I media har rapporterats om att fem arktiska länder, USA, Kanada, Ryssland, Norge och Grönland, har enats om en tioårig handlingsplan för att minska hoten mot isbjörnarna. Bland annat ska de försöka minska den påverkan som turist-, olje- och gruvnäringar utgör mot djuret. Isbjörnen brukar nämnas som ett av de djur som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Isbjörnen är klassad som ”sårbar”.
Nu finns det ju djur som är mer utsatta än isbjörnen, de som klassas som ”starkt hotade”, exempelvis tigern, det asiatiska lejonet och jättepandan, eller ”akut hotade”, till exempel kakapon, (ugglepapegoja) och axolotln (mexikansk salamander).
Av tigern finns totalt ca 4 000 djur i frihet fördelade på fem underarter, medan flera underarter redan är utrotade av människan. Av pandan finns färre än 1 600 vilda pandor kvar som lever utspridda i sex olika områden, alla i Kina. Av asiatiska lejon finns bara 523 exemplar kvar i Gujarat i norra Indien, vilket dock är en ökning med 45 procent under de senaste tio åren.
I jämförelse med dessa djurarter finns det relativt gott om isbjörn, omkring 25 000 djur enligt IUCN Polar Bear Specialist Group. Detta antal är dessutom ungefär samma som 1993. Regionala skillnader förekommer, konstaterar den internationella forskarsammanslutningen. I vissa delpopulationer minskar antalet björnar, i andra är de kvar på samma nivå som för 20 år sedan och i ytterligare andra ökar de i antal, skriver forskarna i en sammanfattning av sin rapport.
Men tidigare var isbjörnen mer hotad, inte på grund av klimatförändringar utan på grund av jakt. Fram till mitten av 1900-talet bedrev människan nämligen en intensiv jakt på isbjörn. På 1960-talet fanns det troligen bara omkring 5 000 isbjörnar kvar. De stater som ligger vid Arktis skrev 1967 under ett fördrag för skydd av isbjörn. Sedan dess har alltså isbjörnen ökat i antal.
Jakt på isbjörn 1960-2000.
Men fortfarande förekommer begränsad jakt på isbjörn i Kanada. Den sägs bara gälla inuiter, men detta är inte sant. Varje år utfärdar myndigheterna tillstånd för att jaga omkring 500 isbjörnar. Dessutom förekommer illegal jakt. Några av licenserna är tillåtna att sälja till utländska jägare under förutsättning att licensinnehavarna agerar guider till köparna. Utländska jägare betalar tiotusentals dollar för att få denna fantastiska möjlighet att med en inuit som guide resa på en spännande isbjörnsjakt i norra Canada med hundsläde. Kanske ett tips till Jan Guillou? Att jaga isbjörn på eskimåvis med slädhund på is sägs vara en av de största jaktupplevelserna i världen. Man kör över isen i hundslädar och när man finner färska spår börjar jakten. Så snart man får ögon på björnen blir hundarna släppta för att förhindra att björnen kommer ned under vattnet eller över isen.
Isbjörnsjakt
Isbjörnen har som art överlevt medeltidens värmeperiod då vikingarna koloniserade Grönland. Det var då betydligt varmare än det är nu och polarisarna mindre. Isbjörnen som har överlevt fyra värmeperioder hotas inte av den globala klimatförändringen utan fortfarande på grund av jakt.
Varför införs då inte ett totalt förbud mot jakt på isbjörn? Antagligen finns det två skäl. Dels att jakten är mycket inkomstbringande, dels att isbjörnarna annars skulle bli så många att de blev ett problem för den lokala befolkningen i polartrakterna.
Nu finns det ju djur som är mer utsatta än isbjörnen, de som klassas som ”starkt hotade”, exempelvis tigern, det asiatiska lejonet och jättepandan, eller ”akut hotade”, till exempel kakapon, (ugglepapegoja) och axolotln (mexikansk salamander).
Av tigern finns totalt ca 4 000 djur i frihet fördelade på fem underarter, medan flera underarter redan är utrotade av människan. Av pandan finns färre än 1 600 vilda pandor kvar som lever utspridda i sex olika områden, alla i Kina. Av asiatiska lejon finns bara 523 exemplar kvar i Gujarat i norra Indien, vilket dock är en ökning med 45 procent under de senaste tio åren.
I jämförelse med dessa djurarter finns det relativt gott om isbjörn, omkring 25 000 djur enligt IUCN Polar Bear Specialist Group. Detta antal är dessutom ungefär samma som 1993. Regionala skillnader förekommer, konstaterar den internationella forskarsammanslutningen. I vissa delpopulationer minskar antalet björnar, i andra är de kvar på samma nivå som för 20 år sedan och i ytterligare andra ökar de i antal, skriver forskarna i en sammanfattning av sin rapport.
Men tidigare var isbjörnen mer hotad, inte på grund av klimatförändringar utan på grund av jakt. Fram till mitten av 1900-talet bedrev människan nämligen en intensiv jakt på isbjörn. På 1960-talet fanns det troligen bara omkring 5 000 isbjörnar kvar. De stater som ligger vid Arktis skrev 1967 under ett fördrag för skydd av isbjörn. Sedan dess har alltså isbjörnen ökat i antal.
Jakt på isbjörn 1960-2000.
Men fortfarande förekommer begränsad jakt på isbjörn i Kanada. Den sägs bara gälla inuiter, men detta är inte sant. Varje år utfärdar myndigheterna tillstånd för att jaga omkring 500 isbjörnar. Dessutom förekommer illegal jakt. Några av licenserna är tillåtna att sälja till utländska jägare under förutsättning att licensinnehavarna agerar guider till köparna. Utländska jägare betalar tiotusentals dollar för att få denna fantastiska möjlighet att med en inuit som guide resa på en spännande isbjörnsjakt i norra Canada med hundsläde. Kanske ett tips till Jan Guillou? Att jaga isbjörn på eskimåvis med slädhund på is sägs vara en av de största jaktupplevelserna i världen. Man kör över isen i hundslädar och när man finner färska spår börjar jakten. Så snart man får ögon på björnen blir hundarna släppta för att förhindra att björnen kommer ned under vattnet eller över isen.
Isbjörnsjakt
Isbjörnen har som art överlevt medeltidens värmeperiod då vikingarna koloniserade Grönland. Det var då betydligt varmare än det är nu och polarisarna mindre. Isbjörnen som har överlevt fyra värmeperioder hotas inte av den globala klimatförändringen utan fortfarande på grund av jakt.
Varför införs då inte ett totalt förbud mot jakt på isbjörn? Antagligen finns det två skäl. Dels att jakten är mycket inkomstbringande, dels att isbjörnarna annars skulle bli så många att de blev ett problem för den lokala befolkningen i polartrakterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar