Svenska kyrkans trosbekännare brukar under högmässan högtidligt deklamera följande: ”Vi tro på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens Skapare. Vi tro ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tro ock på den Helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.” Gud är alltså allsmäktig. I trosbekännelsen är detta för säkerhets skull upprepat ytterligare en gång. Att Gud är allsmäktig innebär rimligtvis att han kan överskrida naturvetenskapens lagar och uträtta mirakel.
Ärkebiskop Anders Wejryd och Göran Hägglund (Kd).
Nu har Svenska kyrkan engagerat sig i klimatfrågorna. På kyrkans klimatblogg kan man läsa om varför. Så här förklarar man den saken: ”I kristen tro är världen och livet en gåva att dela med alla människor och med alla livsformer. Klimatförändringarna kommer att förändra förutsättningarna för livet som vi känner det, och därmed också förutsättningarna för relationer mellan människor, generationer och länder.” Vad kan då Svenska kyrkan bidra med i klimatarbetet? Jo; ”ett av Svenska kyrkans bidrag i klimatarbetet är att ta upp det existentiella perspektivet, att öppna upp för samtal om kopplingen mellan klimathotet, den enskilda människans vardagsliv och existentiella funderingar om mening, makt, vanmakt, hopp, misstro, livskvalitet och samhörighet.”
Gud skapar Adam. Målning av Michelangelo i Sixtinska kapellet.
Kyrkans engagemang blir mer och mer mystiskt. För det första har Gud en gång skapat himmel och jord. Det framhålls inte bara i trosbekännelsen utan står svart på vitt i Första Mosebokens första kapitel. Jorden var från början mörk, öde och tom och därför skapade Gud ljuset, vattnet, hav och jord, grönska, fröbärande örter, fruktträd, solen, månen och stjärnorna, livet i havet och i luften, landdjuren, mannen och allra sist kvinnan.
Edens lustgård och syndafallet. Målning av Jan Brueghel d.ä.
Dem gav han dessutom uppgiften att vara fruktsamma och föröka sig och uppfylla hela jorden. Det har människorna gjort så effektivt att vi nu också enligt Svenska kyrkan hotar klimatet. Det borde Gud kanske ha tänkt på från början kan man kanske tycka. De kristna kunde väl hoppas på att Gud skulle inse sitt misstag och rätta till det här med klimatet. Det borde vara en smal sak, eftersom han från början skapat både sol och koldioxid och dessutom är allsmäktig. Om nu inte Gud själv kommit på att han ska fixa detta har han väl en mening med det, även om den är outgrundlig för oss enkla människor. Det är kanske som Job säger; han gör stora och outgrundliga ting (Job 5:9). Svenska kyrkans främsta insats – om man nu verkligen tror att Gud är allsmäktig – vore väl att be Gud att fixa detta med klimatet, i stället för att öppna upp för ett samtal om existentiella ting. Eller tror kyrkan inte längre på att Gud är allsmäktig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar