För ett par veckor sedan skrev jag en rescension av en färsk bok av Dan Hallemar om höga hus i Stockholm. Jag var delvis kritisk eftersom dels så få byggnader behandlades, dels inte alla de högsta och i något fall inte ens ett högt hus (bara 9-våningshus). Enligt Emporis är ett 11-våningshus ”low-rise building” medan ett på tolv eller fler är ”high-rise building”. Där någonstans borde väl gränsen gå tycker jag. Mer än 30 våningar kallas ”skyscrapers”, men så höga hus i Stockholm kan räknas på ena handens fingrar.
Hur många höga hus finns det då i Stockholm? Jag har roat mig med att samla in uppgifter om höga hus (huvudsakligen från Emporis men även andra källor), och hittat omkring 500 höga hus (minst ca 32 m höga). Jag har säkert missat en del och uppgifterna är i vissa fall osäkra. Då har jag förutom kontors- och bostadshus även tagit med torn, kyrkor och industribyggnader, men däremot inte exempelvis fyrar och skorstenar.
Hur stor andel av våra hus är då höga? Det finns omkring 700 000 lägenheter i flerbostadshus i länet. De flesta flerbostadshus är mellan 3 och 7 våningar. Därtill kommer byggnader för andra ändamål. Antagligen utgör andelen höga hus bara någon enstaka procent av alla byggnader, småhusen oräknade. Och de flesta höga hus är ändå inte särskilt höga, som framgår av nedanstående diagram.
Antal höga hus i Stockholms län efter våningsantal.
De flesta höga hus är i själva verket bara 12-14 våningar höga, motsvarande omkring 35-45 meter höga. Dessa utgör ca 60 % av alla höga hus. Det är faktiskt bara ett 30-tal hus (ca 6-7 procent) som har 18 våningar eller mer motsvarande omkring 60-120 meter.
De hus som vanligen brukar nämnas som höga hus är minst 18 våningar höga, som t ex de fem Hötorgshusen. Har jag räknat rätt finns det bara 33 så höga hus i Stockholms län. Till detta kommer ett antal kyrkor och andra torn.
Så snart förslag läggs om ett nytt högt hus i Stockholmsregionen brukar diskussionens vågor gå höga. Närboende, myndigheter som Riksantikvarieämbetet, Skönhetsrådet, organisationer som Samfundet S:t Erik och andra brukar för det mesta komma med kritiska synpunkter, särskilt om det höga huset till äventyrs skulle byggas i Stockholms innerstad. Så var det med Söder torn, de norra tornen vid Torsgatan, och i Värtan men också t ex Tellus och Marievik utanför innerstaden. Då kan det vara intressant att veta att bara en liten andel av de höga husen finns i innerstaden.
Fördelning av höga hus på Stockholms innerstad, Stockholms ytterstad och övriga 25 kommuner i Stockholms län.
Det framgår att det finns knappt 100 höga hus i Stockholms innerstad, drygt 150 i ytterstaden och nästan 250 i de övriga 25 kommunerna i länet.
Räknat i höjd finns det ca 50 byggnader som är minst 60 m höga. De allra flesta utgörs av hus om 12-14 våningar. Faktiskt finns 50 % av de höga husen i förortskommunerna och en tredjedel i Stockholms ytterstad. Bara en sjättedel ligger i Stockholms innerstad. Men i diskussionen om höga hus talar man nästan bara om Stockholms innerstad. Höga hus handlar inte om innerstaden i första hand.
Höga hus har byggts i olika perioder, som framgår av nedanstående diagram.
Höga hus i Stockholms län efter byggnadsår. Hus byggda före 1900 är markerade detta år.
Den första stora vågen av höga hus kom under 1950- och 1960-talet. Ett stort antal höga hus byggdes under denna tid, oftast grupper av punkthus för bostäder i nya förorter, men också ett antal höga kontorshus i innerstaden och i några förorter. Under andra halvan av 1970-talet upphörde höghusbyggandet nästan helt och endast få höghus byggdes under 1980-talet och 1990-talet. Några år in på 2000-talet ökade höghusbyggandet på nytt, och nu handlade det ofta om riktigt höga hus. Under de senaste tio åren har vi åter haft en våg av höga hus, och den är inte slut än på långa vägar. Det finns åtminstone ett 30-tal höga hus planerade i regionen för de närmaste åren. Kanske inte alla blir genomförda men säkert några av dem. Oftast ligger de höga husen inte heller i innerstaden, utom i Hagstaden förstås, där det nu byggs många ganska höga hus.
Vad har de höga husen för användning? Det visar sig att bostadsanvändning är helt dominerande.
Frågan är varför varje nytt bostadshus brukar väcka en stor debatt, i alla fall i innerstaden, när de ändå är så få och måttligt höga. Ja, faktiskt inte alla hus. Nyligen vann detaljplanen laga kraft för ett nytt bostadshus vid Tanto, på gamla Tobaksmonopolets tomt vid Ringvägen, helt utan överklaganden! Det är ändå måttligt högt, 19 våningar och 51 m. För ett högt hus på rätt plats ökar tätheten och stadslivet, och ger många hushåll möjlighet till fin utsikt över staden. Det är kvaliteter som inte ska förringas.
Hur många höga hus finns det då i Stockholm? Jag har roat mig med att samla in uppgifter om höga hus (huvudsakligen från Emporis men även andra källor), och hittat omkring 500 höga hus (minst ca 32 m höga). Jag har säkert missat en del och uppgifterna är i vissa fall osäkra. Då har jag förutom kontors- och bostadshus även tagit med torn, kyrkor och industribyggnader, men däremot inte exempelvis fyrar och skorstenar.
Hur stor andel av våra hus är då höga? Det finns omkring 700 000 lägenheter i flerbostadshus i länet. De flesta flerbostadshus är mellan 3 och 7 våningar. Därtill kommer byggnader för andra ändamål. Antagligen utgör andelen höga hus bara någon enstaka procent av alla byggnader, småhusen oräknade. Och de flesta höga hus är ändå inte särskilt höga, som framgår av nedanstående diagram.
De flesta höga hus är i själva verket bara 12-14 våningar höga, motsvarande omkring 35-45 meter höga. Dessa utgör ca 60 % av alla höga hus. Det är faktiskt bara ett 30-tal hus (ca 6-7 procent) som har 18 våningar eller mer motsvarande omkring 60-120 meter.
De hus som vanligen brukar nämnas som höga hus är minst 18 våningar höga, som t ex de fem Hötorgshusen. Har jag räknat rätt finns det bara 33 så höga hus i Stockholms län. Till detta kommer ett antal kyrkor och andra torn.
Så snart förslag läggs om ett nytt högt hus i Stockholmsregionen brukar diskussionens vågor gå höga. Närboende, myndigheter som Riksantikvarieämbetet, Skönhetsrådet, organisationer som Samfundet S:t Erik och andra brukar för det mesta komma med kritiska synpunkter, särskilt om det höga huset till äventyrs skulle byggas i Stockholms innerstad. Så var det med Söder torn, de norra tornen vid Torsgatan, och i Värtan men också t ex Tellus och Marievik utanför innerstaden. Då kan det vara intressant att veta att bara en liten andel av de höga husen finns i innerstaden.
Det framgår att det finns knappt 100 höga hus i Stockholms innerstad, drygt 150 i ytterstaden och nästan 250 i de övriga 25 kommunerna i länet.
Räknat i höjd finns det ca 50 byggnader som är minst 60 m höga. De allra flesta utgörs av hus om 12-14 våningar. Faktiskt finns 50 % av de höga husen i förortskommunerna och en tredjedel i Stockholms ytterstad. Bara en sjättedel ligger i Stockholms innerstad. Men i diskussionen om höga hus talar man nästan bara om Stockholms innerstad. Höga hus handlar inte om innerstaden i första hand.
Höga hus har byggts i olika perioder, som framgår av nedanstående diagram.
Den första stora vågen av höga hus kom under 1950- och 1960-talet. Ett stort antal höga hus byggdes under denna tid, oftast grupper av punkthus för bostäder i nya förorter, men också ett antal höga kontorshus i innerstaden och i några förorter. Under andra halvan av 1970-talet upphörde höghusbyggandet nästan helt och endast få höghus byggdes under 1980-talet och 1990-talet. Några år in på 2000-talet ökade höghusbyggandet på nytt, och nu handlade det ofta om riktigt höga hus. Under de senaste tio åren har vi åter haft en våg av höga hus, och den är inte slut än på långa vägar. Det finns åtminstone ett 30-tal höga hus planerade i regionen för de närmaste åren. Kanske inte alla blir genomförda men säkert några av dem. Oftast ligger de höga husen inte heller i innerstaden, utom i Hagstaden förstås, där det nu byggs många ganska höga hus.
Vad har de höga husen för användning? Det visar sig att bostadsanvändning är helt dominerande.
Höga hus i Stockholms län efter användning, höjd och inflyttningsår.
Före 1900 byggdes bara kyrkor som höga hus. Under början av 1900-talet byggdes ett fåtal högre hus av annat slag, t ex Stockholms stadshus och Kungstornen. Men under 1930-talet byggdes också den fjärde gasklockan i Hjorthagen, som är en mycket hög byggnad. Bostadsanvändning svarar totalt för ca 75 % av de höga husen med en stor dominans under 1950- och 1960-talet. De allra flesta bostadshusen var länge högst ca 50 m eller 16 våningar medan kontorshusen var lite högre. I början på 2000-talet har åter lite högre bostadshus börjat byggas.Frågan är varför varje nytt bostadshus brukar väcka en stor debatt, i alla fall i innerstaden, när de ändå är så få och måttligt höga. Ja, faktiskt inte alla hus. Nyligen vann detaljplanen laga kraft för ett nytt bostadshus vid Tanto, på gamla Tobaksmonopolets tomt vid Ringvägen, helt utan överklaganden! Det är ändå måttligt högt, 19 våningar och 51 m. För ett högt hus på rätt plats ökar tätheten och stadslivet, och ger många hushåll möjlighet till fin utsikt över staden. Det är kvaliteter som inte ska förringas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar