Bostadsminister Stefan Attefall har lyft frågan om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen ska lyftas till den regionala nivån. Hur detta skulle kunna göras ska belysas av en statlig utredning. Avsikten skulle vara att öka bostadsbyggandet. Om detta ska kunna leda till resultat beror dels på vilka möjligheter kommunerna respektive regionerna har att påverka bostadsbyggandets omfattning, dels på om kommunerna verkligen vill bygga bostäder. Att regionerna har den viljan sätts inte ifråga. Åtminstone i Stockholmsregionen har i alla fall det regionala organet SLL TMR beräknat hur stort behovet av bostäder borde vara för att långsiktigt motsvara behovet. Det faktiska bostadsbyggandet har under ett flertal år legat långt under den nivån, vilket har lett fram till den allvarliga bostadsbrist som de flesta bedömare anser att vi har nu.
Så hur stort bostadsbyggande har vi haft i Stockholms län? År 2012 färdigställdes ca 7 500 lägenheter. Egentligen borde det ha byggts ungefär dubbelt så många, för att motsvara det behov som TMR räknat fram vid nuvarande snabba befolkningstillväxt. Flest bostäder, 4 409 lägenheter, färdigställdes i Stockholms stad. Också i Solna, Täby, Haninge och Södertälje färdigställdes många lägenheter, mellan 250 och 500 i respektive kommun. Sämst i klassen var Värmdö, Tyresö, Salem, Danderyd och Nynäshamn, bara något tiotal lägenheter i resp kommun.
Nu är ju det absoluta antalet lägenheter för ett enstaka år inte något bra mått på utfallet. Dels behöver man ta hänsyn till kommunernas storlek, dels ta genomsnittet över en längre period. Kommunens yta är inte något bra mått, eftersom många analyser visar att det inte råder brist på mark för förtätning i någon kommun i länet. Därför är det snarare befolkningsstorleken som är den relevanta jämförelseenheten. Jag har beräknat bostadsbyggandet relativt kommunstorleken årligen sedan 1991.
Jämför man bostadsbyggande per 1 000 invånare och år för perioden 2006-2012 visar det sig att de fem kommuner som bygger mest är Sigtuna, Upplands-Bro, Nykvarn, Solna och Vallentuna. De bygger mellan 5,6 och 6,9 lägenheter per 1 000 invånare och år. Stockholm kommer först på 6:e plats med 5,0 lägenheter per 1 000 inv och år. De kommuner i länet som har byggt minst sedan 2006 är Lidingö, Södertälje, Norrtälje, Tyresö och Danderyd.
Bostadsbyggande per år och 1 000 kommuninvånare 2006-2012
Tar man en ännu längre jämförelseperiod från 1991 visar det sig att Vaxholm, Solna, Värmdö, Vallentuna och Österåker har byggt mest, med Stockholm först på sjuttonde plats. Enligt landstingets senaste bedömning behöver det tillkomma mellan 9 000 och 16 000 lägenheter årligen fram till 2030.
Bostadsbyggande per år och 1 000 kommuninvånare 1991-2012
Även om man antar att en del lägenheter kan tillkomma genom ombyggnad och permanentning av fritidshus innebär det ändå att omkring 8 lägenheter behöver tillkomma per år och 1 000 invånare i länet vid nuvarande snabba befolkningstillväxt. Inte en enda kommun i länet lever alltså upp till denna nivå hur man än räknar. Alla kommuner får underkänt, även Stockholm, som bygger allra mest i absoluta tal. Sedan 1991 är det Upplands Väsby, Norrtälje, Botkyrka, Södertälje och Danderyd som byggt minst.
