Dagens Industri rapporterar (på ledarplats, P M Nilsson) om att jorden håller på att bli alltmer grön. Detsamma har även rapporterats i SR. Växtligheten på jorden ökar på grund av högre CO2-halt, trädplantering och ett mer effektivt jordbruk. De refererar en rapport från Nature: hela världens lövmassa växer. Överallt, från Sibirien i öst till Alaska i väst, från Svalbard i norr till Australien i söder breder växtligheten ut sig. Artikeln i Nature visar att 33 procent av världens bevuxna områden blir grönare och fem procent brunare, sett från rymden. Den globala växtlighetens lövyta ökar med 2,3 procent per decennium. Sedan år 2000 har jorden fått en ny grön yta lika stor som tio gånger Sveriges yta.
Effekten syns överallt, på alla kontinenter, men är särskilt stor i Kina och Indien, vilket är intressant eftersom en så stor del av mänskligheten bor där. Särskilt de kinesiska skogarna växer, men även de indiska, och åkerarealen får allt större lövyta i båda länderna. Åkerarealen ökar inte, men har mycket bättre produktivitet. Produktionen av säd, frukt och grönsaker har ökat med 35 procent i Kina och Indien sedan millennieskiftet. Kinas stora skogstillväxt beror till exempel på att landet har anammat en mer modern skogsbruksteknik och börjat nyplantera enorma arealer och återplantera gamla. Det här är naturligtvis av stor betydelse för vår försörjning med livsmedel för en växande befolkning. Även Europa blir snabbt grönare och ligger i topp vad gäller förgröning och i botten vad gäller bruna ytor. Europa har alltså mycket hög grön tillväxt, dels tack vare sitt högproduktiva jordbruk, dels på grund av återbeskogning av tidigare brukade marker. Sverige har till exempel en större och tätare skog i dag än förr eftersom man planterat dålig åkermark och lärt sig bruka skogen mer effektivt. USA har också en grön tillväxt medan Brasilien ligger i botten.
Indisk insektsbekämpning i kålfält.
Rapporten pekar ut människan som den starkaste gröna drivkraften. Ökad halt av koldioxid i atmosfären, som är en bristvara för växter, gödslar växtligheten, en effekt som forskarna menar är underskattad. Ett varmare klimat gör att det växer på nya ställen. Den andra stora mänskliga påverkan är ett alltmer effektivt jord- och skogsbruk. Den gröna globala revolutionen beror i hög grad på att man odlat fram nya snabbväxande hybrider, växelbruk, bevattningssystem, gödsel, kontroll på skadeinsekter, bättre utsäde och mekaniserat jordbruk.
Detta är alltså en positiv effekt av den ökande koldioxidhalten i atmosfären. FN:s klimatpanel pekade i höstas på tillväxt av växtlighet som central för att lyckas med 1,5-procentsmålet. Dessutom ökar möjligheten att klara livsmedelsförsörjningen för en växande befolkning som snart överstiger 10 miljarder. Då måste växtligheten öka, utan att jordbruksarealen ökar.
Antag att klimatkrisen leder till åtgärder som skulle lyckas sänka koldioxidhalten till förindustriella nivåer. Risken är då stor att jordens livsmedelsproduktion skulle minskas drastiskt samtidigt som befolkningen ökar med flera miljarder. Det skulle kunna leda till världshistoriens största svältkatastrof. Eller tänker jag fel nu?
Rapporten pekar ut människan som den starkaste gröna drivkraften. Ökad halt av koldioxid i atmosfären, som är en bristvara för växter, gödslar växtligheten, en effekt som forskarna menar är underskattad. Ett varmare klimat gör att det växer på nya ställen. Den andra stora mänskliga påverkan är ett alltmer effektivt jord- och skogsbruk. Den gröna globala revolutionen beror i hög grad på att man odlat fram nya snabbväxande hybrider, växelbruk, bevattningssystem, gödsel, kontroll på skadeinsekter, bättre utsäde och mekaniserat jordbruk.
Detta är alltså en positiv effekt av den ökande koldioxidhalten i atmosfären. FN:s klimatpanel pekade i höstas på tillväxt av växtlighet som central för att lyckas med 1,5-procentsmålet. Dessutom ökar möjligheten att klara livsmedelsförsörjningen för en växande befolkning som snart överstiger 10 miljarder. Då måste växtligheten öka, utan att jordbruksarealen ökar.
Antag att klimatkrisen leder till åtgärder som skulle lyckas sänka koldioxidhalten till förindustriella nivåer. Risken är då stor att jordens livsmedelsproduktion skulle minskas drastiskt samtidigt som befolkningen ökar med flera miljarder. Det skulle kunna leda till världshistoriens största svältkatastrof. Eller tänker jag fel nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar