Miljöpartiet vill bygga 140 000 bostäder i Stockholm fram till år 2030. För stt lyckas genomföra detta räknar partiet med att 38 000 nya bostäder ska byggas i ”Bromma Parkstad” vilket är en omskrivning för Bromma flygplats. Miljöpartiet har dessutom fått igenom hos den grönblå majoriteten i Stockholm att Bromma flygplats ska läggas ned, vilket dock inte är aktuellt i närtid utan först efter 2038 då avtalet med Swedavia går ut. Det är inte mycket som talar för att Mp kommer att lyckas genomföra sina ambitioner, eftersom partiets lokala grupper oftast är negativa mot olika förslag till förtätningar lokalt. I varje fall inte innan Bromma läggs ned. Tidigare trodde man dessutom att det skulle gå att bygga hela 50 000 bostäder på Bromma flygplats.
En förutsättning för att Bromma ska kunna läggas ned är att trafiken på Bromma kan flyttas till Arlanda. För några år sedan fick Anders Sundström uppdraget att utreda hur detta skulle kunna ske. Han lade fram sin rapport för tre år sedan, i mars 2016. Den mynnar ut i att Bromma flygplats läggs ned 2038, när avtalet går ut och att det då finns en fjärde rullbana på Arlanda som kan ta hand om den trafiken. Med fyra banor, varav tre parallella, ökar kapaciteten från dagens 88 till mer än 120 flygrörelser per timme.
Prognoser för utrikes passagerare på Arlanda enligt Svedavia.
Regeringen beslutade 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem. I flygstrategin angav regeringen att en strategisk plan för Arlanda, en ”färdplan Arlanda”, ska tas fram. Syftet med färdplanen är att utveckla flygplatsen utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlanda ska vara Nordens ledande storflygplats.
Prognoser för utrikes och inrikes passagerare på Arlanda enligt Trafikverket.
De här tankarna ogillas av Miljöpartiet som ju inte vill att vi ska flyga mer i framtiden utan mindre. I stället ska vi åka tåg, helst höghastighetståg. Det är bara ett par krux. Dels finns inte höghastighetståg med i våra nationella infrastrukturplaner, dels handlar flygets tillväxt inte om inrikestrafik. Även om vi skulle bygga ut höghastighetståg inom Sverige, skulle det inte locka över mer än en marginell del av flygets tillväxt. Dessutom skulle en utbyggnad av höghastighetsbanor leda till omfattande klimatutsläpp som först på fler decenniers sikt skulle kunna tjänas in. Det beror bland annat på att höghastighetsbanor läggs på betongbädd, många betongtunnlar och betongbroar mm. Frågan är om inte flyget innan dess kan få nya mer klimatvänliga bränslen.
På måndagen avslöjade Dagens ETC i alla fall att Arlandafrågan har skapat en djup konflikt i regeringen. Socialdemokraterna ställer sig enligt ETC bakom ett förslag till Färdplan Arlanda, där flygtrafiken fördubblas till 2050, medan MP har signalerat att de inte kan acceptera förslaget. Om inte färdplanen arbetas om i grunden vill inte MP att den alls ska läggas fram. Medan infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) avfärdade uppgifterna om att det skulle finnas en konflikt och menade att regeringspartierna är överens bekräftade Isabella Lövin att MP inte är överens om en utbyggnad av Arlanda. ”En utbyggnad och modernisering av Arlanda behöver ske, inte minst för att rymma inrikesflyget om Bromma ska läggas ned – något som det nu finns en uppslutning kring både i näringsliv och i regionen. Om så sker behöver vi bygga ut kapaciteten på Arlanda”, enligt Eneroth. Frågan är om MP därmed är beredda att behålla Bromma flygplats också efter 2038. Socialdemokraterna och de borgerliga partierna kommer sannolikt inte att lägga ner Bromma flygplats utan att ersättningskapacitet finns på Arlanda, och eftersom det tar tid att planera och bygga ut Arlanda kan man knappast låta denna fråga dröja allt för länge. Om Bromma ska vara kvar efter 2038 kommer man att behöva investera i nya anläggningar på Bromma i stället. Vill MP medverka till detta?
Enligt januariöverenskommelsen kan man dels läsa att ”den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas”, dels att ”nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas". Men i den nationella planen saknas höghastighetsbanor med undantag för några delsträckor som planeras för 250 km per timme, t ex Ostlänken. Enligt januariöverenskommelsen ska däremot flygets klimatpåverkan minska genom krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle. Frågan är vad MP egentligen vill.
En förutsättning för att Bromma ska kunna läggas ned är att trafiken på Bromma kan flyttas till Arlanda. För några år sedan fick Anders Sundström uppdraget att utreda hur detta skulle kunna ske. Han lade fram sin rapport för tre år sedan, i mars 2016. Den mynnar ut i att Bromma flygplats läggs ned 2038, när avtalet går ut och att det då finns en fjärde rullbana på Arlanda som kan ta hand om den trafiken. Med fyra banor, varav tre parallella, ökar kapaciteten från dagens 88 till mer än 120 flygrörelser per timme.
Regeringen beslutade 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem. I flygstrategin angav regeringen att en strategisk plan för Arlanda, en ”färdplan Arlanda”, ska tas fram. Syftet med färdplanen är att utveckla flygplatsen utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlanda ska vara Nordens ledande storflygplats.
De här tankarna ogillas av Miljöpartiet som ju inte vill att vi ska flyga mer i framtiden utan mindre. I stället ska vi åka tåg, helst höghastighetståg. Det är bara ett par krux. Dels finns inte höghastighetståg med i våra nationella infrastrukturplaner, dels handlar flygets tillväxt inte om inrikestrafik. Även om vi skulle bygga ut höghastighetståg inom Sverige, skulle det inte locka över mer än en marginell del av flygets tillväxt. Dessutom skulle en utbyggnad av höghastighetsbanor leda till omfattande klimatutsläpp som först på fler decenniers sikt skulle kunna tjänas in. Det beror bland annat på att höghastighetsbanor läggs på betongbädd, många betongtunnlar och betongbroar mm. Frågan är om inte flyget innan dess kan få nya mer klimatvänliga bränslen.
På måndagen avslöjade Dagens ETC i alla fall att Arlandafrågan har skapat en djup konflikt i regeringen. Socialdemokraterna ställer sig enligt ETC bakom ett förslag till Färdplan Arlanda, där flygtrafiken fördubblas till 2050, medan MP har signalerat att de inte kan acceptera förslaget. Om inte färdplanen arbetas om i grunden vill inte MP att den alls ska läggas fram. Medan infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) avfärdade uppgifterna om att det skulle finnas en konflikt och menade att regeringspartierna är överens bekräftade Isabella Lövin att MP inte är överens om en utbyggnad av Arlanda. ”En utbyggnad och modernisering av Arlanda behöver ske, inte minst för att rymma inrikesflyget om Bromma ska läggas ned – något som det nu finns en uppslutning kring både i näringsliv och i regionen. Om så sker behöver vi bygga ut kapaciteten på Arlanda”, enligt Eneroth. Frågan är om MP därmed är beredda att behålla Bromma flygplats också efter 2038. Socialdemokraterna och de borgerliga partierna kommer sannolikt inte att lägga ner Bromma flygplats utan att ersättningskapacitet finns på Arlanda, och eftersom det tar tid att planera och bygga ut Arlanda kan man knappast låta denna fråga dröja allt för länge. Om Bromma ska vara kvar efter 2038 kommer man att behöva investera i nya anläggningar på Bromma i stället. Vill MP medverka till detta?
Enligt januariöverenskommelsen kan man dels läsa att ”den beslutade nationella planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas”, dels att ”nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas". Men i den nationella planen saknas höghastighetsbanor med undantag för några delsträckor som planeras för 250 km per timme, t ex Ostlänken. Enligt januariöverenskommelsen ska däremot flygets klimatpåverkan minska genom krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle. Frågan är vad MP egentligen vill.
