Hockey-VM pågår i Indien

Alla kanske inte är medvetna om att det just nu pågår hockey-VM i Delhi och att den stora händelsen här är att Indien slog Pakistan med 4-1. Hockey-VM i Indien tänker ni kanske, där finns väl ingen is och inga hockeyrinkar. Men då tänker ni som kommer från den lilla gruppen länder uppe vid norra polcirkeln att det handlar om den internationellt lilla sporten ishockey. Nej, det jag talar om är ju den riktiga stora hockeyn, den som i Sverige kallas landhockey, internationellt field hockey. Den som spelas på gräs- eller konstgräsplan med 11-mannalag, liten boll och med klubbor som liknar bandyklubbor.

Som det mesta annat kommer den moderna landhockeyn från 1800-talets England och spred sig därifrån till kolonierna. Landhockey är numera en av världens största bollsporter. Den spelas på organiserad förbundsnivå i 98 länder och är en stor olympisk sport. Under stora delar av 1900-talet dominerade Indien och Pakistan men idag är Tyskland, Spanien, Australien och Nederländerna de ledande nationerna.
Hockey är officiellt Indiens nationalsport, men trots detta tycks den vara mindre populär än cricket. Att indierna är tokiga i cricket har jag tidigare skrivit om här. På TV sänds ständigt och jämt aktuella cricketmatcher och killar på gränderna i slummen övar cricket. Efter drygt två år i Indien såg jag häromdagen min första hockeymatch i TV, just mellan Indien och Pakistan. Och det var riktigt spännande, betydligt roligare än att se cricket där för det mesta ingenting händer. Tidningarna diskuterade efter matchen om det var större att slå Pakistan än att vinna VM. Det tyckte i alla fall inte de som tillfrågats på stan.
Hur går det då i VM? Tolv lag deltar indelade i två grupper. Indiens chanser minskade när man efter vinsten mot Pak några dagar senare förlorade mot Australien – the Kookaburras - med 2-5. England slog däremot Australien för första gången i VM-sammanhang på en himla massa år. England leder därför grupp B med 6 poäng efter att även ha slagit Sydafrika med 6-4. Idag ställs Indien mot Spanien i denna grupp. Spanien har liksom Indien en vinst och en förlust hittills. Sist i gruppen ligger Sydafrika utan poäng hittills.
I grupp A leder Nederländerna efter två vinster och 6 poäng, med Tyskland och Sydkorea strax efter, båda med en vinst och en oavgjord, 4 poäng. Nederländerna slog senast ”the Kiwis”, dvs New Zealand. Argentina och Canada delar bottenplatsen med två förluster hittills.
Eftersom Sverige är bra i både bandy och innebandy borde vi kunna bli bra på landhockey också. Kanske kan vara värt en satsning? Målet är i alla fall mycket mindre än ett bandymål, så det verkar vara betydligt enklare att vara målvakt i landhockey.

Slussens byggnader 1870-1930

I gårdagens inlägg skrev jag att Slussen har varit ett område fullt med byggnader fram till dess att dagens funktionalistiska trafikapparat byggdes. Nu fortsätter bildkavalkaden med ytterligare en utsikt från Mosebacke år 1875.

Utsikt mot Slussen och Gamla stan från Mosebacke 1875. Målning av P E Wallenstråhle. Pelikanhuset till vänster.

Gamla Katarinahissen och utsikt mot Strömmen från Brunnsbacken 1883 av R. Haglund. Just den här vyn kommer att skymmas av en ny byggnad om förslaget till nya Slussen genomförs. Utsikten finns kvar om man ställer sig på den nya terassen bakom huset.

Södra stadshuset, nuvarande stadsmuseum, med sammanbindningsbanan fortfarande kvar precis framför huset. Till höger i bilden skymtar en tvåvåningsbyggnad som ligger på nuvarande Södermalmstorg, strax väster om Pelikanhuset utanför bilden. På ungefär samma plats där järnvägen går finns nu tunnelbanan, men övertäckt och med fyra spår i stället för två.

Slussen med Pelikanhuset i fonden, Södra stadshuset till vänster, sammanbindningsbanan 1898. Oljemålning av C A Tholander.

Slussen och Gamla stan vid sekelskiftet 1900, med Pelikanhuset närmast till vänster.

Pelikanhuset med veranda från öster 1919. Sammanbindningsbanan går under Pelikanhuset, medan de närmaste spåren leder mot Stadsgården.

Karl Johans basar vid Slussen 1916.

Utsikt mot Slussen och Gamla stan, vykort vid mitten på 1920-talet.

Pelikanhuset 1928, kort före rivningen.

Slussen på 1920-talet med Pelikanhuset längst till vänster i bild.

Slussen och Pelikanhuset 1928. Rivningar har nu påbörjats och snart faller också Pelikanhuset för grävskoporna.

Flygbild över Slussen 1932 när byggnadsarbetena är i full gång, men fortfarande står ett par gamla hus kvar till höger i bild. Det står också några gamla hus kvar vid Södermalmstorg 2, där det nu ligger Hilton hotell.

Bebyggelsen vid Slussen 1600-1870

Hur Nya Slussen ska utformas är en fråga som engagerar många människor. Några vill fortfarande behålla Slussen som den är idag trots dagens alla brister och trots att den historiskt har förändrats genomgripande ungefär vart hundrade år vilket man kan läsa om här. En del människor har också reagerat mot den kraftiga exploatering med nya byggnader som föreslås. Det är viktigt att de här frågorna diskuteras, men många är kanske inte medvetna om att Slussen genom seklerna har haft mycket mer bebyggelse än idag. När dagens trafikapparat byggdes på 1930-talet revs en mängd gamla byggnader i området. Slussenområdet har inte alltid präglats av den ödslighet som råder idag, tvärtom. Slussen har varit en del av stadens stadsbebyggelse från äldsta tid fram till dess att dagens funktionalistiska trafikapparat byggdes. Så här såg bebyggelsen ut omkring år 1600.

Det är ett utsnitt från den äldsta bevarade Stockholmskartan från omkring år 1600. Bebyggelsen når fram till Järngraven, ursprungligen byggd som befästning under kriget mot Danmark. Där bars och vägdes sedan allt stångjärn som exporterades från Sverige under flera hundra år.

Drottning Kristinas sluss till höger på bilden från 1650 med Ryska bodarna i förgrunden och Södra stadshuset till vänster. Byggnaderna vid Södermalmstorg finns fortfarande kvar, om än kraftigt förändrade.

Polhems sluss från mitten av 1700-talet. Röda slussens utlopp åt Saltsjösidan med bebyggelse alldeles intill mot Gamla stan. Byggnader skymtar också söder om slussen.

Stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg står bakom denna karta över Slussen från 1771. Den visar Södra och Norra Järngraven, Slussterrassen, Södermalmstorg, Ryssgården, del av Skeppsbron, samt dåvarande "Wästra vind broen, Jern Wågen under Sten broen, Östra Sten broen, Södre Stads Hus (Södra stadshuset, Stadsmuseet), Östra ut- och inlastnings Platsen, Östra wågen, Börje Fogels kvarnhus, Söder Brygghus, Stadens ut- och inlastningsplats, Bödelsbacken kallad, jernpostresnings linier samt Slussskrivarhus."

Utsikt från Södermalmstorg över Hornsgatans förlängning, Brunnsbacken och över Strömmen, på en oljemålning av J Sevenbom från 1773. Till höger Södra stadshuset, nuvarande Stadsmuseum, till vänster Pelikanhuset, som i sin östra del rymde den populära Restaurang Pelikan. Centralt i bilden brunnen.

Slussen på 1830-talet sett från Gamla stan mot Söder, målning av A C Müller. Till höger i bild ligger Pelikanhuset som skymmer Södra stadshuset. Där framför ligger en hel mängd byggnader som alla är försvunna idag.

Bilden visar Blå Slussen och Gröna gången sett från Skeppsbron, med Söders höjder i bakgrunden. AV C J Billmark. Blå Slussen kallades bron närmast Gamla stan och Skeppsbron. Gröna gången var den grönsaksmarknad som fanns norr därom.

Utsikt från Mosebacke mot Slussen 1863 av J Joop. Så här såg det ut i Röda rummet på Strindbergs tid. Det stora ljusa trevåningshuset är det så kallade Pelikanhuset, som i sin östra del rymde den populära Restaurang Pelikan. Det låg intill nuvarande stadsmuseum längs med Brunnsbacken på andra sidan om Hornsgatans förlängning, där det idag är busshållplats. Restaurang Strömmen ligger på ungefär samma plats som Pelikan. Norr om Pelikanhuset syns en mängd mindre byggnader, de flesta i två våningar.
Fortsättning följer.

Holi - färgfesten

Idag inträffar Holi i Indien, den hinduhelg som kallas “Festival of Colours”. Det är en mycket popular dag här i Pune, i Maharashtra. Under Holi kastar folk färg eller färgpulver på varandra. På kvällen före Holi, en dag som kallas Holika Dahan eller lilla Holi bränns eldar runtom. Holi firas vid slutet av vintern på den sista dagen med fullmåne i månaden Phalguna och inträffar i februari eller mars. Rangapanchami inträffar några dagar senare på femte dagen efter fullmånen och markerar färgfestligheternas avslutning. Holi har firats sedan 600-talet. Man börjar laga mat långt i förväg, som vanligt mycket söta bakverk. På hotellet har man försett oss med ett slags mycket söta platta sesamkakor som tycks höra till menyn. Varje hem offrar godsaker och hela måltider på elden. Det viktigaste bakverket heter Puran Poli och barnen ropar " Holi re Holi puranachi poli ". När jag i dag ger mig ut på stan kommer jag att ta på mig oömma kläder och vara på min vakt för att om möjligt undvika överraskande färgattacker från busungar, som tycker att det är det roligaste som finns att kladda ner folk.
Holi firas till minnet av en mirakulös flykt som en ung demon vid namn Prahlad genomförde när han skulle brännas levande på bål. Prahlad lyckades fly utan skador tack vare sin orubbliga hängivenhet till guden Vishnu.

Guden Krishna firar Holi med kompisen Radha och några Gopis, dvs herdeflickor..
Enligt traditionen hade Hiranyakashipu, som var demonernas kung, efter lång botgöring välsignats av Brahma, vilket gjort honom nästintill odödlig. Han kunde inte dödas varken på dagen eller natten, varken på jorden eller i himmelen, varken av människa eller av djur. Därför blev han arrogant och krävde att människorna skulle börja tillbedja honom i stället för gudarna. Trots detta blev hans egen son Prahlad anhängare av guden Vishnu. Trots hotelser från Hiranyakashipu fortsatte Prahlada att tillbedja Vishnu. Han blev förgiftad men giftet förvandlades till ofarlig nektar i munnen. Han blev beordrad att bli trampad av elefanter men skadades inte. Han sattes i ett rum med hungriga och giftiga ormar och överlevde. Alla Hiranyakashipus mordförsök på sonen misslyckades. Till slut beordrade han den unga Prahlada att sitta på ett likbål i knäet på sin syster Holika. Hon kunde inte dö av eld på grund av sin brandsäkra sjal som skyddade henne. Prahlada gjorde som hans far sa till honom och bad till Vishnu att skydda honom. När elden tändes blåste sjalen av Holika, som därför brändes till döds. Sjalen hamnade i stället på Prahlada och skyddade honom. Prahlada klarade sig därför oskadd.

Radha firar Holi tillsammans med Gopis till musikunderhållning. Bild från 1788.
Det verkar vara lite oklart hur färgkastningen hänger ihop med Holi, men den anses ha en hälsobefrämjande effekt. Vid vinterns slut antas många vara förkylda och ha feber. Färgen var traditionellt olika naturläkemedel och örter, som hänger ihop med Ayurvedatraditionen. Numera används ofta syntetiska kemiska färgämnen som kan vara giftiga och innehålla t ex tungmetaller. Färgkastningen skulle därför numera kunna ha direkt hälsovådliga effekter. Times of India uppmanar därför befolkningen att använda naturfärger i stället. Som om naturfärger aldrig är giftiga.

Kvinna nedsmetad med hälsosamma naturfärger.
Traditionen att bränna eldar anses numera ha negativa miljöeffekter, eftersom den innebär att träd fälls, vilket leder till avskogning. En mängd ved bränns upp och genererar växthusgaser. Det har diskuterats att ransonera eldandet till en brasa per stad eller att elda avfall i stället för ved. Det senare verkar ju vettigt, eftersom det finns en hel del byggavfall, kartonger mm som skulle kunna eldas upp, ungefär som vi gör med valborgsmässoeldarna. Vissa tar dock detta för västerländska attacker på gamla indiska traditioner. Ingen verkar ju i Sverige bry sig om klimateffekterna av valborgsmässoeldandet eller julgranstraditionens avskogningseffekter.

Ungt par nedsmetat med syntetiska färger
Genderperspektivet verkar också helt bortglömt. Man firar bara sonens flykt medan ingen bryr sig om att dottern dog på kuppen.
Det är alltså denna makabra händelse man firar när man bränner bål på Holi. Men det är kanske inte konstigare att vi vid juletid firar avrättningen av den kristna Gudens ende son.

Brittiska parlamentet granskar Climategate!

En granskningsrapport har gjorts av The Institute of Physics, en stiftelse som vill öka förståelsen för och tillämpning av fysik. Det har 36 000 medlemmar världen över och kommunicerar fysikrelaterad vetenskap till specialister och allmänhet med ett förlag, IOP Publishing, som publicerar vetenskaplig litteratur. Institutet har nu överlämnat sin undersökning av avslöjandet om klimatdata från Climatic Research Unit at the University of East Anglia (CRU). Institutet lämnar sin rapport till den utredning som underhusets kommitté för vetenskap och teknologi gör. Fler rapporter lär vara på väg från andra håll.

Granskningen bekräftar genom rapporten i stort den bild som media har gett av missförhållandena inom den forskning som IPCCs rapporter vilar på. Institutet befarar allvarliga effekter för den vetenskapliga forskningens integritet och trovärdighet. Man finner belägg för en systematisk vägran att rätta sig efter hederliga vetenskapliga traditioner. Man konstaterar brister i öppenhet inte bara hos CRU utan också hos forskare i andra internationella institutioner som också är inblandade i formuleringen av IPCCs slutsatser om klimatförändringarna.
Institutet reser tvivel om tillförlitligheten för temperaturkurvor som använts av IPCC, där proxydata för de närliggande årtiondena inte överensstämmer med samtida temperaturmätningar. Man är också bekymrad över den intolerans mot kritik som visas i e-postmeddelandena som hindrar den vetenskapliga självkorrigeringsprocessen. En granskning behövs enligt institutet också av objektiviteten i peer-review processen och de möjligheter till vinkling och manipulering som finns där. Man vill att alla forskningsdata i framtiden ska bli offentliga i samband med att forskningsresultat publiceras.
Rapporten
Så här sammanfattar Institutet resultatet av sin undersökning:
Vad är resultatet av avslöjandena för den vetenskapliga forskningens integritet?
1. Institutet befarar allvarliga effekter för den vetenskapliga forskningens integritet (om inte de offentliggjorda e-mailen visar sig vara förfalskade) på detta område och för trovärdigheten av den vetenskapliga metod som tillämpats i detta sammanhang.
2. CRU e-mailen som publicerats på internet ger vid första anblicken belägg för en bestämd och koordinerad vägran att rätta sig efter hederliga vetenskapliga traditioner och öppenhet. Principen att vetenskapsmän ska offentliggöra sina idéer och resultat för oberoende granskning och möjliggöra reproducering av andra, vilket förutsätter öppet utbyte av data, metodik och material, är vital. Frånvaron av tillmötesgående har bekräftats av informationskommissionären. Detta sträcker sig längre än till CRU själv – de flesta e-mail utbyttes med forskare i ett antal internationella institutioner som också är inblandade i formuleringen av IPCCs slutsatser om klimatförändringarna.
3. Det är viktigt att erkänna att två komplett olika typer av dataset är berörda av CRUs e-mail:
-data som härrör från mätningar av temperaturen på landytan och havsytan, dataset som CRU, GISS och NOAA; och
-historiska temperaturrekonstruktioner från s k proxies, t ex årsringar från träd
4. Den senare kategorin som relaterar till proxyrekostruktioner är grunden för slutsatsen att 1900-talets uppvärmning är oöverträffad.
Publicerade rekonstruktioner kan representera bara en del av tillgängliga rådata och kan vara känslig för de urval som gjorts och de statistiska metoder som använts. Annat urval, eller uteslutning och statistiska metoder kan leda till andra resultat. Denna möjlighet var uppenbarligen orsaken till att några av de förfrågningarna om ytterligare information avslogs.
5. E-posten avslöjar tvivel om tillförlitligheten för några av rekonstruktionerna och reser frågor om hur de har återgivits, till exempel det synbara undertryckandet i de kurvor som ofta använts av IPCC, av proxyresultat för de närliggande årtiondena, som inte överensstämmer med samtida temperaturmätningar.
6. Den intolerans mot kritik som visas i e-postmeddelandena ger också anledning till bekymmer. Detta hindrar den vetenskapliga självkorrigeringsprocessen, som är vital för integriteten hos den vetenskapliga utvecklingen som helhet och inte bara i forskningen själv. I detta sammanhang tyder de CRU-email som relaterar till peer-review processen på ett behov av granskning av objektiviteten och lämpligheten som tillämpats på detta område och den möjliga känsligheten för vinkling och manipulering.
7. Egentligen anser vi att Freedom of Information Act inte skulle behöva åberopas för att stärka integriteten hos den vetenskapliga forskningen. Inte desto mindre har åberopandet av denna rätt visat sig vara nödvändigt. E-mailen illustrerar möjligheten av att nätverk av likasinnade forskare effektivt utestänger nykomlingar. Att göra data elektroniskt åtkomliga för alla vid tiden för publicering skulle undanröja denna möjlighet.
8. Som ett steg mot att återställa förtroendet för den vetenskapliga forskningen och för att säkerställa stor transparens i framtiden borde redaktionerna för de vetenskapliga tidskrifterna arbeta för att göra det möjligt att elektroniskt dataarkivering av författare i samband med publicering. Experthjälp behövs för att avgöra vilken typ av data som skulle arkiveras. Mycket rådata kräver kalibrering och bearbetning med beskrivning på olika nivåer.
9. Där undersökningens natur utesluter direkt upprepning av försök, som i fallet med tidsbestämda fältmätningar, är det viktigt med tillgänglighet till alla rådata med ursprung tillsammans med villkoren för och effekterna av varje efterföljande urval, uteslutning eller justering av data. Detaljerna för varje statistisk bearbetning, nödvändig för oberoende testning och återupprepning, behöver också ingå. Parallellt bör behovet övervägas av hur minimal uteslutning av data kan ske vid datamodellering.
Är villkoren och omfattningen för den oberoende granskning som annonserades 3 december 2009 av UEA lämpliga?
10. Omfattningen av UEA-granskningen är begränsad till anklagelserna om vetenskapliga försummelser och kringgående av Freedom of Information Act vid CRU. De flesta e-mail var emellertid utväxlade med forskare i en rad andra ledande institutioner som är inblandade i IPCC’s slutsatser om klimatförändringen. Eftersom dessa forskare medverkat i det påstådda vetenskapliga försummelserna, behövs en vidare granskning av den vetenskapliga forskningen på detta område.
11. Granskningen är enligt villkoren begränsade till: “... manipulation eller undertryckande av data i strid med acceptabel vetenskaplig praxis. Termen ”acceptable” är inte definierad och borde bytas ut mot ”objektiv”.
12. Villkoren för den andra granskniungen borde sträcka sig längre än CRU’s policies och praktik om de har brutits av personer, särskilt med hänsyn till annan slags avvikelse från objektiv vetenskaplig forkning, till exempel manipulation av publicerings- och peer reviewsystemet eller tillåta förutfattade slutsatser att överskugga vetenskaplig objektivitet.
Hur oberoende är de andra två dataseten?
13. Publicerade dataset är sammansatta från en rad källor och är föremål för bearbetning och justering av olika slag. Olikheter i bedömningar och metoder som används vid sådan bearbetning kan resultera i olika slutdataset även om de baseras på samma rådata. Vid sidan om gemensamma källor måste hänsyn tas till olikheter i bearbetning mellan publicerade data och de grunddata de bygger på.

Jesus dricker öl och röker som vanliga människor gör

Det rapporteras att en bild i en indisk ABC-bok framställer Jesus på ett sådant sätt att det kan betraktas som hädelse, vilket dock inte lär vara förbjudet. På bilden håller Jesus som en ölburk i ena handen och en cigarrett i den andra. Händelsen äger rum i den lilla indiska delstaten Meghalaya, som ligger i nordöstra Indien norr om Bangla Desh. Befolkningen som till mer än 70 procent är kristen upprörs över bilden och myndigheterna har beslagtagit boken. ”Vi är chockade och känner oss sårade av detta tilltag där Jesus Kristus porträtteras på ett högst anstötligt vis. Vi fördömer den totala frånvaro av respekt för religioner som förläggaren visar”, säger Dominc Jala, katolsk ärkebiskop i Meghalayas huvudstad Shillong, rapporterar Times of India.

Jesus med ett glas öl
Händelsen är märklig på flera sätt. Förläggaren hotas av arrestering, men det är av rapporteringen oklart vilket brott han skulle åtalas för. Delstatsregeringen överväger även att stifta en ny lag mot blasfemi (hädelse), men det är alltså inte förbjudet idag. Föreställer bilden över huvud taget Jesus? Under bilden står det inte Jesus utan ”Idol” och bilden representerar bokstaven I. Om någon säger att mannen på bilden liknar Jesus, hur vet man då hur Jesus såg ut? I varje fall var han knappast blond, eftersom han var från Palestina. Och är det nedsättande att avbildas med ett glas öl i handen? Ja kanske om man är ordförande i en nykterhetsorganisation, men var Jesus nykterist? Många människor dricker öl utan att det betraktas som något nedsättande. Varför skulle det då vara nedsättande att avbilda Jesus i ett sådant sammanhang? Det är inte förbjudet för kristna att ta sig ett glas öl, inte heller att röka en cigarett, om det inte råkar vara marijuana, men då är det förbjudet också för icke kristna.
Förbjuder bibeln alkoholförtäring? I Bibeln talas det om vin på ca 170 ställen, ibland i positiva ordalag, ibland mer kritiska eller med helt avståndstagande, särskilt när det handlar om berusning. Öl förekommer mer sparsamt, oftast i sammansättningen ”vin och öl”. I Domareboken står det: ”Var noga med att inte dricka vin eller starka drycker och att inte äta någonting orent.” I Ordspråksboken ”Ge vin åt dem som har det svårt, ge de bedrövade att dricka”. Jesaja talar om rusets effekter: ”Men också här raglar man av vin, vinglar man av öl. Präster och profeter raglar av öl, är omtöcknade av vin. De vinglar av öl, de raglar när de har sina syner, vacklar när de fäller sina domar.” Ja, domare ska naturligtvis inte vara berusade under yrkesutövning, det är ju självklart. Jeremiah säger: "Vi dricker inte vin. Vår förfader Jonadav, Rekavs son, har förbjudit oss det. Han sade: ”Ni och era efterkommande skall aldrig någonsin dricka vin.”

Får barna ett glas öl?
Jag kommer osökt att tänka på 88-öresrevyn som jag såg på restaurant Skeppet i Värtan 1970 där Hasse Alfredsson sjön ”Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl men man hoppas att barna ändå får ett glas öl!" Ja inte enligt Jonadav, Rekavs son. "Ett glas öl" är ju en klassiker som väl knappast kan sägas vara anstötlig.
I Johannesevangeliet förvandlar Jesus själv vatten till vin, en fantastisk förmåga. Det skulle han väl knappast ha gjort om vinet inte skulle drickas. På flera ställen talas om att inte missbruka vin: ”Han får inte missbruka vin och inte vara hårdhänt utan skall vara försynt och fridsam och fri från penningbegär.” ”På samma sätt skall medhjälparna vara värdiga och uppriktiga. De får inte vara begivna på vin eller lystna på pengar.” Men också: ”Drick inte längre bara vatten, utan ta dig lite vin för din mage och dina ständiga krämpor.” Mycket talar alltså för att Jesus var en måttlighetsdrickare, kanske inte av öl, men antagligen av vin. Däremot talas det inte alls om att röka i bibeln. Man kan inte av bibeln dra någon entydig slutsats att det skulle vara förkastligt att dricka öl i måttliga mängder och att röka.
En märklig sak med just delstaten Meghalaya är annars att en majoritet av befolkningen tillhör folkstammar som tillämpar matriarkat, det vill säga släktskap och arv räknas från mor till dotter. I en av stammarna ärver dessutom den yngsta dottern allting. Det är inte heller som ofta i Asien och i andra delar av Indien att familjer helst vill få söner utan döttrar rankas här högre.

En ytterligare märklig sak med just Meghalaya är att det regnar alldeles förfärligt mycket här. I många områden regnar det så mycket som 12 000 mm per år. Meghalaya är därför bokstavligen Indiens våtaste delstat. Staden Cherrapunji vid Khasi Hills söder om huvudstaden Shillong håller till och med världsrekordet i mest regn. Cherrapunji har ett årligt regn på i medeltal 11 430 mm. Rekordet för ett år är 22 987 mm år 1861. Byn Mawsynram i närheten har i medeltal 11 873 mm. Det mesta regnet kommer under monsunen. I juli 1861 regnade det 9 300 mm i Cherrapunji. I Sverige regnar det omkring 500-600 mm per år. Det fick man på bara två dagar i Cherrapunji 1861. Och så bråkar man om ett glas öl!

När argumenten tryter…

Då och då ser man även i pressen nyanserad kritik av hur klimatfrågan behandlats hittills. Ola Thedin i Ystads Allehanda tycker till exempel att kritiken mot IPCC efter den senaste tidens missgrepp är berättigad och att IPCC behöver granskas. Han hoppas att det finns en väg bort från överdrifter mot en mer sansad och problematiserande bild av den komplexa klimatfrågan. Också Thomas Gür välkomnar i SvD den kritiska granskningen och konstaterar att felaktigheter och brister blir indikationer på dubbelspel och bedrägeri när vetenskap politiseras. Hans Bergström skrev i DN på ledarsidan för en tid sedan att det vore väl om vi lät den pågående "vargavintern" över Europa och Nordamerika kyla känslorna. Det finns ett behov och borde finnas ett utrymme, anser han, för att reflektera på nytt över klimatfrågorna och i olika avseenden behövs en omstart. Därför blir man extra beklämd när opinionsbildarna i kvällspressen återfaller i gamla hjulspår. I går hade både Aftonbladet och Expressen artiklar på ledarsidorna om klimatfrågan. Medan Expressen i vanlig ordning smutskastar skeptikerna passerar Aftonbladet alla tänkbara lågvattenmärken hittills med ett rejält bottennapp.

Ann-Charlotte Marteus, Expressen
Ann-Charlotte Marteus säger i Expressen: "Hånflina lagom, klimatskeptiker. De så kallade klimatskeptikerna hånjublar, som bara klimatskeptiker kan. Och tänk om de hade rätt hela tiden? Tänk om växthuseffekten är båg. Vilken - lättnad. Tänk om man bara kan börja bränna på, shoppa loss, dansa i bensin som en salongsberusad nyliberal!" Marteus avslutar med att säga att "man inte ska blanda ihop väder och klimat, men en äckligt het sommar skulle inte sitta helt fel".

Eva Franchell, Aftonbladet
För många år sedan samarbetade jag med Eva Franchell i en tvärpolitisk grupp med miljö- och energifrågor och lärde känna henne som en vettig och klok person. Den gången gick det bra att samarbeta både med högerkristna och kommunister eftersom sakfrågorna kom i första rummet. Icke så nu. Rubriken i Aftonbladet är ”De urkonservativa lever i förnekelse. Efter IPCC:s haveri vädrar alla klimatförnekare morgonluft." Måltavlan är Maggie Thauersköld Crusell med Sveriges största klimatblogg The Climate Scam.

Maggie Thauersköld Crusell, The Climate Scam
Maggie debatterade i programmet Agenda härom söndagen med Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen, som Franchell särskilt framhåller "är en hundra år gammal organisation med 180 000 medlemmar" medan Maggie Thauersköld Crusell bara representerar sig själv. Franchell framhåller att Maggie även bloggar i den ultrakonservativa tidningen Världen i dag, en tidning med starka band till Livets ord. The Climate Scam är enligt Franchell "inte olik den amerikanska sajten GlobalClimateScam som produceras av högerkristna Minnesota Majority, en organisation som står för konservativa värderingar som nej till sexundervisning, nej till homosexualitet, ja till var mans rätt att bära vapen, kreationismen som i USA är en motreaktion mot Darwins utvecklingslära, ifrågasätter vetenskaplig forskning och menar att till exempel klimatförändringar är Guds verk. Tanken svindlar, vem och vad är det egentligen som driver den svenska klimatdebatten just nu?"
Så långt Franchell och Aftonbladet. Ett sanslöst personangrepp modell ”guilt by association”. Kanske det kan finnas klimatskeptiker som är främlingsfientliga nazister, illegala nedladdare, pedofiler och knarkare också, vem vet? Frågan är väl bara vad klimatfrågan har med högerkristna, kreationister och homofober att göra?
Jag såg Agenda och kunde konstatera att Svante Axelsson inte klarade sig särskilt väl i debatten med Maggie, trots sina 180 000 medlemmar i ryggen. Vetenskapliga frågor kan nämligen inte avgöras av antalet medlemmar i olika organisationer. Aftonbladet förkunnade själv på förstasidan med stora rubriker nyligen: "Klimathotet kan vara överdrivet." Kan det finnas högerkristna homofobiska kreationister på Aftonbladets egen redaktion? Tanken svindlar!