela ökningen skulle ha skett efter sekelskiftet. Enligt SMHI-data kan man i stället konstatera en uppvärmningsperid fråm 1900 till 1940, följt av en avkylning 1940-1980 och därefter åter en uppvärmning fram till idag. Flera av värmetopparna finns under 1930-talet och köldrekorden under 1960- och 1980-talen.
Jag jämför också data för Uppsala, där SMHI verkligen har data sedan 1900-talets början, i alla fall om man tar två mätstationer i Uppsala.
Här är skillnaderna mindre, men de finns. Djupdykningarna på 1940-talet och i slutet på 1980-talet ligger på ca 4 grader enligt EDJN men ca 3,5 enligt SMHI. Varför har man justerat dessa siffror? EDJN anger en ökning från + 5,8 under 1900-talet till +6,9 efter sekelskiftet, en ökning med 1,1 grader. Jag beräknar ökningen från +5,6 till +6,5, en ökning med 0,9 grader. Även om skillnaden är relativt liten undrar man varför EDJN:s siffror är högre.
Klimatförändringen och den globala uppvärmningen är rimligen bara en delorsak till att städer blir varmare. Med tanke på stadstillväxt under hela 1900-talet och senare och med hänsyn till urban uppvärmning, är det inte särskilt konstigt att temperaturen stiger i städer. Men om EDJN modifierat värden som är för höga på grund av UHI-effekter (Urban Heat Island) borde temperaturen sänkas, inte höjas.
När jag går in på SR och EDJN igen, visar det sig att uppgifter om stigande medeltemperaturer inte har varit korrekta utan kommer att rättas. Min tveksamhet mot resultaten har verkligen haft någon grund. Så här läser jag på SR:s hemsida.
”Den 24 september publicerade vi siffror på stigande medeltemperatur i en mängd europeiska städer, som byggde på data som visar sig innehålla fel. Felsökningen pågår hos det nätverk som sammanställt uppgifterna och vi reviderar siffrorna så snart vi fått rättelserna.”
Hos EDJN läser jag följande: ”We have found inconsistencies in the data for some cities on this site. Those cities have been removed, while we investigate the cause. We suspect that some data previously published may be wrong. There are 38 cities where we suspect data errors. Among them is Kiruna, the city previously ranked as the fastest warming.”
Bland de städer som kan ha felaktiga data finns alltså Kiruna, Östersund, Sundsvall, Borlänge, Karlstad, Visby, Skellefteå, Kalmar, Växjö, Luleå, Trollhättan, Halmstad, Karlskrona, Gävle, Skövde, och Kristianstad, alltså 16 svenska städer, men tydligen inte Uppsala. Det är också en rad andra städer från Norden, alltså just de städer som skulle ha haft snabbast uppvärmning.
Den alarmerande nyheten faller platt. Hur vore det med dementi även i de tidningar som publicerat den felaktiga nyheten.
Rättat och uppdaterat 28 september.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar