torsdag 25 april 2013

Vattenhotet mot kusten?

Gotlands Tidningar (GT) inleder en artikelserie om ”Klimathotet mot Gotland” med en artikel om den stigande havsnivån den 24 april. Fram till nästa sekelskifte räknar man med att havsnivån stiger med 80-140 cm från dagens nivåer baserat på scenarier från SMHI. I den egna översiktsplanen räknar man med ett scenario med upp till 2 meters högre havsnivå. Konsekvenserna av detta skulle drabba bebyggelse på låglänta delar av ön. Värst drabbat skulle Västergarn bli. ”Det är ju ett skräckscenario om det skulle bli så. En fruktansvärd katastrof, man känner sig maktlös,” säger en Västergarnsbo till GT:s reporter. Av en kartbild i tidningen framgår att det trots allt är en mindre del av socknen längs Paåns mynning som skulle läggas under vatten om detta scenario skulle bli verklighet.
Området kring Paån och Paviken i Västergarn var under vikingatiden en havsvik med hamnanläggningar, bebyggelse och gravfält.
På Gotland ska man inte få byggnadslov på platser som är så lågt belägna och detta gäller även andra kommuner i Sverige. Bland annat kan planerad bebyggelse på den så kallade Holmen i Visby hamn  komma att stoppas, vilket också uppmärksammats av tidningen.
”Katastrofreportaget” i GT ger anledning till många tankar. Det är en sak att översiktsplanen manar till viss försiktighet vid planering av framtida bebyggelse, som kanske kommer att stå kvar i hundra år eller mer, men vad finns det egentligen för rimlighet i de svarta rubrikerna ”Vattenhotet mot kusten”?
Som jag har påpekat tidigare finns det ingen mätbar ökning av takten i havsnivåhöjningarna under de senaste hundra åren, utan havsytans höjs i en takt som motsvarar ungefär tre decimeter per hundra år. Enligt NOAA:s senaste rapport ökade den bara med 1,1-1,3 mm per år under de senaste decennierna, vilket är mindre än hälften mot vad FNs klimatpanel IPCC har uppskattat. Seriösa forskare menar att en höjning med 20-50 cm till slutet av 2000-talet de uppgifter som IPCC publicerade i sin senaste rapport med betraktas som mest sannolika värden. Två meters höjning, fram till sekelskiftet är inte möjligt, vilket också framgår här. Att inte också berätta detta för läsarna är oansvarigt av GT.
Eftersom jag nyligen kom hem efter en resa i Nederländerna kan man inte undvika att jämföra med detta märkliga land.
Nederländerna
En fjärdedel av Nederländerna ligger under havsnivån och hälften ligger under en meter över havet. Enligt kriterierna i Gotlands översiktsplan och i andra svenska översiktsplaner skulle Nederländerna alltså vara ett land som är nästintill obeboeligt. Men tvärtom är detta ett av Europas tätaste befolkade länder med en befolkningstäthet på drygt 400 invånare per kvadratkilometer, tätare än Stockholmsregionen. Nederländerna har 16 miljoner invånare varav hälften, 8 miljoner, bor under havsnivån. Storstäder som Amsterdam och Rotterdam ligger till stor del under havsytans nivå, Amsterdam fyra meter och Rotterdam 5 meter under. Också flygplatsen, Schiphol som besöks av många svenskar utan att oroa sig alltför mycket över detta, ligger under havsytans nivå. Sedan översvämningarna 1953 har Nederländerna klarat av att skydda sig mot nuvarande havsnivå med skyddsvallar, fördämningar och pumpar och kan nog klara framtiden också.
Nederländerna, som det skulle se ut utan skyddsvallar.
Så varför ska vi oroa oss för en marginell förändring i Västergarn om 87 år? Vi har rimligen gott om tid för förberedelser om detta högst osannolika scenario trots allt skulle inträffa.

1 kommentar:

  1. Är det stollejocken Bergström från SMHI som har varit på undergångsturné där också?

    SvaraRadera