onsdag 11 maj 2016

Att ta från de fattiga och ge till de rika

I föregående inlägg konstaterade jag att den alarmerande bostadskrisen knappast kan klaras utan bostadssubventioner. I varje fall behöver stat och kommun engagera sig på ett helt annat sätt än idag. Bostadssubventioner betraktas i vissa kretsar som kontroversiella, men av allt att döma inte när de går till de minst behövande. Idag går bostadssubventionerna framförallt till de grupper i samhället som har de högsta inkomsterna och verkligen inte skulle behöva dem. Jag tänker på rot-, rut- och ränteavdrag, tillsammans mer än 53 miljarder år 2015.
Det är alltid kul med ett nytt fint kök, eller hur?
De riktigt stora subventionerna är ränteavdragen på ungefär 30 miljarder kronor, som staten betalar ut till de rikaste i samhället. 85 procent av de 30 miljarderna, drygt 25 miljarder, går till den rikare hälften av alla hushåll. Den svagare hälften får bara 15 procent. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer än den ekonomiskt svagaste tiondelen. Och det finns inget tak för hur mycket avdrag man kan få och i extremfall kan man få flera hundratusen kronor i ränteavdrag. De allra flesta har ganska låga lån och avdrag. De flesta som bor i hyreslägenhet får ingenting.
För 2015 utbetalades totalt 23,3 miljarder kronor för både rot och rut, en ökning med 3,3 miljarder från året innan.
Ett nyrenoverat badrum på Lidingö
Danderydsborna tillhör dem som utnyttjar rot- och rutavdragen flitigast. Det genomsnittliga beloppet för rottjänster är tre gånger så högt i Danderyd, med de högsta avdragen, som i den kommun som har lägst avdrag per person. Lyxavdragen infördes av alliansen, men trots regeringsskifte har avdragen ökat och rut och rot slog rekord 2015. En medelinkomsttagare i Danderyd tjänar nära en halv miljon kronor och en genomsnittlig Danderydsfamilj som gör avdrag för rot, rut och ränteavdrag får tillbaka runt 7 300 kronor av staten varje månad.
En villa i Danderyd för ca 25 miljoner kronor.
I glesbygdskommunen Malå är medelinkomsten mindre än hälften och där är avdragen för rut och rot de lägsta i landet och även ränteavdragen är små. En genomsnittlig Malåfamilj gör avdrag på runt 1900 kronor för rut, rot och räntor på bolån.
Villa i Malå för ca 700 000 kronor.
Ett avskaffande av dessa synnerligen orättvisa subventioner blir nog nödvändigt om vi ska kunna få igång ett tillräckligt stort bostadsbyggande. Hur många nya bostäder kan börja byggas genom stimulanser på 53 miljarder per år? Reglerna för rotavdrag har justerats något men finansminister Magdalena Anderson har sagt att regeringen inte har några konkreta förslag på att avskaffa ränteavdragen. Hon får nog tänka om. Man kan börja med att maximera nivån och successivt trappa ner nivån, så att det inte drabbar svaga hushåll över en natt.

6 kommentarer:

  1. Hyreshus med lån får samma avdrag för både räntan och åtgärder.
    Hyran täcker utgifterna men ägaren slipper skatta för den del av hyran som täcker räntor och åtgärder som annars går till vinst.
    Är det så svårt att förstå?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men dessa avdrag kommer ju inte hyresgästerna till del, eftersom hyrorna inte bestäms på det sättet. Ägarna av hyreshus bor antagligen också i Danderyd.

      Radera
    2. Det är inte så enkelt, en fastighetsägare som har hyresrätter för naturligtvis göra avdrag för investeringar och kapitalkostnader. Även en privatperson bör få göra avdrag på för kapitalintäkter mot kapitalkostnader på liknande sätt. Underligheten med avdragsrätten för bostäder är att individen kan göra avdrag för löneinkomster mot kapitalkostnader, det är ett väldigt generöst undantag för privatpersoner som saknas i de flesta länder.

      När det gäller ROT/RUT som diskuteras nedan rör det sig ju om ett skolexempel på en ren subvention.

      Radera
  2. (Inte riktigt alla fastighetsägare bor i Danderyd; min, t ex, bor på Strandvägen.)

    I denna artikel, http://www.dn.se/debatt/med-rattvisa-skatteregler-kan-vi-fa-fler-hyresratter/, beskriver bl a VD´n för Fastighetsägarna Sverige hur ränteavdraget missgynnar hyresgäster. Verkar inte vara svårt att förstå.

    I övrigt vill jag ge en eloge för blogginlägget. Välformulerat och faktabaserat. Det är på tiden att detta enorma missgynnande av en samhällsgrupp upphör.

    (Kolla också gärna debattartikeln i dagens SvD; http://www.svd.se/ge-hyresratten-likvardiga-villkor/om/debatten-om-bostadspolitiken)
    /Lars

    SvaraRadera
  3. Svårt det där med skatteneutralitet mellan olika upplåtelseformer tydligen.
    Man kan vända och vrida på det i det oändliga.
    Men ROT för den enskilde ger endast reduktion för arbetskostnaden. Renovering av lägenheter ger avdrag för hela kostnaden inkl material.
    200 000 renovering för den enskilde kan ge typ 50-75 000 i ROT avdrag medan fastighetsägaren kan dra av 200 000.

    ROT stöttar även en vit sektor.

    SvaraRadera
  4. Vad sägs om följande liknelse:
    En bagare bakar limpor åt sina kunder (privatpersoner), som betalar ur det som återstår av sin resp inkomst efter skatt. För dessa intäkter köper bagaren mjöl, jäst och andra råvaror, samt sådant som i övrigt säkerställer att bakandet hålls igång.
    Efter ett tag vill skattemyndigheten veta ifall det föreligger beskattningsbar vinst i bageri-rörelsen, så bagaren redovisar sitt netto, där utflödet av pengar dragits av från inflödet (förenklat uttryckt).

    Detta ”avdrag” innbär givetvis inte att man kan påstå bagarens kunder köper limpor som är subventionerade av skattebetalarkollektivet!

    Överfört till boendet:
    Lika lite är det en subvention till hyresgäster att deras hyresvärd i sin vinstredovisning drar av ”ut” från ”in”.

    I klar kontrast till skattesubventionerandet av bostadsägande privatpersoners ROT-projekt.
    (I början av dessa bidrags existens fick faktiskt supplikanten efter en summarisk behandling sig tillsänt en utbetalnings-avi från Skatteverket, vilket gjorde det hela närmast övertydligt.)

    I övrigt: Är det rimligt att spendera 10-20 miljarder på att påstått ”tvätta en sektor vitare” ? Är det rimligt att denna subvention i sin grundläggande utformning exkluderar 40% av befolkningen ?
    /Lars

    SvaraRadera