En möjlig förklaring till att bostadsbyggandet är lågt kan vara sviktande marknadsmässig efterfrågan. Denna förklaring kan ha viss giltighet i ytterkommuner som Botkyrka, Norrtälje och Södertälje, i varje fall sett över en längre period, men knappast i centrala kommuner som Danderyd och Lidingö. Bostadsefterfrågan är ju högst i de centrala kommunerna men även i vissa attraktiva skärgårdskommuner till exempel Värmdö. Att centrala kommuner som Stockholm och Solna ändå inte bygger mer kan åtminstone till en del bero på besvärliga planprocesser med många överklaganden. Att inte en enda kommun i länet når upp till de erforderliga nivåerna visar att det tycks finnas någon form av systemfel, som behöver avhjälpas om bostadsförsörjningen ska kunna klaras.. Det är bara att önska den tillsatta utredningen lycka till.
Så hur stort bostadsbyggande har vi haft i Stockholms län? År 2012 färdigställdes ca 7 500 lägenheter. Egentligen borde det ha byggts ungefär dubbelt så många, för att motsvara det behov som TMR räknat fram vid nuvarande snabba befolkningstillväxt. Flest bostäder, 4 409 lägenheter, färdigställdes i Stockholms stad. Också i Solna, Täby, Haninge och Södertälje färdigställdes många lägenheter, mellan 250 och 500 i respektive kommun. Sämst i klassen var Värmdö, Tyresö, Salem, Danderyd och Nynäshamn, bara något tiotal lägenheter i resp kommun.
Nu är ju det absoluta antalet lägenheter för ett enstaka år inte något bra mått på utfallet. Dels behöver man ta hänsyn till kommunernas storlek, dels ta genomsnittet över en längre period. Kommunens yta är inte något bra mått, eftersom många analyser visar att det inte råder brist på mark för förtätning i någon kommun i länet. Därför är det snarare befolkningsstorleken som är den relevanta jämförelseenheten. Jag har beräknat bostadsbyggandet relativt kommunstorleken årligen sedan 1991.
Jämför man bostadsbyggande per 1 000 invånare och år för perioden 2006-2012 visar det sig att de fem kommuner som bygger mest är Sigtuna, Upplands-Bro, Nykvarn, Solna och Vallentuna. De bygger mellan 5,6 och 6,9 lägenheter per 1 000 invånare och år. Stockholm kommer först på 6:e plats med 5,0 lägenheter per 1 000 inv och år. De kommuner i länet som har byggt minst sedan 2006 är Lidingö, Södertälje, Norrtälje, Tyresö och Danderyd.
Tar man en ännu längre jämförelseperiod från 1991 visar det sig att Vaxholm, Solna, Värmdö, Vallentuna och Österåker har byggt mest, med Stockholm först på sjuttonde plats. Enligt landstingets senaste bedömning behöver det tillkomma mellan 9 000 och 16 000 lägenheter årligen fram till 2030.
Även om man antar att en del lägenheter kan tillkomma genom ombyggnad och permanentning av fritidshus innebär det ändå att omkring 8 lägenheter behöver tillkomma per år och 1 000 invånare i länet vid nuvarande snabba befolkningstillväxt. Inte en enda kommun i länet lever alltså upp till denna nivå hur man än räknar. Alla kommuner får underkänt, även Stockholm, som bygger allra mest i absoluta tal. Sedan 1991 är det Upplands Väsby, Norrtälje, Botkyrka, Södertälje och Danderyd som byggt minst.
En möjlig förklaring till att bostadsbyggandet är lågt kan vara sviktande marknadsmässig efterfrågan. Denna förklaring kan ha viss giltighet i ytterkommuner som Botkyrka, Norrtälje och Södertälje, i varje fall sett över en längre period, men knappast i centrala kommuner som Danderyd och Lidingö. Bostadsefterfrågan är ju högst i de centrala kommunerna men även i vissa attraktiva skärgårdskommuner till exempel Värmdö. Att centrala kommuner som Stockholm och Solna ändå inte bygger mer kan åtminstone till en del bero på besvärliga planprocesser med många överklaganden. Att inte en enda kommun i länet når upp till de erforderliga nivåerna visar att det tycks finnas någon form av systemfel, som behöver avhjälpas om bostadsförsörjningen ska kunna klaras.. Det är bara att önska den tillsatta utredningen lycka till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar